Spelling suggestions: "subject:"läkaren"" "subject:"läkarens""
1 |
Värdering av medicinsk bevisning i försäkringsmålBylund, Niklas January 2013 (has links)
No description available.
|
2 |
Förstadagsintyg : Ett misstroende eller en utsträckt hand?Athle, Kristoffer January 2017 (has links)
The purpose of this paper is to investigate and analyse the employers legal right to demand a medical certificate from an employee from the very first day in a leave of absence due to illness. Further the paper will investigate the possible consequences and repercussions that an employee faces if he or she is not willing or able to procure a medical certificate by the demand of an employer. A minor comparative study about work security during illness and sick leave in Sweden and Denmark will be carried out and analysed. To gain a broader perspective on sick leave a gender perspective will be analysed as well. The paper is largely based on a doctrinal method of traditional legal analysis. Due to the change in legislation regarding sick pay paid by employer in 2008 all employers without collective agreements gained the right to demand a medical certificate from an employee. Reasons behind the requests can vary from an early start in rehabilitation to the suspicion of unrightfully use of sick pay. The general rule in Sweden unlike Denmark is that you cannot be dismissed due to illness, and there are comprehensive obligations for an employer to partake in the rehabilitation and return to work for an employee. Permanent reduced capacity for work or lack of cooperation in the rehabilitation process by the employee stipulates exceptions for dismissal due to illness. By not procuring a medical certificate an employee could consequently face dismissal.
|
3 |
Om läkares uppfattningar om sjukskrivningar och sjukintygSundström Dahl, Karl January 2018 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur läkare uppfattar arbetet med författande av sjukintyg, hur de ser på sin profession och hur de ser på den visavi Försäkringskassan. Med artiklar från läkartidningen har läkares åsikter i en mindre omfattning behandlats och analyserats. Slutsatsen är att läkarnas hållning kan delvis sägas vara att deras kliniska verksamhet i allt väsentligt är icke-kommensurabelt medan Försäkringskassans verksamhet är inriktad på ett antagande om kommensurabilitet. Det är dock ett fält som där varken den ena eller andra parten har hegemonisk, allenarådande särställning att påverka, åtminstone i kunskapshänseende.
|
4 |
Sjukskriven utan sjukpenning : Den personliga upplevelsen av att falla mellan stolarna i det svenska sjukförsäkringssystemetRedforsen, Anne, Svedberg, Kajsa January 2021 (has links)
Syftet med studien var att ta reda på hur ett antal individer som fått besked om nekad sjukpenning trots läkarintyg upplever och hanterar sin livssituation och deras ekonomiska förutsättningar efter förlorad sjukpenning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med sju individer som har upplevelse av att få nekad sjukpenning trots läkarintyg. Teorierna som tillämpats i analysen var coping och stigma. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna upplevde att de påverkats negativt av beskedet, både ur ett känslomässigt och ekonomiskt perspektiv. För att hantera sin livssituation använde respondenterna både problemfokuserade och emotionella copingstrategier. Resultatet visade även att majoriteten av respondenterna upplever sig stigmatiserade, både i samhället och av myndigheterna. En av studiens viktigaste slutsatser är att det finns brister i sjukförsäkringen. Det saknas samverkan mellan Försäkringskassan, den enskilde och andra myndigheter. Bedömningen av den enskildes sjukdom och arbetsförmåga skiljer sig också mellan läkare och försäkringskassa. / The aim of the study was to explore the experience of individuals who have been denied sickness benefit despite medical certificates and how they master life and their economy without it. To answer the questions of the study, qualitative interviews were conducted with seven individuals who have the experience of being denied sickness benefit despite medical certificates. The theories applied in analyzes were coping and stigma. Results showed that respondents felt they were negatively affected, both from an emotional and financial perspective. To manage their life situation, respondents used both problem focused and emotional coping strategies. Results showed that respondents felt stigmatized, both in society and by the authorities. Conclusion of the study is that there are shortcomings in Swedish health insurance. Collaboration is poor between social insurance agency and the individual. The assistant of the individual’s illness and ability to work differs between doctor and social insurance fund.
|
5 |
Säkrare sjöfart? : - en processanalys av föreskrifter omläkarundersökning för sjöfolk. / Safer shipping? : – a process analysis of medical examinations for seafarersEkberg Collin, Camilla, Essén, Cathrine January 2011 (has links)
Arbetsuppgifterna på ett fartyg kan innefatta hård fysisk påfrestning samt arbete i mörker, påhög höjd och i slutna utrymmen vilket betyder att sjöfolk måste vara lämpliga för tjänstgöringen.De nationella reglerna för medicinsk lämplighet för sjöfolk skiljer sig trots att deninternationella standarden är densamma för alla. Syftet med denna rapport är att åskådliggöraskillnaderna mellan regelverken om läkarintyg för sjöfolk i de skandinaviska länderna ochundersöka historien bakom de svenska föreskrifterna.Vår slutsats är att det skulle gagna Sverige att återinföra Sjömansläkare, som troligtvis är merkompetenta än en icke specialiserad läkare vad gäller tjänstbarhetsbedömning för sjömän.Systemet med sjömansläkare är fortfarande i bruk och fungerar väl i både Danmark ochNorge.Slutligen sammanfattas rapporten av författarnas egna reflektioner kring ämnet i relation tillresultatet. Förslag till vidare forskning återfinns i slutet. / The duties onboard any ship include moments of hard physical labour, work in darkness, aloftand within enclosed spaces which means that a seafarer must be fit for duty. The nationalrequirements for medical fitness of seafarers differ between countries, although they are allbased on the same international standard. The aim of this report is to compare the differencesbetween the regulations concerning medical certificates for seafarers in the Scandinaviancountries and to investigate the history of the Swedish regulations.We conclude that Sweden would benefit from the reintroduction of the old system ofSeaman’s Doctors, who presumably are more competent than a doctor not specialized injudging the fitness of a seafarer. This system is still in operation and working well in bothDenmark and Norway.Finally this report consists of the authors’ own reflexions regarding the medical examinationsand certificates for seafarers. We also include a few suggestions for further research.
|
Page generated in 0.0521 seconds