How can the object based art help us, as viewers and as makers, to access a supplanted emotional state? One way of positioning yourself within the corpus-field is to step outside the traditional borders of the field and aim for other values within the objects, such as a visible working process, a storytelling or an emotional relationship to the object.  It is a way of taking a step from the traditional silversmithing towards some kind of free undefined corpus-art.  To reach for suppressed feelings is one way to find an importance within the artistic work, to give it a purpose. By investigating the concept of the sublime and the surrealist movement I try to find examples on how you, both as a viewer and as a maker, can put yourself in an emotional/intuitive state.  Through interviews with Jewellery and corpus artists I get a maker’s perspective which I compare with my own reactions to their work. Works of art can be used as a catalyst to reach, and maybe also to process, unattended feelings. This creates a strong emotional connection to the work.  As a maker you can, for example, do this by working with it as a theme, or by using an intuitive working method. But also as a viewer you can be triggered to expose these feelings. Although, it must be said, that the viewer’s experience of artwork is always subjective. I see the focus of emotional communication as a way of verifying the importance of artistic work within the corpus-field.

No description available.

It is now increasingly common for organisations to work actively with HR issues. Furthermore, it is a constant top priority for organisations to remain profitable. The purpose of this study was to investigate whether so called soft HR values, as manager’s communication skills, has an actual impact on hard values in terms of costs for the organisation. Leadership is largely characterised by emotional communication, which together with personnel costs were the main focus of the research. The study was conducted by letting store managers and department heads in shops carry out an emotion perception test and the test results were related to the store/department employee turnover and the number of sick leave hours. The results showed a strong tendency for statistical significance between emotion recognition and the predictors. This suggests that stores, which have low employee turnover and low sick leave hours, can be explained by the manager's capability in emotion perception. The study complements current research by emphasising the importance of emotionally competent managers to operate successful and profitable organisations. / Det är idag allt vanligare för organisationer att arbeta aktivt med HR-frågor. Dock är den största prioriteringen alltid ekonomiska lönsamheten. Syftet med denna studie var att undersöka om så kallade mjuka HR-värden, så som chefers kommunikation, har en faktisk påverkan på hårda värden i fråga om kostnader för organisationen. Ledarskap präglas till stor del av emotionell kommunikation, vilket tillsammans med personalkostnader utgjorde huvudfokus i studien. Studien genomfördes genom att låta butikschefer och avdelningschefer i butiker göra ett emotionsperceptionstest där testresultatet sedan relaterades till butikens/avdelningens personalomsättning och antal sjukskrivningstimmar. Resultatet visade en stark tendens till statistisk signifikans mellan emotionsperception och prediktorerna. Detta tyder på att butiker som har låg personalomsättning och lågt antal sjukskrivningstimmar kan förklaras med hjälp av chefens goda förmåga till emotionsperception. Studien kompletterar aktuell forskning genom att poängtera vikten av emotionellt kompetenta chefer för att driva framgångsrika och lönsamma organisationer.

This case study aims to explore how emotional communication on social media can influence the target group by examining the communicative strategies, including visuals and narratives, used by the climate activist group Rebellmammorna. Eight semi-structured interviews were conducted with members of Rebellmammorna to investigate how they describe their communicative strategies, how they use emotional communication to establish a relationship with their target group, and how users experience the communication on their social media platforms (Facebook, Instagram, and their webpage). Data were also collected through digital ethnography of their social media channels. The data was then analysed through a thematic analysis. The results indicate that Rebellmammorna's own perspective in how they describe their communication strategies agrees with the users' experiences of Rebellmammorna's Instagram and Facebook channels, which suggests that they are successful in their communication. / Denna fallstudie syftar till att undersöka hur emotionell kommunikation på sociala medier kan på verka målgruppen genom att undersöka de kommunikationsstrategier, inklusive visuella och narrativa element, som används av klimataktivistgruppen Rebellmammorna. AJ tta semi-strukturerade intervjuer genomfördes med medlemmar i Rebellmammorna för att undersöka hur de beskriver sina kommunikationsstrategier, hur de använder emotionell kommunikation för att etablera en relation med sin målgrupp, och hur användarna upplever kommunikationen på deras sociala medieplattformar (Facebook, Instagram och deras webbplats). Data samlades också in genom digital etnograLi av deras sociala mediekanaler. Datan analyserades sedan med hjälp av tematisk analys. Resultaten indikerar att Rebellmammornas egna perspektiv i hur de beskriver sina kommunikationsstrategier överensstämmer med användarnas upplevelser av Rebellmammornas Instagram- och Facebook-kanaler, vilket antyder att de är framgångsrika i sin kommunikation.

Our study touches a dimension in the development of design concepts that describes how we feel when we use functions and applications in digital artefacts. What happens to us when the mobile phone vibrates and a notification with our partner's name appears on the screen? We do not yet know what actual information the text message contains, yet an expectation is built and different feelings arise. Löwgren and Stolterman (2004) describe this dimension of the characteristics of the user experience as qualities of use. That is, the changing properties that arise in the use of an artifact. This study is about emotional qualities in use (emotionella brukskvaliteter), a term created for this essay. By that we mean the qualities in use that are important for interaction and that emerge in the space between the usage and the feeling that is created. Touching on such a complex concept as emotions, also requires that we limit ourselves to reproducing only occuring emotions and the meaning they have for the users, not how and why. By raising the theory of Löwgren and Stolterman (ibid.) we have researched what users' interaction look like and ask ourselves the question; What role do emotional qualities in use play in digital interaction? There is a tendency that the softer values of the use of technology are often emphasized by opinions. We see a gap in writing about the emotional side of digital interaction where the outcome is based on actual empirical data. This study mainly consists of data collected via semi-structured in-depth interviews with seven interviewees. The respondents also fullfilled a user diary in order to provide a basis for the interviews. The results are analyzed according to Braun and Clarke's (2006) thematic method where all collected data is transcribed, coded and themed in several rounds. Our results indicate that emotional qualities in use are important to the user. We could identify these by the respondents sharing their perceived feelings about their user experiences. Our findings strengthen the need for emotional qualities in use to be implemented in the design process. / Vår studie beskriver en dimension i framtagandet av designkoncept som redogör för hur vi känner när vi använder funktioner och applikationer i digitala artefakter. Vad händer med oss när mobilen vibrerar och en notis med vår partners namn pryder skärmen? Vi vet ännu inte vilken faktisk information sms:et innehåller, ändå byggs en förväntan och olika känslor uppstår. Denna dimension om användningsupplevelsens egenskaper beskriver Löwgren och Stolterman (2004) som brukskvaliteter. Det vill säga de föränderliga egenskaper som uppstår i användandet av en artefakt. Denna studie handlar om emotionella brukskvaliteter. Med det menar vi de brukskvaliteter som är av betydelse för interaktion och som uppstår i mellanrummet mellan användandet och den känsla som skapas. Att beröra ett så komplext begrepp som känslor, kräver också att vi begränsar oss till att enbart återge vilka känslor som uppstår och betydelsen de får för användarna, inte hur och varför. Genom att lyfta teori av Löwgren och Stolterman (ibid.) har vi undersökt hur användarnas interaktion ser ut och ställer oss frågan; Vilken roll spelar emotionella brukskvaliteter i digital interaktion? Det finns en tendens att de mjukare värdena av teknikens användning ofta blir betonade av åsikter. Vi ser en lucka i att skriva om den emotionella sidan av digital interaktion där utfallet bygger på faktisk empiri.Den här studien består i huvudsak av data insamlad via semistrukturerade djupintervjuer med sju intervjupersoner. Respondenterna utförde även en användardagbok i syfte att ge underlag för intervjuerna. Resultatet analyseras enligt Braun och Clarkes (2006) tematiska metod där allt insamlat material transkriberas, kodas och tematiseras i flera omgångar. Vårt resultat pekar på att emotionella brukskvaliteter har betydelse för användaren. Dessa har identifierats genom att respondenterna berättar om sina upplevda känslor i användandet. Vi finner underlag i studien som stärker behovet för emotionella brukskvaliteter implementerat i designarbetet.

Sociala medier har blivit en integrerad del av vår vardag och profiler arbetar ständigt med skapandet av identitet, representation och interaktion. Efter sökandet av tidigare forskning uppfattades en avsaknad för studerandet av utformning och påverkan i kommunikationen på Instagram. Främst vad gäller en intim och emotionell sådan, som sänds ut via influencers. Studien syftar till att ge förståelse av de självrepresentativa aspekterna, men också hur emotion och förmänskligandet av kanalen bidrar till den annars distanserade närkontakten med följarna. Uppsatsen ska belysa vikten av interaktion i relation mellan sändare och mottagare samt studera modaliteter som språkhandlingar och tilltal med dess eventuella betydelser för den upplevda påverkan på en tänkt publik.   För att få ett rättvist kvalitativt resultat har en multimodal analys använts med inslag av den kritiska lingvistiken. Materialet har samlats in digitalt och utgörs av tre influencers två olika instagraminlägg, där utformandet av inläggen granskas utifrån ett kodschema med stödfrågor, innefattande både text- och bildelement. Även samspelet mellan bild och text studeras.   Resultatet pekar på de återkommande begreppen av identitetsskapande och bekräftelse, som verkar vara avgörande för den symboliska interaktionen och bibehållandet av kanalen. Självpresentationen är vital och den intima, emotionella kommunikationen bidrar till en allt närmare, personligare kontakt med den tänkta publiken. Kommunikationen spelar en viktig roll främst vid skapandet av mening och till eftersträvat budskap kopplat till emotion.