Jag har i min undersökning valt att gå in på djupet på tre konstnärer som verkar inom den dig-itala fotokonsten och som dels strävar efter att förmedla den problematik som ligger i det egna mediets förmåga att representera "verkligheten". Diskussionerna i början av min uppsats kommer bland annat behandla det förtroende man har haft och fortfarande delvis har kvar till fototekniken. Uppfattningen om att man med hjälp av denna lilla geniala fotografiapparatur skall kunna fånga "verkligheten" precis som den är, eftersom den till synes ser ut att göra det. Men istället handlar det mer om konstruktion av "verkligheten", baserad på fotografen själv eller den teknik han/hon har tillgång till. De tre konstnärerna jag har valt at utgå ifrån anser att det inte är möjligt att ge en hel och allmän bild av "verkligheten", utan snarare bara delar eller fragment ur denna. I min egen gestaltning har jag sedan utgått från konstnärernas filosofier för att kunna hitta mitt eget sätt att förmedla problematiken i mediet som representation av "verkligheten". Genom ett flertal fotografier som jag arbetade ihop i dataprogrammet Photoshop har jag sedan skapat min egen konstruktion av "verkligheten". Jag valde miljön skogen, och försökte återskapa den så som jag länge fått den konstruerad inom mig genom alla bilder som samlats med åren från exempelvis tidningar, television, eller konstutställningar. Undersökningens syfte är att hitta en metod som man kan låta eleverna ta efter där de får en möjlighet att pröva på hur det kan vara att göra sin egen konstruktion/representation av "verk-ligheten". Samtidigt som de undersöker hur andra konstnärer jobbar med detta och sedan att de själva får pröva (learning by doing), har de en möjlighet att få merförståelse för hur "verkligheten" kan konstrueras. Att det finns flera "verkligheter", dels inom dem men också gemensamma i sam-hället där normer bildas för hur saker och ting "skall vara". Om eleverna får arbeta med dessa i tid, finns stora möjligheter att förebygga eller minska de fördomar som kan förekomma för olikheter mellan individer och ökar förmodligen också trivseln mellan eleverna utanför och inom skolmiljön. / BI / Konst

<p>Det är inte lätt att kunna definiera begreppet äldre, det finns yngre äldre och äldre äldre. Det beror helt enkelt på vem man jämför sig med, vilken perspektiv man pratar om, det kronologiska eller det sociala. Syftet med min uppsats är att få bredare förståelse för hur de äldre upplever att de blir betraktade i det postmoderna samhället. Jag utgår ifrån socialkonstruktionistisk teori vilken förklarar verkligheten som en produkt av det sociala samspelet mellan människor, dvs. våra uppfattningar om verkligheten är socialt konstruerade. Jag har valt en kvalitativ metod med semi-strukturerad intervju där urvalet blev äldre från 75 år och uppåt. Det är 6 personer med blandat kön. För i tiden var det anhöriga som tog hand om de äldre men nu vilar det ett större ansvar på staten och kommunen. Äldres attityder formuleras av deras erfarenheter, normer och familjkultur. Undersökningen visade att det postmoderna samhället har påverkat relationen mellan de äldre och deras anhöriga så att respekten uttrycks på ett annat sätt.</p>

Det är inte lätt att kunna definiera begreppet äldre, det finns yngre äldre och äldre äldre. Det beror helt enkelt på vem man jämför sig med, vilken perspektiv man pratar om, det kronologiska eller det sociala. Syftet med min uppsats är att få bredare förståelse för hur de äldre upplever att de blir betraktade i det postmoderna samhället. Jag utgår ifrån socialkonstruktionistisk teori vilken förklarar verkligheten som en produkt av det sociala samspelet mellan människor, dvs. våra uppfattningar om verkligheten är socialt konstruerade. Jag har valt en kvalitativ metod med semi-strukturerad intervju där urvalet blev äldre från 75 år och uppåt. Det är 6 personer med blandat kön. För i tiden var det anhöriga som tog hand om de äldre men nu vilar det ett större ansvar på staten och kommunen. Äldres attityder formuleras av deras erfarenheter, normer och familjkultur. Undersökningen visade att det postmoderna samhället har påverkat relationen mellan de äldre och deras anhöriga så att respekten uttrycks på ett annat sätt.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2005.

<p> </p><p>Denna uppsats och undersökning handlar om organisationskultur. En organisationskultur består av två beståndsdelar; kulturinnehåll samt kulturuttryck. Dessa beståndsdelar påverkar varandra kontinuerligt. Kulturinnehållet består av fyra kärnelement; grundläggande antaganden, värderingar, normer och verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycket innehåller fyra olika uttryck; beteendeuttryck, materiella uttryck, strukturella uttryck och verbala uttryck. Det sistnämnda, verbala uttryck kommer inte redovisas i denne uppsats då det är irrelevant för undersökningen.</p><p> </p><p>Faktorer som kommer beröras är grundarens roll inom en organisation, detta då denne har ett stort inflytande på kulturen inom organisationen, dess utveckling samt implementering hos de anställda. Även ledarens roll har betydelse för organisationskulturen då denne i sitt ledarskap kan påverka den verklighetsuppfattning de anställda har. Varumärket är en annan faktor som har stor betydelse för kulturen. Om organisationen lyckats skapa ett starkt och eftertraktat varumärke påverkar detta de anställdas verklighetsuppfattning om organisationen, men också omgivningens verklighetsuppfattning. Även organisationens ålder, eventuella subkulturer samt socialisation är faktorer som tas upp i uppsatsen, dess betydelse samt hur grundaren kan använda dem för att skapa en eftertraktad organisationskultur. De frågeställningar vi utgått från är dels vilka faktorer en grundare använt sig av för att skapa en eftersträvad organisationskultur. Samt i vilken grad grundaren lyckats implementera en eftersträvad organisationskultur på arbetsplatsen.</p><p> </p><p>Undersökningen är kvantitativ då vi har för syfte att mäta den empiri vi undersöker. Organisationen där undersökningen utförts är ICA Maxi. Där har en intervju genomförts med grundaren samt en dags miniobservation för att ge oss en inblick i kulturen. Dessa två metoder har haft som syfte att vara förundersökningar till den kvantitativa undersökningen som utfördes vid organisationen, då en totalundersökning gjordes med samtliga anställda.</p>

Denna uppsats och undersökning handlar om organisationskultur. En organisationskultur består av två beståndsdelar; kulturinnehåll samt kulturuttryck. Dessa beståndsdelar påverkar varandra kontinuerligt. Kulturinnehållet består av fyra kärnelement; grundläggande antaganden, värderingar, normer och verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycket innehåller fyra olika uttryck; beteendeuttryck, materiella uttryck, strukturella uttryck och verbala uttryck. Det sistnämnda, verbala uttryck kommer inte redovisas i denne uppsats då det är irrelevant för undersökningen.   Faktorer som kommer beröras är grundarens roll inom en organisation, detta då denne har ett stort inflytande på kulturen inom organisationen, dess utveckling samt implementering hos de anställda. Även ledarens roll har betydelse för organisationskulturen då denne i sitt ledarskap kan påverka den verklighetsuppfattning de anställda har. Varumärket är en annan faktor som har stor betydelse för kulturen. Om organisationen lyckats skapa ett starkt och eftertraktat varumärke påverkar detta de anställdas verklighetsuppfattning om organisationen, men också omgivningens verklighetsuppfattning. Även organisationens ålder, eventuella subkulturer samt socialisation är faktorer som tas upp i uppsatsen, dess betydelse samt hur grundaren kan använda dem för att skapa en eftertraktad organisationskultur. De frågeställningar vi utgått från är dels vilka faktorer en grundare använt sig av för att skapa en eftersträvad organisationskultur. Samt i vilken grad grundaren lyckats implementera en eftersträvad organisationskultur på arbetsplatsen.   Undersökningen är kvantitativ då vi har för syfte att mäta den empiri vi undersöker. Organisationen där undersökningen utförts är ICA Maxi. Där har en intervju genomförts med grundaren samt en dags miniobservation för att ge oss en inblick i kulturen. Dessa två metoder har haft som syfte att vara förundersökningar till den kvantitativa undersökningen som utfördes vid organisationen, då en totalundersökning gjordes med samtliga anställda.