I den här studien undersöks visuella intryck i klassrumsmiljöer med utgångspunkt i hur elever upplever dem samt vad elever uppger att visuella intryck, i form av visuella resurser, i sina klassrumsmiljöer fyller för funktioner. Centrala begrepp i studien är visuella intryck, visuella resurser och klassrumsmiljö. Visuella intryck är i den här studien definierat som sådant som kan uppfattas med synen i en klassrumsmiljö, och visuella resurser är ett visuellt intryck som används för ett visst syfte i undervisningen. Miljöpsykologi är det teoretiska perspektiv som studien grundar sig i. Studiens forskningsöversikt berör forskning om hur visuella intryck kan påverka barn, visuella resursers utformning och funktion samt färger. Enkäter användes som datainsamlingsmetod och genomfördes med 109 elever i årskurs 2-5 på en skola. Resultatet visar att elever tycker att det finns förhållandevis många saker och olika färger i sina klassrum. Varken syften eller funktioner vad gäller saker på väggar i klassrum samt färger i klassrum är helt tydliga för elever. Däremot kan elever urskilja tydliga funktioner och tydliga användningsområden för lappar som finns på deras bänkar. När elever får uttrycka sina önskemål framgår det att många ändå vill ha saker på klassrumsväggar och att det med fördel ska vara få lappar på deras bänkar. Resultatet bekräftar till viss del det som framgår i tidigare forskning om olika visuella intryck genom bland annat att såväl forskare, som de elever som deltagit i studien, menar att det finns många intryck i klassrumsmiljöer. Slutsatser som kan dras är att för att visuella intryck, i form av visuella resurser, ska fungera enligt deras tänkta syften bör visuella resurser skapas och väljas ut med omsorg. För lärare är det även viktigt att reflektera över vilka intryck som elever möter i sina klassrumsmiljöer. Elever bör även i större utsträckning ges utrymme att påverka sina klassrumsmiljöer.

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare vill att den fysiska klassrumsmiljön ska se ut och varför. Samt att synliggöra den fysiska lärmiljöns betydelse för lärandet i matematik. Studien har sin utgångspunkt ur ett kognitivt perspektiv framförallt utifrån begreppen arbetsminne och inhibition. Studien är en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer som genomförs. Resultatet visade att lärare anser att den fysiska lärmiljön har betydelse för elevers lärande i en mer generell bemärkelse. Däremot visar resultatet en medvetenhet kring kognitiva funktioner som är centrala vid inlärning i matematik. Slutsatsen är att lärare har en viss medvetenhet om kognitiva förmågor som behövs för lärandet i matematik, däremot inte att det är särskilt viktigt att utforma den fysiska lärmiljön utifrån dessa. Vi ser att en djupare kunskap i lärarens profession utifrån detta område behövs.