<p>Jag har utfört en kvalitativ studie i form av djupintervjuer som ämnar ge en djupare inblick i en familjs vardagsliv då en familjemedlem medvetet skadar sig själv. Syftet med min studie är att undersöka hur en självskadande ungdoms omgivning uppfattar individens handlande och hur individen i fråga upplever responsen kring detta handlande. Jag har använt mig av följande frågeställningar: Hur påverkar en självskadande individ sin familj, partner och</p><p>vänner? Hur reagerar omgivningen och vilka åsikter har de kring individens handlande? Hur uppfattar och påverkas individen av omgivningen reaktioner och åsikter?</p><p>I mitt teoriavsnitt kommer jag att gå igenom fem olika teorier: symbolisk interaktionism,</p><p>identitet och identitetsskapande, Giddens kroppsliga kontroll-perspektiv, Brun Hansens</p><p>begrepp serviceföräldrar samt Mills sociologiska vision.</p><p>Jag har i arbetet med min analys kommit fram till att mina frågeställningar kan besvaras</p><p>genom ett begrepp som jag vill benämna ”den onda cirkeln”, som innebär att Carolines</p><p>omgivning hade en negativ påverkan på Caroline oavsett hur de handlade. Om Caroline fick för mycket uppmärksamhet kände hon sig trängd och skadade sig själv samtidigt som brist på uppmärksamhet ledde till att hon kände sig åsidosatt vilket också resulterade i självskadande handlingar.</p>

Jag har utfört en kvalitativ studie i form av djupintervjuer som ämnar ge en djupare inblick i en familjs vardagsliv då en familjemedlem medvetet skadar sig själv. Syftet med min studie är att undersöka hur en självskadande ungdoms omgivning uppfattar individens handlande och hur individen i fråga upplever responsen kring detta handlande. Jag har använt mig av följande frågeställningar: Hur påverkar en självskadande individ sin familj, partner och vänner? Hur reagerar omgivningen och vilka åsikter har de kring individens handlande? Hur uppfattar och påverkas individen av omgivningen reaktioner och åsikter? I mitt teoriavsnitt kommer jag att gå igenom fem olika teorier: symbolisk interaktionism, identitet och identitetsskapande, Giddens kroppsliga kontroll-perspektiv, Brun Hansens begrepp serviceföräldrar samt Mills sociologiska vision. Jag har i arbetet med min analys kommit fram till att mina frågeställningar kan besvaras genom ett begrepp som jag vill benämna ”den onda cirkeln”, som innebär att Carolines omgivning hade en negativ påverkan på Caroline oavsett hur de handlade. Om Caroline fick för mycket uppmärksamhet kände hon sig trängd och skadade sig själv samtidigt som brist på uppmärksamhet ledde till att hon kände sig åsidosatt vilket också resulterade i självskadande handlingar.

<p>Med anledning av att flera kriser av extraordinära slag har inträffat i fredstid har förmågan att hantera dessa fått stor uppmärksamhet. Ett exempel är stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sådana kriser behövs en fungerande beredskap och här har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en väl utvecklad krisberedskap kan samhället bättre klara av en kris. Genom utvärderingar och erfarenheter från kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner är av stor betydelse för en god krisberedskap. Därmed är det av intresse att studera hur en sådan kan utvecklas mellan kommuner. Vilka faktorer är viktiga för att samverkan ska utvecklas? Är ömsesidig förståelse mellan kommunerna av betydelse? Vilken vikt har förtroende och tillit för samverkan? Inverkar geografin och demografin på kommuners samverkan? Påverkas samverkan av resursberoende och ekonomiska faktorer? Vilken betydelse har politiska beslut för kommuners samverkan? Detta är uppsatsens fokus där samverkan mellan fem kommuner kring krisberedskap studeras med stöd av policynätverksteori med kollektiv handling.</p><p>Studien visade bland annat att faktorer såsom geografisk närhet, demografi, ekonomi och resursutbyte var viktiga för samverkan och skapandet av policynätverk bland de fem kommunerna. Även en samstämmig problemdefinition, förtroende och en ömsesidig förståelse mellan aktörerna inbegreps som betydelsefulla liksom regelverk samt Krisberedskapsmyndigheten (KBM) och Länsstyrelsen i Östergötland.</p> / <p>Through several crises of extraordinary nature in peacetime the capacity of emergency management has been brought up on to the agenda. Recently, in year 2005, Sweden faced a big storm named Gudrun that caused total devastation. In order to cope with crises like Gudrun a proficient emergency management has shown to be essential in which municipalities have a fundamental function. With a well developed emergency management at the local level society is better equipped to manage crises. According to research on and experiences from crises, cooperation and networking among municipalities is crucial for an efficient emergency management. Consequently there is an interest in studying how cooperation between municipalities can develop within the area of emergency management. Which factors are important for the development of cooperation? Is mutual understanding among the actors important? Which implications do trust and confidence have upon cooperation? Are resource dependencies and economic factors central for the shaping of policy network? Do the geographic and the demographic characterise municipalities’ cooperation? Do political decisions have any significant role in the shaping of policy network? This is the focus of the essay where cooperation between five municipalities in emergency management is studied using policy network theory with collective action.</p><p>The essay shows that geographical, demographically and economical factors as well as resource dependencies are important for cooperation and the development of policy networks among the five municipalities. Also important were a common foundation, trust and a mutual understanding between the actors. Additionally, new regulations and two authorities – Swedish Emergency Management Authority (SEMA) and the County administrative board of Östergötland – also influenced the cooperation in a positive way.</p>

When collective action for community is defined as local development or as a struggle for survival different understandings are in focus. Politically, this kind of community action is defined as local development and understood in terms of growth and economics. An economic approach to community action is also emphasised in the EU-programmes that support local development groups and projects. On the other hand local groups describe their activities as a struggle for community and community survival. Inspired by feministic research approaches and with an interest in human aspects and values this study investigates meanings of community action as experienced and expressed by rural inhabitants and activists. The study is based on fieldwork that was carried out in a small rural community in the northern inlands of Sweden: Trehörningsjö. Since the middle of the 1990s, the women in Trehörningsjö have driven collective action to uphold the community. With its point of departure in the community and expanding into the arenas of reserach and politics, the study takes on the form of a reflexive research process in which the researcher's former knowledge and new understandings are made visible and discussed parallel with the interpretations made. The main focus of the study is the activist's demand of voice, visibility and worth. The first chapter presents the local community and provides a background to the study. The chapter includes an account of the reflexive approach that widened the field of research from a local to a translocal study of community action. In chapters two, three, four and five the struggle for community is reflected through fieldwork experiences in Trehörningsjö and other arenas beyond the village. Situated events and instances of collective action such as the fight for the local health care centre, are analysed as symbolic expressions of community values and rural importance. From chapter two and onwards, the study follows the footsteps of the leading female activist in and beyond the community itself; that is, the day-to-day work, meetings, conferences and other places where community action is acted out. The struggle for community is proven to focus on translocal rather than local action. In chapter six the fieldwork experiences - that tell about resistance and a struggle for community values and perspectives - are placed in the wider context of the rural development movement, local development research and governmental rural policy in Sweden. On all these arenas community action tend to be interpreted as local development in line with a growth perspective, rather than as community protests and struggles that expresses other meanings. Chapter seven takes the analyses and discussion further, and relates community struggle to concepts such as civil society and social economy. Anthony Giddens concept of life politics and Alberto Meluccis concept of collective action are used to deepen the analysis on how humane meanings and relation based aspects of community action are made invisible on the political "growht and development" agenda. Community struggle presents a possibility for rural inhabitants to (re)define and reclaim their community and themselves as important and valuable. However, to be able to understand what the concept of community struggle expresses, and demands, it needs to be acknowledged as a form of action that has the potential to challenge established bureaucratic and political defintions, which, in practice, proves to be difficult.

Med anledning av att flera kriser av extraordinära slag har inträffat i fredstid har förmågan att hantera dessa fått stor uppmärksamhet. Ett exempel är stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sådana kriser behövs en fungerande beredskap och här har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en väl utvecklad krisberedskap kan samhället bättre klara av en kris. Genom utvärderingar och erfarenheter från kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner är av stor betydelse för en god krisberedskap. Därmed är det av intresse att studera hur en sådan kan utvecklas mellan kommuner. Vilka faktorer är viktiga för att samverkan ska utvecklas? Är ömsesidig förståelse mellan kommunerna av betydelse? Vilken vikt har förtroende och tillit för samverkan? Inverkar geografin och demografin på kommuners samverkan? Påverkas samverkan av resursberoende och ekonomiska faktorer? Vilken betydelse har politiska beslut för kommuners samverkan? Detta är uppsatsens fokus där samverkan mellan fem kommuner kring krisberedskap studeras med stöd av policynätverksteori med kollektiv handling. Studien visade bland annat att faktorer såsom geografisk närhet, demografi, ekonomi och resursutbyte var viktiga för samverkan och skapandet av policynätverk bland de fem kommunerna. Även en samstämmig problemdefinition, förtroende och en ömsesidig förståelse mellan aktörerna inbegreps som betydelsefulla liksom regelverk samt Krisberedskapsmyndigheten (KBM) och Länsstyrelsen i Östergötland. / Through several crises of extraordinary nature in peacetime the capacity of emergency management has been brought up on to the agenda. Recently, in year 2005, Sweden faced a big storm named Gudrun that caused total devastation. In order to cope with crises like Gudrun a proficient emergency management has shown to be essential in which municipalities have a fundamental function. With a well developed emergency management at the local level society is better equipped to manage crises. According to research on and experiences from crises, cooperation and networking among municipalities is crucial for an efficient emergency management. Consequently there is an interest in studying how cooperation between municipalities can develop within the area of emergency management. Which factors are important for the development of cooperation? Is mutual understanding among the actors important? Which implications do trust and confidence have upon cooperation? Are resource dependencies and economic factors central for the shaping of policy network? Do the geographic and the demographic characterise municipalities’ cooperation? Do political decisions have any significant role in the shaping of policy network? This is the focus of the essay where cooperation between five municipalities in emergency management is studied using policy network theory with collective action. The essay shows that geographical, demographically and economical factors as well as resource dependencies are important for cooperation and the development of policy networks among the five municipalities. Also important were a common foundation, trust and a mutual understanding between the actors. Additionally, new regulations and two authorities – Swedish Emergency Management Authority (SEMA) and the County administrative board of Östergötland – also influenced the cooperation in a positive way.