Sammanfattning I mitt examensarbete har jag undersökt hur sånglärare beskriver och tolkar kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i kursen MUSINS03S (Skolverket, 2011). Syftet var att jag ville få en djupare förståelse av innebörden i personligt och konstnärligt uttryck i MUSINS03S (Skolverket, 2011) så att mina bedömningar blir mindre personberoende och att jag blir bättre på att förklara och konkretisera kunskapskraven för mina elever och på att ge stödjande återföring på deras prestationer. Den teoretiska ansatsen utgick från John Deweys tankar om konst och estetisk erfarenhet. Som metod användes en halvstrukturerad fokusgruppintervju och en ”stimulate recall”- intervju. I studiens resultat framkom att det fanns ett stort hos behov hos sånglärarna att resonera kring kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i MUSIN03S (Skolverket, 2011) och att sånglärarna hade olika uppfattningar om hur de skulle tolkas. Sånglärarna hade också två olika sätt att se på konstnärligt uttryck. Vidare framkom att sånglärarnas uppfattning om nivån på det personliga och konstnärliga uttrycket i MUSINS03S var oklar och att det är svårt att vara objektiv när man ska bedöma personligt och konstnärligt uttryck i kursen MUSINS03S (Skolverket, 2011). Jag upplever att jag i och med studien har fått en djupare förståelse för vad kunskapskraven personligt och konstnärligt uttryck i MUSINS03S (Skolverket, 2011) innebär, men att det finns mer att utforska och ta reda på för att tydligare precisera deras innebörd. Jag har också kommit fram till att jag som lärare bör undvika värdeomdömen om elevernas personliga identitet eller känsloliv eftersom de riskerar att kränka eleverna samt att det är svårt att vara objektiv när man ska bedöma personligt och konstnärligt utryck i sång i MUSINS03S (Skolverket, 2011). Jag hoppas också att andra ska ha nytta av det jag kommitfram till.

Syftet med denna studie var att undersöka interpretationens påverkan på artikulatorerna, käke och läppar, när sinnesstämningarna ilska, glädje, sorg och rädsla uttrycks genom sång samt hur det mätbara resultatet av artikulatorernas påverkan förhåller sig till det hörbara resultatet. För att undersöka detta lät jag fyra vokalister enskilt sjunga samma fras med fyra olika sinnesstämningar, utifrån interpretationsunderlag. Därefter gjordes ett lyssnartest då fyra sångpedagoger lyssnade på samtliga tagningar och markerade vilken av de fyra emotionerna de tyckte uttrycktes samt en motivering till svaret.   Sammanfattningsvis visas det bland annat i resultatet att de utåtvända sinnesstämningarna ilska och glädje visar större och häftigare rörelser i både käköppning och läpprundning, att de inåtvända sinnesstämningarna sorg och rädsla visar svagare volym än utåtvända samt att artikulatorhastigheten inte brukas för emotionell färgning. Det blev också tydligt genom lyssnartestet att rädsla var den svåraste emotionen att urskilja och ilska den lättaste. Slutligen påvisade resultatet att informanterna kännetecknade de olika sinnesstämningarna genom kategorierna andning, ansats och avfraseringar, artikulation, effekter/tekniktermer, klangfärg, luftflöde, register, tonkvalité, tonlängd och fraslängd, vibrato samt volym. Båda de utåtvända sinnesstämningarna beskrevs som bland annat tydligt, ”framåt” och starkt, medan de båda inåtvända sinnesstämningarna beskrevs som luftigt, svagt, instabilt och kort.   Förhoppningsvis kan resultatet av den här studien bidra med ökad kunskap om hur instrumentet sång responderar på olika sinnesstämningar och hur lyssnaren kan uppfatta olika uttryckta emotioner. Resultatet väcker nya frågor om till exempel hur teknik och uttryck är sammankopplat och kan användas till varandras fördel samt hur sångpedagoger och vokalister kan jobba med gestaltningen både auditivt och visuellt.

Syftet med studien är undersöka hur såväl lärare som elever på gymnasieskolans estetiska pro- gram och på musikhögskola ser på begreppen konstnärligt, musikaliskt och personligt uttryck. Tidigare forskning på området visar att det inte finns någon entydig definition av begreppen. Studien har genomförts genom fokusgruppsamtal med lärare från en gymnasieskola, lärare från en musikhögskola, elever från en gymnasieskola och studenter från en musikhögskola. I ana- lysen av intervjuerna har ett diskurspsykologiskt perspektiv använts. I resultatet presenteras två övergripande tolkningsrepertoarer per begrepp. Det framkommer att musikaliskt uttryck kon- strueras som speltekniskt kunnande och som musikens uttryck. Konstnärligt uttryck konstrueras som skapande samt som fördjupning och spetskunskaper. Personligt uttryck konstrueras som eget och något unikt samt som musikalisk tolkning. Resultatet visar att det inte finns ett sätt att definiera begreppen utan flera. I diskussionen diskuteras svårigheter med att definiera begrep- pen då dessa anses gå ihop med varandra och att kontexten och erfarenheten av att använda dem har betydelse för hur de kan definieras. Vidare diskuteras även begreppen i relation till Skolverkets kursplaner. / The purpose of the study is to investigate how teachers as well as pupils at the upper secondary school's aesthetic program and at the music college approach the concepts of artistic, musical and personal expression. Previous research in the field shows that there is no clear definition of the concepts. The study was conducted through focus group interviews with teachers from a secondary school, teachers from a music college, students from a high school and students from a music college. In the analysis of the interviews, a discourse psychological perspective has been used. The result presents two general interpretation repertoires per concept. It appears that musical expression is constructed as technical knowledge and as the expression of music. Ar- tistic expression is constructed as creation as well as profound and expert knowledge. Personal expression is constructed as peculiar and something unique and as a musical interpretation. The result shows that there are different ways to define the concepts. The discussion discusses dif- ficulties in defining the concept though the concepts are considered to overlap with each other and that the context and experience of using the concepts are important for how the concepts can be defined. The concepts are also discussed in relation to Skolverkets curriculum.

<p> </p><p>Denna uppsats och undersökning handlar om organisationskultur. En organisationskultur består av två beståndsdelar; kulturinnehåll samt kulturuttryck. Dessa beståndsdelar påverkar varandra kontinuerligt. Kulturinnehållet består av fyra kärnelement; grundläggande antaganden, värderingar, normer och verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycket innehåller fyra olika uttryck; beteendeuttryck, materiella uttryck, strukturella uttryck och verbala uttryck. Det sistnämnda, verbala uttryck kommer inte redovisas i denne uppsats då det är irrelevant för undersökningen.</p><p> </p><p>Faktorer som kommer beröras är grundarens roll inom en organisation, detta då denne har ett stort inflytande på kulturen inom organisationen, dess utveckling samt implementering hos de anställda. Även ledarens roll har betydelse för organisationskulturen då denne i sitt ledarskap kan påverka den verklighetsuppfattning de anställda har. Varumärket är en annan faktor som har stor betydelse för kulturen. Om organisationen lyckats skapa ett starkt och eftertraktat varumärke påverkar detta de anställdas verklighetsuppfattning om organisationen, men också omgivningens verklighetsuppfattning. Även organisationens ålder, eventuella subkulturer samt socialisation är faktorer som tas upp i uppsatsen, dess betydelse samt hur grundaren kan använda dem för att skapa en eftertraktad organisationskultur. De frågeställningar vi utgått från är dels vilka faktorer en grundare använt sig av för att skapa en eftersträvad organisationskultur. Samt i vilken grad grundaren lyckats implementera en eftersträvad organisationskultur på arbetsplatsen.</p><p> </p><p>Undersökningen är kvantitativ då vi har för syfte att mäta den empiri vi undersöker. Organisationen där undersökningen utförts är ICA Maxi. Där har en intervju genomförts med grundaren samt en dags miniobservation för att ge oss en inblick i kulturen. Dessa två metoder har haft som syfte att vara förundersökningar till den kvantitativa undersökningen som utfördes vid organisationen, då en totalundersökning gjordes med samtliga anställda.</p>

Denna uppsats och undersökning handlar om organisationskultur. En organisationskultur består av två beståndsdelar; kulturinnehåll samt kulturuttryck. Dessa beståndsdelar påverkar varandra kontinuerligt. Kulturinnehållet består av fyra kärnelement; grundläggande antaganden, värderingar, normer och verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycket innehåller fyra olika uttryck; beteendeuttryck, materiella uttryck, strukturella uttryck och verbala uttryck. Det sistnämnda, verbala uttryck kommer inte redovisas i denne uppsats då det är irrelevant för undersökningen.   Faktorer som kommer beröras är grundarens roll inom en organisation, detta då denne har ett stort inflytande på kulturen inom organisationen, dess utveckling samt implementering hos de anställda. Även ledarens roll har betydelse för organisationskulturen då denne i sitt ledarskap kan påverka den verklighetsuppfattning de anställda har. Varumärket är en annan faktor som har stor betydelse för kulturen. Om organisationen lyckats skapa ett starkt och eftertraktat varumärke påverkar detta de anställdas verklighetsuppfattning om organisationen, men också omgivningens verklighetsuppfattning. Även organisationens ålder, eventuella subkulturer samt socialisation är faktorer som tas upp i uppsatsen, dess betydelse samt hur grundaren kan använda dem för att skapa en eftertraktad organisationskultur. De frågeställningar vi utgått från är dels vilka faktorer en grundare använt sig av för att skapa en eftersträvad organisationskultur. Samt i vilken grad grundaren lyckats implementera en eftersträvad organisationskultur på arbetsplatsen.   Undersökningen är kvantitativ då vi har för syfte att mäta den empiri vi undersöker. Organisationen där undersökningen utförts är ICA Maxi. Där har en intervju genomförts med grundaren samt en dags miniobservation för att ge oss en inblick i kulturen. Dessa två metoder har haft som syfte att vara förundersökningar till den kvantitativa undersökningen som utfördes vid organisationen, då en totalundersökning gjordes med samtliga anställda.

En del svårigheter som elever upplever i algebra kan bero på saknad förståelse av strukturen i matematiska uttryck. Struktur, i det här sammanhanget, syftar på hur en matematisk enhet består av delar, och hur dessa delar är relaterade till varandra. Tidigare studier indikerar också att elevers svårigheter inom algebra beror på bristande aritmetiska kunskaper. Inom aritmetiken kan elever ofta använda informella metoder, medan algebraiska aktiviteter kräver en större medvetenhet om matematiska strukturer. Man har därför hävdat att elevers svårigheter att hantera algebraiska uttryck kan bero på saknad förståelse av strukturen i aritmetiska uttryck.  Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 5 beräknar och strukturerar utvecklade aritmetiska uttryck, det vill säga, numeriska uttryck med flera räkneoperationer, som exempelvis 5 · 6 + 4 · 2 · 3. I denna studie behandlas numeriska uttryck med tre eller fyra operationer.  I studien ingick 116 elever från tre olika skolor. Analysen baseras på data från lösningar av uppgifter på ett skriftligt arbetsblad. Arbetsbladet bestod av tio aritmetiska räkneuppgifter, som eleverna arbetade med individuellt. I analysen av data framkom olika metoder, som eleverna använde för att strukturera och beräkna de aritmetiska uttrycken, speciellt fyra metoder var återkommande i flera uppgifter. Genom de olika tillvägagångssätten som eleverna använde för att beräkna matematiska uttryck kunde olika sätt att skapa struktur upptäckas. Många elever utgick från uttryckens ytliga struktur och endast få elever visade förmåga att urskilja uttryckens dolda struktur. / Some of the difficulties students experience in algebra can be due to lack of understanding of the structure in mathematical expressions. Structure, in this context, refers to how a mathematical entity consists of its parts, and how these parts are related to each other. Previous studies also indicate that students’ difficulties in algebra devolve upon a lack of arithmetical knowledge. In arithmetic, students can manage by using informal methods, while algebraic activities require a greater awareness of mathematical structures. It has therefore been argued that students’ difficulties with algebraic expressions are caused by a lack of knowledge of the structure in arithmetic expressions.  The purpose of this study is to investigate how 5th grade students calculate and structure longer arithmetic expressions, meaning numerical expressions with several operations, for example, 5 · 6 + 4 · 2 · 3. This study covers numerical expressions with three or four operations.  The study includes 116 students from three different schools. The analysis is based on data from solutions of tasks on a written worksheet. The worksheet consisted of ten arithmetic calculation assignments that the students worked with individually. The analysis of the data revealed different approaches that students used to structure and calculate the arithmetic expressions, particularly four methods were used in several tasks. Through the different approaches that students used to calculate mathematical expressions, different ways to create structure could be discovered. Many students based their calculations on the surface structure of an expression and only a few students seemed to be able to identify the hidden structure of an expression.

Uppsatsen beskriver genom en replikationsstudie på Käppen i hjulen (2010) av Julia Prentice hur gymnasieelever med svenska som modersmål och svenska som andraspråks förståelse för konventionaliserade uttryck relaterar till deras kunskaper i svenska. Undersökningen genomfördes genom två enkäter där deltagarna fick göra ett nivåplaceringstest från Medborgarskolan samt en enkät som testade förståelsen för konventionaliserade uttryck. Resultatet visar att elever med svenska som förstaspråk hade en större kunskap för konventionaliserade uttryck än för den allmänna språknivån medan elever med svenska som andraspråk visade på motsatt resultat. Resultatet visade också att ju högre resultat eleverna hade på språknivåtestet desto högre resultat hade de på testet av de konventionaliserade uttrycken.

<p>Examenskonsert med Radiokören är arbetets klingande del.</p>

No description available.

No description available.