Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2004.

Det finns många undersökningar av interskandinavisk förståelse från modersmålstalares perspektiv, men det saknas forskning från andraspråkstalares perspektiv. Syftet med denna uppsats är därför att testa hur väl polska studenter som studerar ett av de skandinaviska språken (svenska, norska eller danska) förstår de övriga två. Uppsatsens mål är också att ta reda på hur mycket förståelsen ändras under studieåren, eftersom undersökningen genomförs bland första- samt tredjeårsstudenter. Undersökningen består av ett test för varje språk som i sig består av tre delar – läsförståelse, översättning och hörförståelse, samt frågor till varje testdel. Resultatet är överraskande, eftersom det visar sig att polska svensk- samt danskstuderande har den högsta interskandinaviska förståelsen, vilket skiljer sig från resultaten av tidigare forskning kring interskandinavisk förståelse. När studenternas studiespråk inkluderas uppnår de svensk- och norskstuderande det högsta resultatet i stället. Studenternas skandinaviska språkförståelse ligger dock på en mycket jämn nivå.

De skandinaviska länderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gäller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skäl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns även tydliga instituti­onella skillnader mellan län­dernas arbetsmarknadsmodeller, både vad gäller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anställ­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestånds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framställs som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lägre nivåer än idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5). I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anställningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersättningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig från de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska länderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tänkas ha på ung­doms­arbetslöshetens nivåer och samman­sättning i res­pektive land, utifrån resultat från logistisk regressionsanalys och jäm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika åldersgrupper i de undersökta länderna. Denna del av upp­satsen är baserad på data från European Union Labour Force Survey (EU LFS) för för­sta kvartalet 2007. Uppsatsens resultat visar att arbetslösheten bland unga vuxna visserligen är lägre i Danmark än Sverige och Norge, men att resultaten vad gäller arbetslöshetsrisker för personer med utom­europeisk bakgrund delvis går emot antaganden om anställningsskyddets effekter i ekonomisk teori. När risken för arbetslöshet bland män studeras separerat från kvinnor, uppvisar Sverige till exempel lägre ökningar av oddsen för arbetslöshets för utomeuropeiska invandrare än både Norge och Danmark. Samtidigt är andelen långtidsarbetslösa högre i de äldre åldersgrupperna i Danmark än övriga under­sökta länder. Slutligen diskuterar författaren några av de svårigheter som är för­knipp­ade med den komparativa arbetsmarknadsforskningen och försöken att leverera kausala förklaringar utifrån stati­stiska samband.

<p>A cause des pillages et des ravages des Vikings dans plusieurs régions de la France et du fait qu’ils se sont installés finalement en Normandie d’une façon permanent, ils ont du laisser certaines traces dans la langue française, comme leurs descendants l’ont fait plus tard en Angleterre après l’invasion en 1066. Avant l’invasion de Guillaume le Conquérant, les peuples d’Angleterre parlaient des langues germaniques, mais aujourd'hui l’anglais consiste dans sa plus grande partie de mots romans. Il est évident que la langue scandinave n’a pas eu la même force d’impact sur la langue française que la langue française sur l’anglais, mais on peut s’attendre à retrouver quelques traces.</p><p>Dans ce mémoire, je vais examiner quel rôle a joué la langue scandinave et quelles en sont les traces visibles aujourd’hui. A-t elle eu un impact profond qui a laissé de grandes empreintes sur la langue française ou est-ce que cette période de présence scandinave est-elle passée imperceptiblement ? S’il y a des vestiges dans le français, quels sont-ils dans ce cas, et dans quelles régions, aussi bien géographiques que linguistiques, se trouvent-ils ?</p><p>Je me concentrerai d’abord sur l’influence qu’ont eu les Vikings et la langue scandinave en Normandie, puisque c’était là qu’ils sont restés le plus longtemps et, par conséquent, il doit être probable qu’il y a des traces évidentes les plus fréquents.</p>

Klagomålshantering i bank- och finanssektorn

A cause des pillages et des ravages des Vikings dans plusieurs régions de la France et du fait qu’ils se sont installés finalement en Normandie d’une façon permanent, ils ont du laisser certaines traces dans la langue française, comme leurs descendants l’ont fait plus tard en Angleterre après l’invasion en 1066. Avant l’invasion de Guillaume le Conquérant, les peuples d’Angleterre parlaient des langues germaniques, mais aujourd'hui l’anglais consiste dans sa plus grande partie de mots romans. Il est évident que la langue scandinave n’a pas eu la même force d’impact sur la langue française que la langue française sur l’anglais, mais on peut s’attendre à retrouver quelques traces. Dans ce mémoire, je vais examiner quel rôle a joué la langue scandinave et quelles en sont les traces visibles aujourd’hui. A-t elle eu un impact profond qui a laissé de grandes empreintes sur la langue française ou est-ce que cette période de présence scandinave est-elle passée imperceptiblement ? S’il y a des vestiges dans le français, quels sont-ils dans ce cas, et dans quelles régions, aussi bien géographiques que linguistiques, se trouvent-ils ? Je me concentrerai d’abord sur l’influence qu’ont eu les Vikings et la langue scandinave en Normandie, puisque c’était là qu’ils sont restés le plus longtemps et, par conséquent, il doit être probable qu’il y a des traces évidentes les plus fréquents.

Denna studie handlar om några i Norge bosatta svenskars skriftspråk och deras attityder till norskt tal- och skriftspråk. Syftet med uppsatsen är att undersöka omfattningen av den språkliga anpassningen i informanternas egna skrivna texter och att belysa inställningen till att använda norskt tal- och skriftspråk. Informanternas egen uppfattning om hur de själva skriver, blir också undersökt. Materialet, som omfattar texter hämtade från informanternas bloggar och tre intervjuer, analyseras med utgångspunkt i norskhetsindex (NIX), samt i tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse. De tre informanterna har bott i Norge mer än tio år. Resultaten visar dels att nästan ingen ackommodation (språkliga anpassningar) görs i de skrivna texterna, dels att informanterna skriver som de säger att de gör. Vilken attityd informanten har till att använda norska påverkar graden av ackommodation i både talat och skrivet språk. Att tala svensk dialekt kan vara en faktor som påskyndar språklig anpassning till norska. Dessa resultat stämmer i hög grad överens med tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse.

No description available.

I läroplanen för gymnasiet anges att eleverna ska ges möjlighet att utveckla en nordisk identitet. Detta tillfaller svenskämnet då formuleringar om Norden endast återfinns här. I denna uppsats redovisas en fallstudie bestående av en intervjudel med lärare på en gymnasieskola samt en enkät genomförd bland avgångselever på samma skola där två grupper jämförs, elever vid studieförberedande samt vid yrkesförberedande program. Eleverna tillfrågas om både kunskaper om och intresse för det nordiska perspektivet. De får svara på om det anser att det är viktigt att läsa om Norden i skolan, huruvida de identifierar sig som nordiska och om de är intresserade av att lära sig mer och i så fall inom vilket område. Lärarna beskriver hur många timmar de undervisar om det nordiska perspektivet samt på vilket sätt. Dessutom redogör det för sin syn på relevansen av det och ger en självskattning av kunskapsnivån för undervisningen. Tidigare forskning lyfter fram komplexiteten i ämnet identitet. Här beskrivs hur relevans och engagemang utgör själva förutsättningen för en identitet. Då eleverna själva beskriver sina associationer med Norden, framkommer gemenskap, trygghet och igenkänning vara beståndsdelar men också inskränkthet, kyla och egoism. Det visades ett stort engagemang kring frågan om Norden. Över 90 procent av eleverna valde att motivera i fritext vad de svarat på i förvalsfrågorna. Antalet undervisningstimmar har en betydelse för identifieringen, visar genomgången. 65 procent av ungdomarna i det yrkesförberedande klasserna beskrev sig ha en nordisk identitet medan motsvarande siffra för de studieförberedande programmen var 78 procent. De båda grupperna svarade likvärdigt på frågan om det är relevant att läsa om Norden i skolan. Omkring 90 procent anser att det är ganska viktigt eller viktigt. Detta resultat korrelerar med politikernas intentioner om att Norden är relevant och viktigt, även om formuleringarna i de svenska läroplanerna blivit nedtonade under senare år. / <p>Godkänt datum 2021-08-26</p>

Ultramafic rocks are abundant in the Earth’s mantle but rare on the surface. Since no in-situ samples from the mantle can be collected, mantle rocks provide knowledge of mechanisms operating in the mantle and large-scale processes that brought them up to the surface. The mantle is considered chemically homogeneous and is dominated by the ultramafic, olivine-dominated rock - peridotite. Peridotites consist of olivine, clinopyroxene, orthopyroxene, and an Al-bearing phase. Increasing PT conditions alter the Al-bearing phase in peridotites, from plagioclase, through spinel to garnet. The Caledonian Orogeny occurred during the Ordovician to the Devonian period after the collision of the paleocontinents Laurentia and Baltica and shaped what is now the Scandinavian Caledonides. During the orogeny, a large scale of orogenic peridotites was tectonically emplaced on the surface. Scandinavian Caledonides are divided into Allochthons and further subdivided into Nappe Complexes. The Seve Nappe Complex (SNC) in the Middle Allochthon is interpreted as a record of Baltica’s outermost margin and exhibits evidence of ultramafic rocks that have gone under high- and ultra-high-grade metamorphism. From a locality in the SNC, near Lejarfjället, Ankarede in Jämtland, samples of an ultramafic rock were collected during field studies. To analyze the minerals’ chemical composition and thereby distinguish the petrographic properties of the rock, the samples were cut into thin sections. This study aims to characterize the aggregates occurring within the Lejarfjället peridotite and establish their possible origins. Thin sections of 30 μm thickness were analyzed in an optical petrographic microscope under plane-polarized light and cross-polarized light. Thin sections of 120 μm were analyzed with electron microprobe analysis. Through analysis, the rock type was identified to be the ultramafic rock peridotite, and more specific dunite, consisting of the mineral olivine, spinel, amphibole, serpentine, chlorite, and orthopyroxene. Further analyses of chemical composition allowed full identification of end members of olivine, orthopyroxene, and spinel. Obtained data indicate that the rock is an orogenic peridotite, and has previously been garnet-bearing, formed at a high pressure of at least 15 kilobars. The remnant of garnet is present as kelyphites, with pressure shadows surrounding the reaction corona and the garnet has been completely replaced with spinel and amphibole which constitutes the groundmass of the aggregates. Visible brittle deformation of the rock indicates that the rock was possibly exposed to seismic activity. The amphibole and chlorite indicate fluid interaction with the rock, pointing to the fact that some sort of metasomatic event has occurred. Serpentine present in the rock indicates hydrothermal reaction at low pressure and temperature conditions while the rock went through exhumation. The rock is interpreted to originate from exhumation in a lithosphere-scale extensional shear zone, similarly to examples described in the literature. / Ultramafiska bergarter dominerar jordens mantel men är sällsynta på ytan. Manteln är kemiskt homogen och domineras av den ultramafiska bergarten peridotit. Peridotiter består av mineralen olivin, klinopyroxen, ortopyroxen samt en aluminium bärande fas. Ökade tryck- och temperaturförhållanden ändrar den aluminium-bärande fasen i peridotit, från plagioklas till spinel till granat. Eftersom det inte går att ta ett bergprov direkt från manteln, ger stuffer av ultramafiska bergarter kunskap om både mekanismer i manteln och vilka storskaliga tektoniska event som tog dem upp till ytan. Den kaledoniska orogenesen inträffade mellan Ordovicium till Devon efter kollisionen av paleokontinenterna Laurentia och Baltica, och formade det som nu är de skandinaviska kaledoniderna. Under orogenesen pressades peridotiter upp från manteln, och är därmed utbredda längs den svenska fjällkedjan. De skandinaviska kaledoniderna är uppdelade i alloktoner och vidare i skollkomplex. Seveskollkomplexet i den mellersta alloktonen visar på ultramafiska bergarter som har utsatts för hög- och ultrahöggrads metamorfos. Ett ultramafiskt bergprov togs från Seveskollan vid Lejarfjället, Ankarede i Jämtland, under fältstudier. Syftet med denna studie är att identifiera aggregat i en peridotit från Lejarfjället och att försöka identifiera dess ursprung. För att analysera bergartens kemiska komposition och därmed urskilja de petrografiska egenskaperna gjordes tunnslip av provet. Tunnslip på 30 μm analyserades i ett optiskt petrografiskt mikroskop under plan polariserat och kors polariserat ljus. Tunnslip på 120 μm analyserades med hjälp av elektronmikrosond analys. Genom analys kunde bergarten identifieras att vara den ultramafiska bergarten peridotit, och mer specifikt en dunit. Provet består av mineralen olivin, serpentin, amfibol, spinel, orthopyroxen, och klorit. Vidare analys av kemisk komposition möjliggjorde fullständig identifikation av subgrupper av olivin, orthopyroxen, och spinel. Analys av data indikerar att bergarten är en orogen peridotit som tidigare varit granat-bärande, och har därmed formats vid minst 15 kilobar tryck. Granat saknas helt i bergarten men den typiska isometriska formen av kristallerna är intakta med tryckskuggor runtom. Avsaknaden av granat gör att kristallerna är kelyfiter av granat med en grundmassa bestående av spinel och amfibol. Synlig spröd deformation av bergartsprovet indikerar att stenen vid någon tidpunkt utsattes för seismisk aktivitet. Amfibol och klorit indikerar att en fluid har reagerat med stenen och orsakat metasomatism. Serpentin visar på hydrotermal reaktion vid låga tryck- och temperaturförhållanden på vägen upp från manteln. Deformationen av peridotiten tyder på att den formades i en litosfärisk skjuvningszon i jämförelse med liknande exempel beskrivna i litteraturen.