In this case study, policy transfer between municipalities within gender mainstreaming is examined. This thesis wanted to find explanations on why municipalities start with gender mainstreaming and how municipalities learn gender mainstreaming from other municipalities. This study also investigates how much influence the municipal official that are responsible for gender mainstreaming have. Semi structured interviews were conducted with six municipalities and seven respondents and to analyze and interpret the answers the study uses theories about ‘lesson-drawing’, ‘mimicry’ and ’fashion’ as well as policy network. The conclusion of the study is that tendencies to both mimicry and lesson-drawing to why municipalities start with gender mainstreaming. Some municipalities’ answers that their work with gender equality was not satisfying and therefore they started with gender mainstreaming. The other municipalities explained because gender mainstream is in fashion now, they started with it also. To how municipalities learn from each other, the conclusion is that it is only about lessondrawing and the municipalities explained that they have to adjust what they learn in policy networks to their own municipality and not copy their work exactly. Furthermore, municipal officials have a great amount of influence in establishing gender mainstreaming in the municipality. But this influence decreases when gender mainstreaming is established in the municipality.

Syftet med uppsatsen är att utifrån Sveriges förändrade agenda avseende samhällets beredskap att hantera kriser, studera krisberedskapsprocessen på regional och lokal nivå genom informantintervjuer av nyckelbefattningar inom länsstyrelse och kommun. Uppsatsen svarar genom en deskriptiv fallstudie med kvalitativ metod av länsstyrelser och kommuner på frågeställningarna: Hur genomförs den komplexa krisberedskapsprocessen vid regional och lokal nivå samt vilket behov av stöd kräver krisberedskapsprocessen? I studien sammanställs en empirisk krisberedskapsprocess vilken jämförts med den normativa krisberedskapsprocesen genom att använda Lundqvists (1992) implementeringsteori baserad på Förstå, Kan, Vill. Studiens mest signifikanta resultat är att en väl utvecklad samverkan har identifierats mellan aktörer på regional och lokal nivå. Studien har funnit viss liknelse mellan den empiriska krisberedskapsprocessen och Lundqvists Policyprocessens stadier med förvaltningens huvuduppgifter. Även om informanterna upplever vissa problem inom krisberedskapen, finner vi att aktörerna genom ett stort engagemang anses kunna hantera krisberedskapsprocessen. / The purpose of this essay is to examine the crisis management process in the context of Sweden’s changed agenda in terms of community preparedness to crisis management. The study is conducted through interviews with key positions at county governments and municipalities. Through a descriptive case study using a qualitative method the essay answers the following question: How is the complex crisis management process performed at county and local level and what requirements of support does the crisis management process demand? The results from the interviews were compiled to an empirical crisis management process and with help of Lundqvist´s (1992) implementation theory based on Understand, Can, Will, compared to the normative crisis management process. The most significant conclusion of the essay is a well evolved collaboration has been identified in the relation between actors at regional and local level. The study has found certain parables between the empirical crisis management process and Lundqvist´s Policy process stages with main tasks in administration. Even though the informants experience some problem within the crisis management, we find that the actors due to a great dedication are able to handle the crisis management.

<p>Med anledning av att flera kriser av extraordinära slag har inträffat i fredstid har förmågan att hantera dessa fått stor uppmärksamhet. Ett exempel är stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sådana kriser behövs en fungerande beredskap och här har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en väl utvecklad krisberedskap kan samhället bättre klara av en kris. Genom utvärderingar och erfarenheter från kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner är av stor betydelse för en god krisberedskap. Därmed är det av intresse att studera hur en sådan kan utvecklas mellan kommuner. Vilka faktorer är viktiga för att samverkan ska utvecklas? Är ömsesidig förståelse mellan kommunerna av betydelse? Vilken vikt har förtroende och tillit för samverkan? Inverkar geografin och demografin på kommuners samverkan? Påverkas samverkan av resursberoende och ekonomiska faktorer? Vilken betydelse har politiska beslut för kommuners samverkan? Detta är uppsatsens fokus där samverkan mellan fem kommuner kring krisberedskap studeras med stöd av policynätverksteori med kollektiv handling.</p><p>Studien visade bland annat att faktorer såsom geografisk närhet, demografi, ekonomi och resursutbyte var viktiga för samverkan och skapandet av policynätverk bland de fem kommunerna. Även en samstämmig problemdefinition, förtroende och en ömsesidig förståelse mellan aktörerna inbegreps som betydelsefulla liksom regelverk samt Krisberedskapsmyndigheten (KBM) och Länsstyrelsen i Östergötland.</p> / <p>Through several crises of extraordinary nature in peacetime the capacity of emergency management has been brought up on to the agenda. Recently, in year 2005, Sweden faced a big storm named Gudrun that caused total devastation. In order to cope with crises like Gudrun a proficient emergency management has shown to be essential in which municipalities have a fundamental function. With a well developed emergency management at the local level society is better equipped to manage crises. According to research on and experiences from crises, cooperation and networking among municipalities is crucial for an efficient emergency management. Consequently there is an interest in studying how cooperation between municipalities can develop within the area of emergency management. Which factors are important for the development of cooperation? Is mutual understanding among the actors important? Which implications do trust and confidence have upon cooperation? Are resource dependencies and economic factors central for the shaping of policy network? Do the geographic and the demographic characterise municipalities’ cooperation? Do political decisions have any significant role in the shaping of policy network? This is the focus of the essay where cooperation between five municipalities in emergency management is studied using policy network theory with collective action.</p><p>The essay shows that geographical, demographically and economical factors as well as resource dependencies are important for cooperation and the development of policy networks among the five municipalities. Also important were a common foundation, trust and a mutual understanding between the actors. Additionally, new regulations and two authorities – Swedish Emergency Management Authority (SEMA) and the County administrative board of Östergötland – also influenced the cooperation in a positive way.</p>

Med anledning av att flera kriser av extraordinära slag har inträffat i fredstid har förmågan att hantera dessa fått stor uppmärksamhet. Ett exempel är stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sådana kriser behövs en fungerande beredskap och här har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en väl utvecklad krisberedskap kan samhället bättre klara av en kris. Genom utvärderingar och erfarenheter från kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner är av stor betydelse för en god krisberedskap. Därmed är det av intresse att studera hur en sådan kan utvecklas mellan kommuner. Vilka faktorer är viktiga för att samverkan ska utvecklas? Är ömsesidig förståelse mellan kommunerna av betydelse? Vilken vikt har förtroende och tillit för samverkan? Inverkar geografin och demografin på kommuners samverkan? Påverkas samverkan av resursberoende och ekonomiska faktorer? Vilken betydelse har politiska beslut för kommuners samverkan? Detta är uppsatsens fokus där samverkan mellan fem kommuner kring krisberedskap studeras med stöd av policynätverksteori med kollektiv handling. Studien visade bland annat att faktorer såsom geografisk närhet, demografi, ekonomi och resursutbyte var viktiga för samverkan och skapandet av policynätverk bland de fem kommunerna. Även en samstämmig problemdefinition, förtroende och en ömsesidig förståelse mellan aktörerna inbegreps som betydelsefulla liksom regelverk samt Krisberedskapsmyndigheten (KBM) och Länsstyrelsen i Östergötland. / Through several crises of extraordinary nature in peacetime the capacity of emergency management has been brought up on to the agenda. Recently, in year 2005, Sweden faced a big storm named Gudrun that caused total devastation. In order to cope with crises like Gudrun a proficient emergency management has shown to be essential in which municipalities have a fundamental function. With a well developed emergency management at the local level society is better equipped to manage crises. According to research on and experiences from crises, cooperation and networking among municipalities is crucial for an efficient emergency management. Consequently there is an interest in studying how cooperation between municipalities can develop within the area of emergency management. Which factors are important for the development of cooperation? Is mutual understanding among the actors important? Which implications do trust and confidence have upon cooperation? Are resource dependencies and economic factors central for the shaping of policy network? Do the geographic and the demographic characterise municipalities’ cooperation? Do political decisions have any significant role in the shaping of policy network? This is the focus of the essay where cooperation between five municipalities in emergency management is studied using policy network theory with collective action. The essay shows that geographical, demographically and economical factors as well as resource dependencies are important for cooperation and the development of policy networks among the five municipalities. Also important were a common foundation, trust and a mutual understanding between the actors. Additionally, new regulations and two authorities – Swedish Emergency Management Authority (SEMA) and the County administrative board of Östergötland – also influenced the cooperation in a positive way.