Den här rapporten undersöker om ljussättningen av ett motiv kan påverka en betraktares eller spelares beslutsfattande och intryck av motivet. Detta undersöktes genom att sex informanter en och en fick se sex stycken bilder bestående av två linjeteckningar, två valörteckningar med hög kontrast och två valörteckningar med låg kontrast. Informanterna fick sedan svara på några frågor om varje bild om deras intryck av bilden och, om bilden hade föreställt en plats i ett spel, på vilket sätt de skulle ha spelat och vilka beslut de skulle ha fattat. Resultatet av undersökningen visar att ljussättningen påverkade både informanternas intryck av motivet samt deras beslut som tänkt spelare oberoende av motiv. Ljussättningarna med hög kontrast gjorde informanterna mer vaksamma och mindre benägna att utforska sin omgivning samtidigt som de lättare kunde upptäcka platser de trodde var viktiga. Ljussättningarna med kontrast gjorde informanterna lugnare och mindre benägna att skynda sig igenom banan mot målet.

ABSTRACT   Author: Johan Pettersson Title: Customer Loyalty in the Swedish men's elite football - a study with IF Elfsborg Purpose Increase understanding of how to increase customer loyalty when it comes to Swedish elite football. Method A qualitative study using semi-structured interviews for deeper access to the what the people I interviewed feel about the subject. The interviews are conducted with IF Elfsborgs club president Stefan Andreasson, Goran Lohne who works with media and events, and Eric Sjölin who are supportercontact. In addition to those I alsointerviewed the supporters club Guliganernas President Anders Hultin. Analysis and conclusion The first impression and attitude is very important when a person goes from a one-timebuyers into loyal customers. This is both the theories and the interviewees opinion. Through staff training and records of how the club would like the first impression and attitude to be the clubs can reach a good level of first impression. Suggestions for further research To carry out similar studies on additional clubs, other divisions and women's football and examine how a first impression and response should be. Keywords Consumer behavior, customer loyalty, sports, football and first impressions / SAMMANFATTNING Författare: Johan Pettersson Svensk titel: Kundlojalitet inom svensk herrelitfotboll – En studie i samarbete med IF Elfsborg   Sammanfattning   Syfte Öka förståelsen för hur man ska öka kundlojaliteten när det kommer till svensk elitfotboll. Metod En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att djupare komma in på vad personerna jag intervjuat tycker om ämnet. Intervjuerna är gjorda med IF Elfsborgs klubbchef Stefan Andreasson, Göran Lohne som jobbar med media och evenemang och Eric Sjölin som är supporterkontakt. Utöver dessa intervjuade jag även supporterföreningen Guliganernas ordförande Anders Hultin. Analys och slutsats Det första intrycket och bemötande är mycket viktigt då en person ska gå från engångsköpare till lojal kund. Detta är både teorier och intervjupersonerna eniga om. Genom utbildning av personalen och tydliga dokument om hur klubben vill att första intryck och bemötande ska vara kan man arbeta aktivt med detta. Förslag till vidare forskning Att utföra liknande studier på fler föreningar, andra divisioner och damfotboll samt undersöka HUR ett första intryck och bemötande ska vara. Nyckelord Konsumentbeteende, kundlojalitet, idrott, fotboll och första intryck

Att börja på en ny arbetsplats kan skapa en känsla av oro, osäkerhet, rädsla och stress. Det intryck och bemötande som organisationen, ledare och medarbetare ger den nyanställda samt hur de arbetar vidare med organisationssocialisation kommer vidare att ha en inverkan på upplevelsen och känslan kring organisationen. Studien syftar till att undersöka hur en organisation inom offentlig sektor arbetar med organisationssocialisation vid nyanställningar samt vilka faktorer som förstås centrala för processen. Insikter som sedan ska generera konkreta riktlinjer för hur organisationer kan arbeta med liknande processer i framtiden. För att undersöka det har en kvalitativ forskningsmetod använts. Empirin har hämtats genom semistrukturerade intervjuer som genomförts på en organisation med personer som har insikt i socialisationsprocessen. Studien utgår från ett medarbetarperspektiv men även ett ledarperspektiv. Resultatet visar på några faktorers betydelse och inverkan i processen vid nyanställning. Faktorer utmynnar i riktlinjer som organisationer inom offentlig sektor kan använda sig utav vid en socialisationsprocess. Avslutningsvis har studien identifierat betydande faktorer, både från den nyanställdas och organisationens perspektiv. En vidare slutsats visar på att en minskad osäkerhet är en grundläggande faktor i socialisationsprocessen.

<p>Forskning har visat att när individer formar ett första intryck så kan intrycket påverkas negativt av faktorer som rökning, tatueringar eller övervikt. Tidigare studier har antingen låtit försökspersoner skatta egenskaper för en person presenterad på bild eller beskriven i text. Syfte med föreliggande undersökning var att kombinera tidigare studier och jämföra om bedömningar skiljer sig åt beroende på om personen som bedöms presenteras på bild eller genom text. Tatueringar användes som ett negativt attribut. 72 psykologistuderande, Stockholms Universitet, randomiserade till fyra grupper, fick skatta tio personlighetsegenskaper för en person via fyra olika enkäter. Enkäterna innehöll antingen en bild eller en beskrivande text av en man med eller utan tatuering. Resultatet går emot tidigare forskning och visar att personen som presenterades på bild skattades mer positivt med tatueringar än utan. Då enkätpersonen beskrevs i text var det tvärtom. Formandet av första intryck är komplext och verkar till stor del vara kontextberoende.</p>

Forskning har visat att när individer formar ett första intryck så kan intrycket påverkas negativt av faktorer som rökning, tatueringar eller övervikt. Tidigare studier har antingen låtit försökspersoner skatta egenskaper för en person presenterad på bild eller beskriven i text. Syfte med föreliggande undersökning var att kombinera tidigare studier och jämföra om bedömningar skiljer sig åt beroende på om personen som bedöms presenteras på bild eller genom text. Tatueringar användes som ett negativt attribut. 72 psykologistuderande, Stockholms Universitet, randomiserade till fyra grupper, fick skatta tio personlighetsegenskaper för en person via fyra olika enkäter. Enkäterna innehöll antingen en bild eller en beskrivande text av en man med eller utan tatuering. Resultatet går emot tidigare forskning och visar att personen som presenterades på bild skattades mer positivt med tatueringar än utan. Då enkätpersonen beskrevs i text var det tvärtom. Formandet av första intryck är komplext och verkar till stor del vara kontextberoende.

No description available.

I den här studien undersöks visuella intryck i klassrumsmiljöer med utgångspunkt i hur elever upplever dem samt vad elever uppger att visuella intryck, i form av visuella resurser, i sina klassrumsmiljöer fyller för funktioner. Centrala begrepp i studien är visuella intryck, visuella resurser och klassrumsmiljö. Visuella intryck är i den här studien definierat som sådant som kan uppfattas med synen i en klassrumsmiljö, och visuella resurser är ett visuellt intryck som används för ett visst syfte i undervisningen. Miljöpsykologi är det teoretiska perspektiv som studien grundar sig i. Studiens forskningsöversikt berör forskning om hur visuella intryck kan påverka barn, visuella resursers utformning och funktion samt färger. Enkäter användes som datainsamlingsmetod och genomfördes med 109 elever i årskurs 2-5 på en skola. Resultatet visar att elever tycker att det finns förhållandevis många saker och olika färger i sina klassrum. Varken syften eller funktioner vad gäller saker på väggar i klassrum samt färger i klassrum är helt tydliga för elever. Däremot kan elever urskilja tydliga funktioner och tydliga användningsområden för lappar som finns på deras bänkar. När elever får uttrycka sina önskemål framgår det att många ändå vill ha saker på klassrumsväggar och att det med fördel ska vara få lappar på deras bänkar. Resultatet bekräftar till viss del det som framgår i tidigare forskning om olika visuella intryck genom bland annat att såväl forskare, som de elever som deltagit i studien, menar att det finns många intryck i klassrumsmiljöer. Slutsatser som kan dras är att för att visuella intryck, i form av visuella resurser, ska fungera enligt deras tänkta syften bör visuella resurser skapas och väljas ut med omsorg. För lärare är det även viktigt att reflektera över vilka intryck som elever möter i sina klassrumsmiljöer. Elever bör även i större utsträckning ges utrymme att påverka sina klassrumsmiljöer.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på vem rederierna anställer, samt identifiera vilka faktorer som påverkar rekryterarna när de ska anställa en ny styrman.  För att ta reda på det har jag intervjuat två rederier som anställer svenska styrmän. Jag valde att göra en kvalitativ undersökning för att kunna ställa lite mer ingående frågor samt att ha möjlighet att ställa följdfrågor. Resultatet blev att det är till stor del de personliga egenskaperna samt den sociala kompetensen som är av störst betydelse så länge de formella kraven uppfylls. Erfarenhet inom sjöfarten eller utav yrken som man kan ha nytta av i sjöfarten är också meriterande samt att man har bra referenser.

No description available.

Musikaliskt uttryck är något alla musiker har och något som är väldigt personligt för varje musiker. Syftet med den här uppsatsen är att få reda på vad begreppet musikaliskt uttryck betyder för lärare/elever, samt hur lärarna undervisar i musikaliskt uttryck och hur eleverna ser på musikaliskt uttryck i undervisningen. Studien består av intervjuer vilka utfördes på en skola i södra Sverige med två lärare och två elever. Resultatet visar att lärare och elever har en övergripande förståelse för begreppet musikaliskt uttryck samt att lärarna undervisar genom olika tekniker. Resultatet visar även hur elever samt lärare tycker att undervisningen i musikaliskt uttryck kan utvecklas till det bättre genom tips och idéer. Eleverna berättar även i resultatet hur de använder sig av det musikaliska uttrycket när de övar på en låt de ska framföra. En av eleverna vill veta exakt det som hon ska spela och övar mycket på just detta medan den andra eleven inte vill överöva.