Denna studie syftar till att undersöka om det skett några förändringar över tid i läromedels innehåll och omfång rörande de nordiska grannspråken norska och danska. I studien kartläggs även vilka kognitiva processer och kunskapsnivåer läromedel från Gy11 och Lpf 94 berör i övningsuppgifter som behandlar de nordiska grannspråken och grannspråksförståelse. Dessa aspekter har undersökts genom metoden innehållsanalys och Blooms reviderade taxonomi. Resultatet av studien visar övningsuppgifterna endast berör de två lägsta kunskapsnivåerna itaxonomin och att majoriteten av de kognitiva processerna som berörs kan härledas till de tre lägsta processerna minnas, förstå och tillämpa. Vidare visar resultatet att det finns stor variation på vilket sätt och i vilken utsträckning nordiska språk berörs eller i vissa fall om ämnesområdet berörs över huvudtaget. Därtill visar resultatet att läromedel från Lpf 94 i större utsträckning har ett innehåll som undervisar i nordiska språk medan läromedel från Gy11 snarare undervisar om nordiska språk. / This study aims to investigate whether there has been any changes in teaching materials concerning neighboring language comprehension in Swedish textbooks over time. The study maps which cognitive processes and knowledge levels are touched on in practice tasks that are associated with Nordic neighboring languages and neighboring language comprehension from Gy11 and Lpf94. This has been investigated through the method of content analysis and Bloom's revised taxonomy. The results of the study show that the practice tasks only appear in the two lower levels of knowledge in the taxonomy and that the majority of the cognitive processes affected can be derived to the three lowest processes remember, understand and apply. Furthermore, the results show that there is great variation in what way and to what extent Nordic languages appears in Swedish textbooks or, in some cases, whether the subject area appears at all. In addition, the results show that teaching materials from Lpf 94 to a greater extent has content that focus on knowledge in the Nordic languages, while teaching materials from Gy11 rather focuses in knowledges about the Nordic languages.

Deklarationen om nordisk språkpolitik syftar till att stärka grannspråksförståelsen i Norden och i det arbetet spelar skolan en roll genom svenskundervisningen. Trots deklarationen har grannspråksundervisningen i svensk skola kallats svensklärarens dåliga samvete och Sverige har fått kritik för att inte arbeta nog med detta inom skolan för att möta målen. Denna studie undersöker hur fyra svensklärare på gymnasiet arbetar med grannspråksundervisning utifrån kursplanen i Svenska 2. Även lärarnas attityder till grannspråksundervisning samt hur de ser på sin egen kompetens att bedriva den behandlas. Resultatet visar att lärarna arbetar utifrån det som konkret står formulerat styrdokumenten men också att tre av dem även inkluderar moment utöver kursplanen. Den generella attityden till grannspråksundervisning hos lärarna är positiv trots att två av dem väljer att prioritera andra moment i kursplanen högre. Endast en av de intervjuade lärarna anser sig ha kompetens nog för att bedriva grannspråksundervisning trots att allas lärarutbildning har inkluderat grannspråk. Resultatet visar vidare att det finns en diskrepans mellan skolans uttalande roll i arbetet att stärka grannspråksförståelsen och grannspråksundervisningen i praktiken. / The declaration of Nordic language politics aims to strengthen neighbouring language comprehension in the Nordic countries and in that work, schools play an important part. Despite the declaration the teaching of neighbouring languages in Swedish schools has been called “the bad conscience of the Swedish teacher” and Sweden has received criticism for not doing enough within the schools to meet the aims. This study investigates how four Swedish teachers in upper secondary school work with teaching neighbouring languages according to the syllabus for Swedish 2. The study will also deal with the teachers’ attitudes towards teaching neighbouring languages and how they perceive their own competence to teach it. The results show that the teachers work according to what the curriculum says concretely but also that three of them also extend their teaching outside of the syllabus. The teachers’ general attitude towards teaching neighbouring languages is positive even though two of them choose to prioritize other parts of the syllabus. Only one of the interviewed teachers considers themselves to acquire the competence to teach neighbouring languages even though all theteachers’ education included neighbouring languages. Furthermore, the results show there is a discrepancy between the schools outspoken role in strengthening neighbourin