Kampraditet – En kvalitativ studie om grundarens roll i identitetsskapande i Ikea Grundarens påverkan på styrningen, kultur och identitet i organisationer utgör intresseområdet för denna uppsats. Ett företag med väldigt känd grundare har valts att analyseras, Ikea. Syftet med uppsatsen är att med ett identitetsregleringsperspektiv undersöka vilken identitet Ikea vill skapa och eftersöker hos sina anställda, samt hur mycket den går att återkoppla till de värderingar och idéer som förmedlades av Ikeas grundare, Ingvar Kamprad. Studiedesignen är kvalitativ i form av kodning, tolkning och analys av offentliga textdokument och material utgivna av Ikea. Material som analyserats är jobbarbloggen, videointervjuer av medarbetare, pressreleaser, trivseltest, jobbannonser, samt litteratur i form av ”En möbelhandlares testamente”. Resultatet har sedermera analyserats med hjälp av Alvesson och Willmotts identitetsregleringsteori. Utifrån denna teori tycks Ikea använda sig mest av två stycken metoder, att tydliggöra företagets värderingar och moraler, samt genom direkt definition av individen. Dessa två processer visar att den identitet som eftersöks och preciseras av Ikea kan beskrivas utifrån karaktärsdrag som ödmjuk, hårt arbetande, sparsam och samarbetsvillig. Ingvar Kamprads värderingar och företagsfilosofi är i stor mån aktuella för Ikea idag och går på många vis att härleda till de värderingar Ingvar Kamprad skrev ner i ”En möbelhandlares testamente”. Men den önskvärda identiteten tycks också till viss del vara hämtad från de personliga kvalitéer eller egenskaper Kamprad själv innehar. Den önskvärda identiteten hos Ikeas anställda är så pass starkt kopplad till Ingvar Kamprad att en tänkbar term för att beskriva den är Kampraditet.

Uppsatsen undersöker huruvida det finns signifikanta skillnader i avkastning hos bolag som noterats av riskkapitalbolag, samt huruvida det finns signifikanta skillnader i avkastning hos bolag som noterats av dess grundare. Vidare undersöker även uppsatsen huruvida det finns signifikanta skillnader i avkastning hos bolag där olika typer av ankarinvesterare åtagit sig att teckna aktier i samband med en IPO. Uppsatsen har angripit frågeställningarna via ett kvantitativt tillvägagångsätt där data över ägarstrukturer före IPO:n, insynsägande samt ankarinvesterares teckningsåtaganden insamlats från respektive bolags prospekt. Bolagen som ingår i datamaterialet har avgränsats till bolag som genomfört en IPO på Stockholmsbörsen under perioden 1 januari 2018 till 31 december 2022. Uppsatsens resultat antyder att bolag som börsnoterats av riskkapitalbolag genererar lägre avkastning än marknadsportföljen. Vidare redovisar uppsatsen att bolag som noterats av dess grundare genererar högre avkastning än marknadsportföljen, samt att det inte verkar finnas ett samband mellan antalet ankarinvesterare och aktiens avkastning.

<p> </p><p>Denna uppsats och undersökning handlar om organisationskultur. En organisationskultur består av två beståndsdelar; kulturinnehåll samt kulturuttryck. Dessa beståndsdelar påverkar varandra kontinuerligt. Kulturinnehållet består av fyra kärnelement; grundläggande antaganden, värderingar, normer och verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycket innehåller fyra olika uttryck; beteendeuttryck, materiella uttryck, strukturella uttryck och verbala uttryck. Det sistnämnda, verbala uttryck kommer inte redovisas i denne uppsats då det är irrelevant för undersökningen.</p><p> </p><p>Faktorer som kommer beröras är grundarens roll inom en organisation, detta då denne har ett stort inflytande på kulturen inom organisationen, dess utveckling samt implementering hos de anställda. Även ledarens roll har betydelse för organisationskulturen då denne i sitt ledarskap kan påverka den verklighetsuppfattning de anställda har. Varumärket är en annan faktor som har stor betydelse för kulturen. Om organisationen lyckats skapa ett starkt och eftertraktat varumärke påverkar detta de anställdas verklighetsuppfattning om organisationen, men också omgivningens verklighetsuppfattning. Även organisationens ålder, eventuella subkulturer samt socialisation är faktorer som tas upp i uppsatsen, dess betydelse samt hur grundaren kan använda dem för att skapa en eftertraktad organisationskultur. De frågeställningar vi utgått från är dels vilka faktorer en grundare använt sig av för att skapa en eftersträvad organisationskultur. Samt i vilken grad grundaren lyckats implementera en eftersträvad organisationskultur på arbetsplatsen.</p><p> </p><p>Undersökningen är kvantitativ då vi har för syfte att mäta den empiri vi undersöker. Organisationen där undersökningen utförts är ICA Maxi. Där har en intervju genomförts med grundaren samt en dags miniobservation för att ge oss en inblick i kulturen. Dessa två metoder har haft som syfte att vara förundersökningar till den kvantitativa undersökningen som utfördes vid organisationen, då en totalundersökning gjordes med samtliga anställda.</p>

Denna uppsats och undersökning handlar om organisationskultur. En organisationskultur består av två beståndsdelar; kulturinnehåll samt kulturuttryck. Dessa beståndsdelar påverkar varandra kontinuerligt. Kulturinnehållet består av fyra kärnelement; grundläggande antaganden, värderingar, normer och verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycket innehåller fyra olika uttryck; beteendeuttryck, materiella uttryck, strukturella uttryck och verbala uttryck. Det sistnämnda, verbala uttryck kommer inte redovisas i denne uppsats då det är irrelevant för undersökningen.   Faktorer som kommer beröras är grundarens roll inom en organisation, detta då denne har ett stort inflytande på kulturen inom organisationen, dess utveckling samt implementering hos de anställda. Även ledarens roll har betydelse för organisationskulturen då denne i sitt ledarskap kan påverka den verklighetsuppfattning de anställda har. Varumärket är en annan faktor som har stor betydelse för kulturen. Om organisationen lyckats skapa ett starkt och eftertraktat varumärke påverkar detta de anställdas verklighetsuppfattning om organisationen, men också omgivningens verklighetsuppfattning. Även organisationens ålder, eventuella subkulturer samt socialisation är faktorer som tas upp i uppsatsen, dess betydelse samt hur grundaren kan använda dem för att skapa en eftertraktad organisationskultur. De frågeställningar vi utgått från är dels vilka faktorer en grundare använt sig av för att skapa en eftersträvad organisationskultur. Samt i vilken grad grundaren lyckats implementera en eftersträvad organisationskultur på arbetsplatsen.   Undersökningen är kvantitativ då vi har för syfte att mäta den empiri vi undersöker. Organisationen där undersökningen utförts är ICA Maxi. Där har en intervju genomförts med grundaren samt en dags miniobservation för att ge oss en inblick i kulturen. Dessa två metoder har haft som syfte att vara förundersökningar till den kvantitativa undersökningen som utfördes vid organisationen, då en totalundersökning gjordes med samtliga anställda.

The purpose of this study is to present how female entrepreneurs in Sweden raise capital for their start-ups and if there are common key factors presented among those who succeed. The entrepreneurs interviewed have all successfully raised capital. The research shows that female founders only have access to 1% or less of the capital in Sweden. We interview investors to acquire their perception of gender bias in fundraising and the key factors they look for during their due diligence process. The study shows that female entrepreneurs prefer bootstrapping and soft fundings before approaching investors. The majority of the female entrepreneurs were unsecure or did not know if they have been exposed to gender bias from investors during their fundraising process because they succeeded raising capital. They were at the same time aware of the existing gender bias. The majority of the investors expressed that they preferred to invest in female or mixed funded companies because their experience shows that those tend to perform better. The study also shows that key factors during the fundraising process are diversity of the team, resilience, networking, building good relations and that the entrepreneurs appears to be coachable from the investors point of view.