<p><em>Old School-tatueringar - Den traditionella tatueringskonsten i väst</em> är en C-uppsats inom Konstvetenskap av Sofia Lycke. Uppsatsens syfte är att undersöka Old School-tatueringarnas sociala kontext. Detta genom intervjuer med tatuerare och tatuerade personer samt litteratur- ochtidningsmagasinsstudier. Frågeställningar är följande: Hur definieras Old School-tatueringar historiskt och stilmässigt? Är tatueringar mer populära idag än för fem år sedan? Hur är acceptansen gentemot tatueringar idag jämfört med för cirka fem år sedan? Vad betyder Old School-tatueringarna för dess bärare och varför bär dem? Slutsatser är bland annat att Old School-tatueringar har en lång historia som började då framförallt sjömän och soldater i USA och Storbritannien började utöva konsthantverket. De som bär Old School-tatueringar anser till största del att estetiken kommer före budskapet.</p>

Old School-tatueringar - Den traditionella tatueringskonsten i väst är en C-uppsats inom Konstvetenskap av Sofia Lycke. Uppsatsens syfte är att undersöka Old School-tatueringarnas sociala kontext. Detta genom intervjuer med tatuerare och tatuerade personer samt litteratur- ochtidningsmagasinsstudier. Frågeställningar är följande: Hur definieras Old School-tatueringar historiskt och stilmässigt? Är tatueringar mer populära idag än för fem år sedan? Hur är acceptansen gentemot tatueringar idag jämfört med för cirka fem år sedan? Vad betyder Old School-tatueringarna för dess bärare och varför bär dem? Slutsatser är bland annat att Old School-tatueringar har en lång historia som började då framförallt sjömän och soldater i USA och Storbritannien började utöva konsthantverket. De som bär Old School-tatueringar anser till största del att estetiken kommer före budskapet.

<p>Det huvudsakliga syftet med det här arbetet var att utröna om de fanns eventuella för eller nackdelar med att vara tatuerad ur en sjömans perspektiv. Vi ville se om och i så fall hur synen angående sjöfolk och tatueringar förändrats över tid.</p><p>Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och induktiv ansats som metod. Alla de fem intervjuade har anknytning till sjölivet och samtliga är tatuerade. Tre av de fem är från den äldre generationen och en av de fem jobbar som tatuerare.</p><p>Vi noterade en väldigt stark koppling mellan sjömansyrket och tatueringar, dock starkare förr än nu. Det är också väldigt tydligt att det skett en enorm förändring på hur tatueringar tas emot i samhället idag. Idag är det inte ”bara” prostituerade, kåkfarare och sjömän som är tatuerade utan det finns nu i alla samhällsklasser. Något förvånade drog vi slutsatsen att ingen av de intervjuade hade några verkligt negativa upplevelser på grund av sina tatueringar, till exempel om man blivit nekad jobb eller liknande.</p>

Det huvudsakliga syftet med det här arbetet var att utröna om de fanns eventuella för eller nackdelar med att vara tatuerad ur en sjömans perspektiv. Vi ville se om och i så fall hur synen angående sjöfolk och tatueringar förändrats över tid. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och induktiv ansats som metod. Alla de fem intervjuade har anknytning till sjölivet och samtliga är tatuerade. Tre av de fem är från den äldre generationen och en av de fem jobbar som tatuerare. Vi noterade en väldigt stark koppling mellan sjömansyrket och tatueringar, dock starkare förr än nu. Det är också väldigt tydligt att det skett en enorm förändring på hur tatueringar tas emot i samhället idag. Idag är det inte ”bara” prostituerade, kåkfarare och sjömän som är tatuerade utan det finns nu i alla samhällsklasser. Något förvånade drog vi slutsatsen att ingen av de intervjuade hade några verkligt negativa upplevelser på grund av sina tatueringar, till exempel om man blivit nekad jobb eller liknande.

Människor har länge burit tatueringar men av olika skäl. Tatueringar har ofta förknippats med sjöfarare, kriminella och framför allt män. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida en man respektive kvinna uppfattas olika beroende på om de är tatuerade eller inte. Detta gjordes genom att manipulera bilder på en tatuerad man respektive kvinna som bildade fyra varianter av enkäter. De 237 deltagarna var studenter på en högskola i Mellansverige. I enkäten fick de skatta personen på 19 attribut, ett Big Five test samt delge kvalitativa data. Kvinnan blev i högre grad bedömd annorlunda med tatueringar, då hon ansågs ha mer humor och missbruksproblem, vara mer impulsiv, manlig, rebellisk samt öppensinnad. Deltagarna skattade även den tatuerade kvinnan som mer extrovert men mindre samvetsgrann. En kvinna med tatueringar verkar löpa större risk att bli bedömd annorlunda än vad en man med tatueringar gör.

No description available.

<p>Forskning har visat att när individer formar ett första intryck så kan intrycket påverkas negativt av faktorer som rökning, tatueringar eller övervikt. Tidigare studier har antingen låtit försökspersoner skatta egenskaper för en person presenterad på bild eller beskriven i text. Syfte med föreliggande undersökning var att kombinera tidigare studier och jämföra om bedömningar skiljer sig åt beroende på om personen som bedöms presenteras på bild eller genom text. Tatueringar användes som ett negativt attribut. 72 psykologistuderande, Stockholms Universitet, randomiserade till fyra grupper, fick skatta tio personlighetsegenskaper för en person via fyra olika enkäter. Enkäterna innehöll antingen en bild eller en beskrivande text av en man med eller utan tatuering. Resultatet går emot tidigare forskning och visar att personen som presenterades på bild skattades mer positivt med tatueringar än utan. Då enkätpersonen beskrevs i text var det tvärtom. Formandet av första intryck är komplext och verkar till stor del vara kontextberoende.</p>

<p> Denna uppsats undersöker vilket kulturell roll tatueringarna har haft historiskt genom en litteraturstudie.</p><p> Tatueringskonsten har praktiserats av människor världen över i tusentals år och man har funnit bevis på att man använde sig av tatueringar i antika Grekland och Romarriket. Många kulturer har av olika anledningar använt sig av tatueringar och gett tatuering en stor social och kulturell mening. Tatueringar har använts för att markera brottslingar, slavar och andra stigmatiserade grupper men har också varit en statussymbol och en identitetsmarkör. Kan man se likheter i hur tatueringar blivit framställda i litteraturen trots skillnader i både tid och rum hos de som utövat tatueringskonsten?</p><p> Uppsatsen undersöker även hur tatueringar framställs inom populärkulturen idag genom att analysera två realitytv-serier; Miami Ink och LA Ink. Uppsatsen ämnar utreda om hur tatueringar framställts under historiens gång även kan ses i hur de framställs i populärkulturen idag. Genom att titta på hur tatueringar, tatuerare och de som tatuerar sig porträtteras i populärkulturen ämnar uppsatsen utröna hur man ser på tatueringar idag.</p> / <p><em> Tattoos over time and continents – as art, stigma and identity</em> explores by a litterature study  the cultural significance of tattoos’s throughout history.</p><p> Tattooing has been practiced by mankind all over the world for thousands of years and evidence also suggests that tattooing was practiced in ancient Greece and in Rome. Many different cultures have used tattooing for a wide variety of reasons and given the tattoos their great cultural and social meaning. Tattoos have been used to mark prisoners, slaves and other stigmatisiced groups, but also as a sign of status and a mark of identity and heritage. Is it possible to find similarities in different tattoocultures, presented in literature, despite differences in both time and place?</p><p> This thesis also explores how tattoos are presented in the field of popular culture today by analyzing two reality-shows: Miami Ink and LA Ink.  The thesis seeks to investigate if some of the ways tattoos have been presented in history can be seen in the way they are presented in popular culture today. The thesis analyses how the tattoos, the tattoo artists and their clients are portrayed in popular culture in order to investigate how tattoos are seen today.  <strong></strong></p>

Forskning har visat att när individer formar ett första intryck så kan intrycket påverkas negativt av faktorer som rökning, tatueringar eller övervikt. Tidigare studier har antingen låtit försökspersoner skatta egenskaper för en person presenterad på bild eller beskriven i text. Syfte med föreliggande undersökning var att kombinera tidigare studier och jämföra om bedömningar skiljer sig åt beroende på om personen som bedöms presenteras på bild eller genom text. Tatueringar användes som ett negativt attribut. 72 psykologistuderande, Stockholms Universitet, randomiserade till fyra grupper, fick skatta tio personlighetsegenskaper för en person via fyra olika enkäter. Enkäterna innehöll antingen en bild eller en beskrivande text av en man med eller utan tatuering. Resultatet går emot tidigare forskning och visar att personen som presenterades på bild skattades mer positivt med tatueringar än utan. Då enkätpersonen beskrevs i text var det tvärtom. Formandet av första intryck är komplext och verkar till stor del vara kontextberoende.

Denna uppsats undersöker vilket kulturell roll tatueringarna har haft historiskt genom en litteraturstudie.  Tatueringskonsten har praktiserats av människor världen över i tusentals år och man har funnit bevis på att man använde sig av tatueringar i antika Grekland och Romarriket. Många kulturer har av olika anledningar använt sig av tatueringar och gett tatuering en stor social och kulturell mening. Tatueringar har använts för att markera brottslingar, slavar och andra stigmatiserade grupper men har också varit en statussymbol och en identitetsmarkör. Kan man se likheter i hur tatueringar blivit framställda i litteraturen trots skillnader i både tid och rum hos de som utövat tatueringskonsten?  Uppsatsen undersöker även hur tatueringar framställs inom populärkulturen idag genom att analysera två realitytv-serier; Miami Ink och LA Ink. Uppsatsen ämnar utreda om hur tatueringar framställts under historiens gång även kan ses i hur de framställs i populärkulturen idag. Genom att titta på hur tatueringar, tatuerare och de som tatuerar sig porträtteras i populärkulturen ämnar uppsatsen utröna hur man ser på tatueringar idag. / Tattoos over time and continents – as art, stigma and identity explores by a litterature study  the cultural significance of tattoos’s throughout history.  Tattooing has been practiced by mankind all over the world for thousands of years and evidence also suggests that tattooing was practiced in ancient Greece and in Rome. Many different cultures have used tattooing for a wide variety of reasons and given the tattoos their great cultural and social meaning. Tattoos have been used to mark prisoners, slaves and other stigmatisiced groups, but also as a sign of status and a mark of identity and heritage. Is it possible to find similarities in different tattoocultures, presented in literature, despite differences in both time and place?  This thesis also explores how tattoos are presented in the field of popular culture today by analyzing two reality-shows: Miami Ink and LA Ink.  The thesis seeks to investigate if some of the ways tattoos have been presented in history can be seen in the way they are presented in popular culture today. The thesis analyses how the tattoos, the tattoo artists and their clients are portrayed in popular culture in order to investigate how tattoos are seen today.