<p>Det huvudsakliga syftet med det här arbetet var att utröna om de fanns eventuella för eller nackdelar med att vara tatuerad ur en sjömans perspektiv. Vi ville se om och i så fall hur synen angående sjöfolk och tatueringar förändrats över tid.</p><p>Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och induktiv ansats som metod. Alla de fem intervjuade har anknytning till sjölivet och samtliga är tatuerade. Tre av de fem är från den äldre generationen och en av de fem jobbar som tatuerare.</p><p>Vi noterade en väldigt stark koppling mellan sjömansyrket och tatueringar, dock starkare förr än nu. Det är också väldigt tydligt att det skett en enorm förändring på hur tatueringar tas emot i samhället idag. Idag är det inte ”bara” prostituerade, kåkfarare och sjömän som är tatuerade utan det finns nu i alla samhällsklasser. Något förvånade drog vi slutsatsen att ingen av de intervjuade hade några verkligt negativa upplevelser på grund av sina tatueringar, till exempel om man blivit nekad jobb eller liknande.</p>

Det huvudsakliga syftet med det här arbetet var att utröna om de fanns eventuella för eller nackdelar med att vara tatuerad ur en sjömans perspektiv. Vi ville se om och i så fall hur synen angående sjöfolk och tatueringar förändrats över tid. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och induktiv ansats som metod. Alla de fem intervjuade har anknytning till sjölivet och samtliga är tatuerade. Tre av de fem är från den äldre generationen och en av de fem jobbar som tatuerare. Vi noterade en väldigt stark koppling mellan sjömansyrket och tatueringar, dock starkare förr än nu. Det är också väldigt tydligt att det skett en enorm förändring på hur tatueringar tas emot i samhället idag. Idag är det inte ”bara” prostituerade, kåkfarare och sjömän som är tatuerade utan det finns nu i alla samhällsklasser. Något förvånade drog vi slutsatsen att ingen av de intervjuade hade några verkligt negativa upplevelser på grund av sina tatueringar, till exempel om man blivit nekad jobb eller liknande.

Arbetsuppgifterna på ett fartyg kan innefatta hård fysisk påfrestning samt arbete i mörker, påhög höjd och i slutna utrymmen vilket betyder att sjöfolk måste vara lämpliga för tjänstgöringen.De nationella reglerna för medicinsk lämplighet för sjöfolk skiljer sig trots att deninternationella standarden är densamma för alla. Syftet med denna rapport är att åskådliggöraskillnaderna mellan regelverken om läkarintyg för sjöfolk i de skandinaviska länderna ochundersöka historien bakom de svenska föreskrifterna.Vår slutsats är att det skulle gagna Sverige att återinföra Sjömansläkare, som troligtvis är merkompetenta än en icke specialiserad läkare vad gäller tjänstbarhetsbedömning för sjömän.Systemet med sjömansläkare är fortfarande i bruk och fungerar väl i både Danmark ochNorge.Slutligen sammanfattas rapporten av författarnas egna reflektioner kring ämnet i relation tillresultatet. Förslag till vidare forskning återfinns i slutet. / The duties onboard any ship include moments of hard physical labour, work in darkness, aloftand within enclosed spaces which means that a seafarer must be fit for duty. The nationalrequirements for medical fitness of seafarers differ between countries, although they are allbased on the same international standard. The aim of this report is to compare the differencesbetween the regulations concerning medical certificates for seafarers in the Scandinaviancountries and to investigate the history of the Swedish regulations.We conclude that Sweden would benefit from the reintroduction of the old system ofSeaman’s Doctors, who presumably are more competent than a doctor not specialized injudging the fitness of a seafarer. This system is still in operation and working well in bothDenmark and Norway.Finally this report consists of the authors’ own reflexions regarding the medical examinationsand certificates for seafarers. We also include a few suggestions for further research.