Denna studie syftar till att undersöka om det skett några förändringar över tid i läromedels innehåll och omfång rörande de nordiska grannspråken norska och danska. I studien kartläggs även vilka kognitiva processer och kunskapsnivåer läromedel från Gy11 och Lpf 94 berör i övningsuppgifter som behandlar de nordiska grannspråken och grannspråksförståelse. Dessa aspekter har undersökts genom metoden innehållsanalys och Blooms reviderade taxonomi. Resultatet av studien visar övningsuppgifterna endast berör de två lägsta kunskapsnivåerna itaxonomin och att majoriteten av de kognitiva processerna som berörs kan härledas till de tre lägsta processerna minnas, förstå och tillämpa. Vidare visar resultatet att det finns stor variation på vilket sätt och i vilken utsträckning nordiska språk berörs eller i vissa fall om ämnesområdet berörs över huvudtaget. Därtill visar resultatet att läromedel från Lpf 94 i större utsträckning har ett innehåll som undervisar i nordiska språk medan läromedel från Gy11 snarare undervisar om nordiska språk. / This study aims to investigate whether there has been any changes in teaching materials concerning neighboring language comprehension in Swedish textbooks over time. The study maps which cognitive processes and knowledge levels are touched on in practice tasks that are associated with Nordic neighboring languages and neighboring language comprehension from Gy11 and Lpf94. This has been investigated through the method of content analysis and Bloom's revised taxonomy. The results of the study show that the practice tasks only appear in the two lower levels of knowledge in the taxonomy and that the majority of the cognitive processes affected can be derived to the three lowest processes remember, understand and apply. Furthermore, the results show that there is great variation in what way and to what extent Nordic languages appears in Swedish textbooks or, in some cases, whether the subject area appears at all. In addition, the results show that teaching materials from Lpf 94 to a greater extent has content that focus on knowledge in the Nordic languages, while teaching materials from Gy11 rather focuses in knowledges about the Nordic languages.

I den här uppsatsen presenteras en fältundersökning av danskars praktiska förståelse av svenska samt deras språkstrategier i en spontan interskandinavisk kommunikationssituation. Undersökningen är en reproduktion av en tidigare studie av Börestam (1984) där isländska ungdomars praktiska förståelse av danska, norska och svenska samt deras språkstrategier i spontana samtal med skandinaver stod i fokus. Frågan ”Ursäkta, men skulle du kunna säga var stationen ligger?” ställdes till 60 personer i Köpenhamn i slutet av mars 2019. Syftet var att samla svar från både unga och äldre informanter för att kunna dra slutsatser om eventuella generationsskillnader och om eventuell förändring i skenbar tid. Resultaten visade att den yngre gruppen lyckades något bättre med kommunikationen överlag än den äldre tack vare dess kunskaper i engelska. Deras förståelse av svenska var dock avsevärt sämre än den äldre gruppens, och ungdomarna föredrog att svara på engelska medan de äldre informanterna i första hand svarade på skandinaviska.

Grannspråksförståelsen mellan danska och svenska har i flera undersökningar visat sig vara asymmetrisk vad hörförståelsen beträffar. En anledning till denna asymmetri förmodas vara ljudförändringar i danskan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur drag som försvagningar och assimilationer i danska språket påverkar svenskars uppfattning och förståelse av talad danska. Detta undersöks genom ett experiment, där jag testar svenska gymnasieelevers uppfattning och förståelse av åtta utvalda försvagningar och assimilationer. 40 personer deltog i experimentet varav materialet från sju personer sorterades bort. Slutsatsen är att sex av de undersökta dragen påverkar informanternas uppfattning av de undersökta orden negativt. Det var fler informanter som uppfattade de undersökta dragen korrekt, än det var som förstod orden. Detta tyder på att det är mer än just de undersökta dragen som påverkar informanternas uppfattning och förståelse av orden. Antalet testade ord för varje drag är dock för lågt för att säga något om hur de undersökta försvagningar och assimilationer påverkar svenskars uppfattning generellt.

No description available.