Tatueringskonsten är uråldrig och har präglats av negativa attityder och stigmatisering samt att forskning har visat att tatueringar påverkar tillskrivningen av egenskaper. Syftet med studien var att undersöka om tatueringar kan förstärka tillskrivningen av egenskaper när en individ anses vara vårdad eller ovårdad. Studien utfördes genom ett experiment där fyra versioner av bilder på en kvinna manipulerats utifrån resultatet av en pilotstudie som undersökte vårdadhet. Resultatet visade att tatueringar har en signifikant påverkan på tillskrivningen av positiva sociala egenskaper där kvinnan med tatueringar skattades högre än sin icke-tatuerade motpart. Tatueringar hade ingen effekt på indexen Utseende och Kompetens. Ingen interaktionseffekt mellan vårdadhet och tatueringar identifierades. Resultatet går i linje med forskning från de senaste tre åren och tyder på att bilden av tatuerade har förändrats. Förslag till framtida forskning är att replikera studien med starkare manipulation av variabeln vårdadhet samt studera tidigare undersökta områden för att verifiera attityden till tatuerade.

Syfte Studien handlar om att undersöka ifall tatueringar påverkar uppfattningen om professionalism hos tandläkarstudenter och personal på tandvårdshögskolan i Malmö. Syftet är att lyfta fram vad olika grupper anser om dessa kroppsmodifikationer men också bidra till ökad insikt inom och bland dessa grupper. Material och metod En enkätundersökning granskade deltagarnas förhållning till professionalism gällande tatueringsmotiv, storlek, kompetens, ansvarsfullhet, hygien, etik, pålitlighet, anställningsbarhet och klinikens/yrkesgruppens rykte. Resultat 196 deltagare deltog i studien, 132 studenter och 64 personal. Mellan dessa grupper påvisades ingen statistisk signifikans förutom gällande yrkesgruppens och klinikens rykte. Datan visade att män var mer negativa än kvinnor, yngre kvinnor var mer positiva än övriga deltagare och tatuerade var mer accepterande. Ett stötande motiv eller stor tatuering hade en negativ påverkan på professionalismen. Slutsats Inga skillnader kunde påvisas mellan studenter och personalen gällande synen på professionalism och tatueringar. Variabler som påverkade synen på professionalismen var deltagarnas ålder, kön och om hen var tatuerad eller ej. / Purpose The aim of this study is to investigate whether tattoos affect the perception of professionalism among dental students and staff at the School of Dentistry in Malmö. The purpose is to highlight what different groups think about these body modifications but also contribute to increased insight within and among these groups. Material and method A survey was used to examine participants' attitudes towards professionalism regarding tattoo motifs, size, competence, responsibility, hygiene, ethics, reliability, employability and the clinic / occupational group's reputation. Results 196 participants participated in the study, 132 students and 64 staff. No statistical significance was demonstrated between these groups other than the reputation of the clinic and the occupational group. The data showed that men were more negative than women, younger women were more positive than other participants and tattooed were more accepting. An offensive motive or large tattoo had a negative impact on professionalism. Conclusion No differences could be demonstrated between students and staff regarding the view of professionalism and tattoos. Variables that affected the view of professionalism were the participants' age, gender and whether they were tattooed or not.

This thesis investigates the phenomenon of the contemporary ‘Medusa tattoo’ that gained traction on the social media platform TikTok in 2019 as a symbol of sexual assault survival, and which has since come to function as an instrument for digital feminist activism. The study aspires to provide a new, previously unexplored link to the long chain of academic research on the figure of Medusa by looking at the emergence, function, and potential of the Medusa tattoo. It makes use of multimodal discourse analysis followed by the application of a select number of theoretical frameworks by Hans Belting, Michael Baxandall, Roland Barthes, and Hélène Cixous. It is observed that historical representations of Medusa tend to draw upon her dualistic, transformative nature of beauty-monster, threat-victim, and powerful-powerless, in accordance with dominant thoughts and ideologies. The contemporary Medusa tattoo is identified as being comprised of a tripartite structure with three carrier mediums: the tattooed body, tattoo designs, and TikTok videos found under the hashtag #medusatattoo, all capable of acting both independently and intermediary. This form is a result of a decades-long process of thought influenced by various appearing and re-appearing factors, conditions, and agents. The thesis further identifies the ways that the Medusa tattoo functions as myth in accordance with the writings of Roland Barthes, its meaning becoming fixed through acts of repetition on social media. Lastly, it is concluded that while tattoos can act in accordance with Hélène Cixous’ concept of écriture féminine, the contemporary Medusa tattoo cannot, due to its iconography demonstrating postfeminist attitudes towards beauty and femininity that enforce instead of challenge patriarchal structures. However, it is noted that it retains its potential as a symbol of strength and healing on the individual wearer. / Denna uppsats undersöker fenomenet av den samtida ‘Medusatatueringen’ som 2019 uppmärksammades på den sociala mediaplattformen TikTok som en symbol för överlevnad av sexuella övergrepp och vilken därefter har fungerat som ett verktyg för digital feministisk aktivism. Studien strävar efter att bidra med en ny, tidigare outforskad länk till den långa kedjan av akademisk forskning om Medusa vilket sker genom analyserandet av Medusatatueringens uppkomst, funktion och potential. Undersökningen använder sig av multimodal diskursanalys som följs av tillämpningen av ett utvalt antal teoretiska ramverk av Hans Belting, Michael Baxandall, Roland Barthes och Hélène Cixous. Det observeras att historiska representationer av Medusa tenderar att spegla hennes dualistiska, transformativa natur av skönhet-monster, hot-offer och kraftull-maktlös i enlighet med dominanta tankeföreställningar och ideologier. Den samtida Medusatatueringen omfattar en tredelad struktur med bärare som kan agera både självständigt och som mellanhänder: den tatuerade kroppen, tatueringsdesigner och TikTok-videor under hashtaggen #medusatattoo. Formen är ett result av en decennier lång tankeprocess som påverkats av ett flertal nya samt återkommande faktorer, villkor och agenter. Uppsatsen identifierar vidare hur Medusatatueringen fungerar som myt i enlighet med Roland Barthes, då dess innebörd fastställs och naturaliseras genom repetitiva handlingar på sociala medier. Slutligen dras slutsatsen att trots att tatueringar kan agera i enlighet med Hélène Cixous koncept écriture féminine så besitter inte den samtida Medusatatueringen samma förmåga då dess ikonografi reflekterar postfeministiska attityder till skönhet och femininitet vilka upprätthåller snarare än utmanar patriarkala strukturer. Det noteras dock att den bibehåller potentialen att agera styrkande och helande på individen.

The art of tattooing has been around for centuries in human history and tattoos are still very popular in today’s society. Tattoos serve as a way to, for example, express people’s personalities, religious beliefs, or culture, and its growing popularity may lead to the need for more technological and automated alternatives. In this project, a computer numerical control plotter was built to investigate the possibilities of automation of tattooing, and the project focused on the possible limitations of performance and safety in an automated tattooing machine. The machine was built using two stepper motors connected with an H-Bot configuration that moved a gantry in the X and Y directions. A third stepper motor connected to a lead-screw was mounted on the gantry enabling movement in Z direction. Several tests were conducted in order to examine the performance of the machine. These tests were done using ink and whiteboard markers to draw different geometries on paper and the subject’s arm. The results showed limitations in the size of the tattoo as the machine could only draw on a flat surface and therefore had trouble adjusting to the uneven surface of an arm. The results also showed that the machine had some trouble drawing rounded geometries, such as circles, which meant that the circles, to a certain extent, got an elliptical appearance. It did however draw straight lines accurately. The main factors of this were believed to be a combination of sub-optimal assembly and the stepper motors being too weak to optimally operate with the H-Bot configuration. The safety risks were considered restricted when using a limit switch sensor and carefully calibrating the speed and movement in the Z-axis. / Tatueringskonsten har funnits i århundraden och tatueringar är fortfarande mycket populära i dagens samhälle. Tatueringar fungerar bland annat som ett sätt att uttrycka människors personligheter, religion eller kultur. Dess växande popularitet kan leda till ett behov av tekniska och automatiserade alternativ. I detta projekt byggdes en CNC-plotter för att undersöka möjligheterna till automatisering av tatueringar och projektet fokuserade på möjliga begränsningar av prestanda och säkerhet hos en automatiserad tatueringsmaskin. Maskinen byggdes med två stegmotorer anslutna med en H-Bot-konfiguration som flyttade en brygga i X- och Y-riktningarna. En tredje stegmotor ansluten till en ledskruv monterades på bryggan vilket möjliggjorde rörelse i Z-led. Flera tester genomfördes för att undersöka maskinens prestanda. Dessa tester gjordes med hjälp av bläck- och tuschpennor för att rita olika geometriska former på papper och testpersoners armar. Resultaten visade begränsningar i tatueringsstorleken eftersom maskinen bara kunde rita på en plan yta och därför hade problem med att anpassa sig till den ojämna ytan av en arm. Resultaten visade också att maskinen hade vissa problem med att rita runda geometrier, så som cirklar, vilket medförde att cirklarna, till en viss grad, fick ett elleptiskt utseende. Den ritade dock raka linjer med bra noggrannhet. De största anledningarna till detta tros vara en kombination av bristfällig montering och att stegmotorerna var för svaga för att optimalt kunna fungera med H-Bot-konfigurationen. Säkerhetsriskerna ansågs vara begränsade vid användning av en gränslägesgivare och noggrann kalibrering av hastigheten och rörelsen i Z-led.