<p>A cause des pillages et des ravages des Vikings dans plusieurs régions de la France et du fait qu’ils se sont installés finalement en Normandie d’une façon permanent, ils ont du laisser certaines traces dans la langue française, comme leurs descendants l’ont fait plus tard en Angleterre après l’invasion en 1066. Avant l’invasion de Guillaume le Conquérant, les peuples d’Angleterre parlaient des langues germaniques, mais aujourd'hui l’anglais consiste dans sa plus grande partie de mots romans. Il est évident que la langue scandinave n’a pas eu la même force d’impact sur la langue française que la langue française sur l’anglais, mais on peut s’attendre à retrouver quelques traces.</p><p>Dans ce mémoire, je vais examiner quel rôle a joué la langue scandinave et quelles en sont les traces visibles aujourd’hui. A-t elle eu un impact profond qui a laissé de grandes empreintes sur la langue française ou est-ce que cette période de présence scandinave est-elle passée imperceptiblement ? S’il y a des vestiges dans le français, quels sont-ils dans ce cas, et dans quelles régions, aussi bien géographiques que linguistiques, se trouvent-ils ?</p><p>Je me concentrerai d’abord sur l’influence qu’ont eu les Vikings et la langue scandinave en Normandie, puisque c’était là qu’ils sont restés le plus longtemps et, par conséquent, il doit être probable qu’il y a des traces évidentes les plus fréquents.</p>

A cause des pillages et des ravages des Vikings dans plusieurs régions de la France et du fait qu’ils se sont installés finalement en Normandie d’une façon permanent, ils ont du laisser certaines traces dans la langue française, comme leurs descendants l’ont fait plus tard en Angleterre après l’invasion en 1066. Avant l’invasion de Guillaume le Conquérant, les peuples d’Angleterre parlaient des langues germaniques, mais aujourd'hui l’anglais consiste dans sa plus grande partie de mots romans. Il est évident que la langue scandinave n’a pas eu la même force d’impact sur la langue française que la langue française sur l’anglais, mais on peut s’attendre à retrouver quelques traces. Dans ce mémoire, je vais examiner quel rôle a joué la langue scandinave et quelles en sont les traces visibles aujourd’hui. A-t elle eu un impact profond qui a laissé de grandes empreintes sur la langue française ou est-ce que cette période de présence scandinave est-elle passée imperceptiblement ? S’il y a des vestiges dans le français, quels sont-ils dans ce cas, et dans quelles régions, aussi bien géographiques que linguistiques, se trouvent-ils ? Je me concentrerai d’abord sur l’influence qu’ont eu les Vikings et la langue scandinave en Normandie, puisque c’était là qu’ils sont restés le plus longtemps et, par conséquent, il doit être probable qu’il y a des traces évidentes les plus fréquents.

Denna studie handlar om några i Norge bosatta svenskars skriftspråk och deras attityder till norskt tal- och skriftspråk. Syftet med uppsatsen är att undersöka omfattningen av den språkliga anpassningen i informanternas egna skrivna texter och att belysa inställningen till att använda norskt tal- och skriftspråk. Informanternas egen uppfattning om hur de själva skriver, blir också undersökt. Materialet, som omfattar texter hämtade från informanternas bloggar och tre intervjuer, analyseras med utgångspunkt i norskhetsindex (NIX), samt i tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse. De tre informanterna har bott i Norge mer än tio år. Resultaten visar dels att nästan ingen ackommodation (språkliga anpassningar) görs i de skrivna texterna, dels att informanterna skriver som de säger att de gör. Vilken attityd informanten har till att använda norska påverkar graden av ackommodation i både talat och skrivet språk. Att tala svensk dialekt kan vara en faktor som påskyndar språklig anpassning till norska. Dessa resultat stämmer i hög grad överens med tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse.

No description available.

Det finns många undersökningar av interskandinavisk förståelse från modersmålstalares perspektiv, men det saknas forskning från andraspråkstalares perspektiv. Syftet med denna uppsats är därför att testa hur väl polska studenter som studerar ett av de skandinaviska språken (svenska, norska eller danska) förstår de övriga två. Uppsatsens mål är också att ta reda på hur mycket förståelsen ändras under studieåren, eftersom undersökningen genomförs bland första- samt tredjeårsstudenter. Undersökningen består av ett test för varje språk som i sig består av tre delar – läsförståelse, översättning och hörförståelse, samt frågor till varje testdel. Resultatet är överraskande, eftersom det visar sig att polska svensk- samt danskstuderande har den högsta interskandinaviska förståelsen, vilket skiljer sig från resultaten av tidigare forskning kring interskandinavisk förståelse. När studenternas studiespråk inkluderas uppnår de svensk- och norskstuderande det högsta resultatet i stället. Studenternas skandinaviska språkförståelse ligger dock på en mycket jämn nivå.

I läroplanen för gymnasiet anges att eleverna ska ges möjlighet att utveckla en nordisk identitet. Detta tillfaller svenskämnet då formuleringar om Norden endast återfinns här. I denna uppsats redovisas en fallstudie bestående av en intervjudel med lärare på en gymnasieskola samt en enkät genomförd bland avgångselever på samma skola där två grupper jämförs, elever vid studieförberedande samt vid yrkesförberedande program. Eleverna tillfrågas om både kunskaper om och intresse för det nordiska perspektivet. De får svara på om det anser att det är viktigt att läsa om Norden i skolan, huruvida de identifierar sig som nordiska och om de är intresserade av att lära sig mer och i så fall inom vilket område. Lärarna beskriver hur många timmar de undervisar om det nordiska perspektivet samt på vilket sätt. Dessutom redogör det för sin syn på relevansen av det och ger en självskattning av kunskapsnivån för undervisningen. Tidigare forskning lyfter fram komplexiteten i ämnet identitet. Här beskrivs hur relevans och engagemang utgör själva förutsättningen för en identitet. Då eleverna själva beskriver sina associationer med Norden, framkommer gemenskap, trygghet och igenkänning vara beståndsdelar men också inskränkthet, kyla och egoism. Det visades ett stort engagemang kring frågan om Norden. Över 90 procent av eleverna valde att motivera i fritext vad de svarat på i förvalsfrågorna. Antalet undervisningstimmar har en betydelse för identifieringen, visar genomgången. 65 procent av ungdomarna i det yrkesförberedande klasserna beskrev sig ha en nordisk identitet medan motsvarande siffra för de studieförberedande programmen var 78 procent. De båda grupperna svarade likvärdigt på frågan om det är relevant att läsa om Norden i skolan. Omkring 90 procent anser att det är ganska viktigt eller viktigt. Detta resultat korrelerar med politikernas intentioner om att Norden är relevant och viktigt, även om formuleringarna i de svenska läroplanerna blivit nedtonade under senare år. / <p>Godkänt datum 2021-08-26</p>