Title: The frightening subject: child sexuality – a qualitative interview study about a few preschool teachers approach to child sexuality. Author: Linda Olsson Mentor: Victoria Kawesa Term: autumn of 2015 The purpose of this study is to investigate how child sexuality is imagined and understood according to the experiences and knowledge of four different preschool teachers. My main focus lied within finding out how preschool teachers approach the subject by asking them to share their experiences of children’s sexual behaviors. This is a qualitative study and the method used to collect the material was interviews. Four preschool teachers were asked to participate in my study. The theoretical approach in this independent work is social constructivism, and an intersectional perspective is used to analyze the results. The interviews are analyzed from a discourse analysis point of view, which means that my conclusions are based on my interpretations of how the informants in the study talk about and react to the subject. My main conclusions are that the different preschool teachers in my study treats the subject in different ways, and the approach towards children’s sexual expressions is handled in many various ways. All of the participating informants agreed that more education about child sexuality is needed. Another conclusion that my study confirms is that the subject is hard to talk about, among teachers, between teachers and parents and among children and grown ups. Keywords: Children’s sexual behaviors, preschool, social constructivism, child masturbation, approach to sexual behaviors Nyckelord: Barns sexuella uttryck, förskola, socialkonstruktivism, barnonani, förhållningssätt till sexuella uttryck

Huvudmålet för detta arbete har varit att färdigställa produktioner till fyra av mig tidigare skrivna poplåtar. Detta för att identifiera vilka metoder och verktyg jag föredrar att använda i mitt arbete som producent och vart jag helst lägger mitt fokus när jag producerar musik. Arbetet med produktionerna för låtarna skedde parallellt. Metoden för den konstnärliga processen var medvetet lekfullt utforskande och fri, med några ledord och ett fåtal referenslåtar som enda riktlinjer. I uppsatsen presenteras de verktyg och metoder jag fann användbara för produktionerna tillsammans med reflektioner kring de konstnärliga val som gjordes. Den konstnärliga processen kom att mestadels innefatta arbete med mjukvaruinstrument, samplingar och processning av ljud med dator, men även några pålägg med verkliga instrument gjordes. Dessa var klarinett, flygelhorn och sång. Min upplevelse blev att de fyra låtarna tillsammans resulterade i ett enhetligt sound, mycket tack vare att arbetet skedde parallellt vilket resulterade i att produktionerna influerade varandra i valet av verktyg, metoder och instrumentering. Samarbetet med blåsmusikerna visade sig vara gynnsamt för min fortsatta kreativitet och det konstnärliga resultatet. Vikten av en passande arbetsmiljö och lättförståeliga användargränssnitt visade sig vara betydande för valet av produktionsmetoder och verktyg. Jag reflekterar kring min identitet som producent och mina styrkor och svagheter som sådan. Efter avslutat arbete känner jag mig säkrare i hur jag föredrar att arbeta och vart jag är på väg med mitt sound som artist.

I detta arbete undersöker jag hur olika transkriptionsmetoder påverkar möjligheten att utveckla mitt konstnärliga uttryck. Med hjälp av två olika metoder har två improvisationer av jazzsaxofonisten Melissa Aldana transkriberats och analyserats. Dessa improvisationer användes sedan som inspiration för inspelningen av två egna improvisationer där målet var att beblanda Aldanas konstnärliga uttryck och gestik med mitt eget uttryck på ett autentiskt vis. En jämförelseanalys gjordes sedan av improvisationerna för att belysa den effekt respektive transkriptionsmetod haft på mitt konstnärliga uttryck.Detta arbete har bidragit till en ökad förståelse för de fördelar och nackdelar som olika transkriptionsmetoder tillför. Det har också gett mig nya insikter i hur jag kan fortsätta arbeta för att utveckla mitt eget uttryck inom jazzimprovisation

Föreliggande studie berör musikens roll och möjlighet i arbetet med förskolans demokratiska uppdrag och studiens syfte är att undersöka på vilka sätt förskolans musikaktiviteter kan användas som ett verktyg för att främja det demokratiska arbetet i verksamheten. Studien gör ett försök att applicera ett deliberativt demokratiperspektiv på musikaktiviteter i förskolan och tar således avstamp i Habermas och Deweys tankar om demokrati och kommunikation. Studien är gjord i etnografisk anda med hjälp av deltagande observationer genomförda i förskolemiljö. Resultatet har därefter analyserats utifrån tre olika aspekter av det deliberativa samtalet samt utifrån de situationer där deliberativ kommunikation iakttagits. Studiens huvudsakliga resultat visar att det deliberativa samtalet framträder i verksamheten på flera olika sätt. Barnen uttrycker sig med röst, kropp och instrument och gör på så sätt sig själva delaktiga i den musikaliska kommunikationen. De bemöter också varandras uttryck på ett respektfullt sätt, bland annat genom spegling, samt möts i musikaliska dialoger där de söker gemensamma vägar i musicerandet. Här blir både överläggning och strävan efter enighet tydligt framträdande. Studiens resultat visar också att olika sammanhang kan främja eller hindra den deliberativa kommunikationens närvaro. Möjliggörandet av rörelse och instrumentspel i musikaktiviteterna är inslag som verkar gynnande för det deliberativa samtalet, samtidigt som verksamhetens regler på vissa sätt verkar hindrande.

Abstract Background: Among elderly people with dementia pain is a common problem. In older persons, particularly those suffering from dementia and cognitive impairment pain is often underdiagnosed and undertreated causing unnecessary pain, suffering and affect quality of life negatively. Dementia complicates the identification of pain when the natural ability to communicate decreases when a person is suffering from dementia. It is important that health professionals working with older persons with dementia are aware of the person’s pain expression. Aim: To clarify how older persons with dementia communicate pain expression. Method: To study this area a literature review was used. Both qualitative and quantitative scientific articles were used. Results: Earnings how older persons with dementia communicate pain expressions are presented in an overall theme called Changes in the person's normal pattern. The other following themes were: Mood/Social, Basic needs, Language, Body and Face with subsequent sub-themes, face- and eye expression, agitation, depressed mood, appetite, sleep, verbal and semi-verbal language, defense and touching a body part. Conclusion: It is of utmost importance to see changes in the older person’s normal pattern.Elderly people with dementia experience pain, and communicates painexpression in many different ways. To understand the communication of painexpression in older persons with dementia the nurse interprets the person's body language, verbal language and behavior altogether as a whole.

Ångest är ett tillstånd som drabbar en stor del av Sveriges befolkning. Den ökande psykiska ohälsan visar sig i antalet sjukskrivningar och besök inom vårdkedjan även genom den ständigt ökande förskrivningen och användningen av lugnande och antidepressiva läkemedel. Detta sker samtidigt som befolkningen för övrigt blir friskare och friskare. Genom att i tid uppmärksamma och hantera dessa problem skulle mycket lidande undvikas. Inom området saknas kunskap och forskning om hur patienter som lider av ångest bör behandlas och bemötas på bästa sätt. Okunskap kan leda till osäkerhet och nonchalans hos sjuksköterskan i mötet med dessa patienter. Syftet med studien var att belysa faktorer som skulle kunna påverka mötet med ångestfyllda patienter. Studien genomfördes i form av en litteraturstudie där resultatet baserades på analys av 11 granskade och bearbetade vetenskapliga artiklar. Resultatet i studien visar att kunskap är en viktig faktor för att underlätta sjuksköterskans möte med ångestfyllda patienter. Kunskap om ångest och dess olika uttryck samt patientens egna copingstrategier, kan göra stor skillnad i hur sjuksköterskor stödjer och bemöter varje enskild individ på bästa sätt. Det främsta målet är att hantera ångestfyllda patienter på ett individuellt sätt och inte bagatellisera deras helt normala reaktioner i en hotfull situation.

Denna undersökning visar hur några utvalda fritidshem aktivt arbetar för att motverka mobbning. Den belyser också vilka former mobbning kan ta sig i uttryck på samt hur begreppet definieras. Frågeställningar är enligt följande:Hur arbetar man konkret för att motverka mobbning inom våra utvalda fritidshem? Hur definieras mobbning och hur kan det ta sig i uttryck?För att besvara dessa har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer av rektorer och fritidspedagoger. Informanternas svar har vi sedan jämfört med varandra för att upptäcka gemensamma teman och sedan analyserat dessa med hjälp av tidigare forskning och litteratur.Resultatet av undersökningen visar att mobbning definieras som negativa handlingar som utförs under en längre tid och att det kan ta sig i uttryck på ett fysiskt, psykiskt, verbalt, icke-verbalt och digitalt sätt.Det visar också att man på våra utvalda fritidshem motverkar mobbning genom socialt samspel, rastaktiviteter, samarbete med övrig skolpersonal, elever och föräldrar för att få fram ett gemensamt förhållningssätt och genom att som ledare vara tydlig mot mobbning.

Syftet med studien var att undersöka om människor som deltar i någon form av arbetsmarknadsåtgärd är mer benägna att tolka andras emotionella uttryck som mer negativa i jämförelse med tillsvidareanställda, samt att undersöka om det fanns någon skillnad i självskattad självkänsla mellan grupperna. I studien deltog 28 individer varav 14 ingick i en undersökningsgrupp och 14 i en kontrollgrupp. Alla deltagare genomförde ett databaserat emotionsperceptionstest samt besvarade en enkät där de fick skatta sin självkänsla. Studiens resultat visade att det inte uppstod någon signifikant interaktionseffekt mellan variablerna grupp och uttryck som stämde överens med hypotesen, men det fanns en tendens till skillnad i självskattad självkänsla, där kontrollgruppen skattade sin självkänsla högre. Diskussionen bestod av resonemang kring varför en interaktionseffekt inte uppstod, där den största orsaken tros vara att spridningen i deltagarnas data var begränsad. / The purpose of this study was to examine whether people who participate in employment measures are more likely to interpret emotional expressions of other people as more negative compared to permanent employees, and to examine whether there was any difference in self-rated self-esteem between the groups. The study consisted of 28 people, with 14 in an experimental group and 14 in a control group. All participants completed a computerized emotion perception test and answered a questionnaire in which they had to rate their self-esteem. The results of this study didn’t show a significant interaction effect between the variables group and expression that were consistent with the hypothesis, but there was a trend toward a difference in self-rated self-esteem, where the control group rated their self-esteem higher. The discussion consisted of arguments why an interaction effect didn’t occur, and the major cause was probably the size of distribution.

No description available.

No description available.