No description available.

Målet med den här uppsatsen är att få kunskap om hur musiker reflekterar kring sitt musikaliska uttryck och sin identitet som kreativa människor. Min önskan är att försöka belysa omständigheter som bidrar till att forma det musikaliska uttrycket och att försöka förstå hur informanterna tänker kring sitt musikaliska uttryck, olika typer av estetik, omgivningens påverkan och vilken roll högre musikutbildning spelar i dessa sammanhang. Den musikaliska kontexten för uppsatsen, i vilken informanterna är aktiva, är jazz och improvisationsbaserad musik men jag har i texten även valt att lyfta in exempel från andra typer av musik om jag känner att det belyser ämnet på ett bra sätt. Målsättningen är att presentera mina egna slutsatser utifrån informanternas svar och förhoppningsvis kommer denna uppsats kunna tjäna som underlag för diskussion och reflektion för studenter och lärare.

Syftet med vår kvalitativa studie har varit att belysa hur social utveckling och kunskapsutveckling kommer till uttryck i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Vi har samlat in 24 individuella utvecklingsplaner för att analysera dessa uttryck. Vi har använt olika metoder vid analys av de individuella utvecklingsplanerna. De är koncentrering, kategorisering, berättelse, tolkning, ad hoc samt metoden modellering. Vi gjorde en tabell förutsättningslöst där vi strukturerade upp innehållet i varje elevs utvecklingsplan, som bedömdes utgöra uttryck för social utveckling respektive kunskapsutveckling. Därefter sorterade vi grundsärskolans IUP:er för sig och gymnasiesärskolans IUP:er för sig och analyserade elevens uttryck med avseende på social utveckling respektive kunskapsutveckling. Av studien att döma, har vi kommit fram till att de skriftliga uttrycken med avseende på kunskapsutveckling är övervägande för elever på grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Men att uttryck med avseende på social utveckling är nästan lika mycket förekommande som kunskapsutveckling för de elever som går på gymnasiesärskolan. I studien framkommer att vissa inte har med Skolverkets riktlinjer i sin dokumentation och att de individuella utvecklingsplanerna är väldigt olika utformade.

The background to this study is that the field within language education known as collocations is being lost to students. The overall aim of this study was to examine what view foreign language teachers had on the field and how they taught it to their students. This study therefore conducted a survey to compare sentences consisting of wrongly used collocations with other common mistakes that students make. It also conducted interviews on how collocations was seen and taught in school by language teachers. 34 informants answered the survey and four teachers were interviewed to further investigate how collocations were presented to the students. The results were then compared and analyzed. The survey showed that wrongly used collocations were not seen as severe as other common mistakes of language. The interview showed that the teachers had not come in contact with the expression prior to the interviews and that collocations were not taught to the students as a separate field of language. The results are of value for foreign language teachers, practicing teachers and students themselves. The results indicate the need for further development in language classroom teaching and that understanding how collocations apply to language could be very beneficial to learn for students.

No description available.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka funktioner litteraturen tillskriver musik och sång i barns språkutveckling samt med vilken styrka och på vilka grunder litteraturen hävdar dessa funktioner. Som analysmetod studeras olika påståendens retoriska styrka genom att använda följande begrepp som analysverktyg: komplex modalisering, enkel (assertorisk) modalisering och nollmodalisering. Först söks det efter påståenden som berör frågeställningarna för att sedan, med hjälp av utvalda analysverktyg, undersöker dess styrka. Resultat påvisar att en överhängande majoritet hävdar att det finns relationer mellan musik och språkutveckling men att dessa är grundade på olika sätt. Även om författarna verkar vara säkra på sina antaganden, så framkommer inga definitiva forskningsgrunder när det gäller relationerna mellan musik och språkutveckling. Bara för att det nämns forskning eller forskningsresultat så säger det inte att det är fundamentalt eller allmänt bevisat som sant. Många påståenden i litteraturen innehåller assertoriska modaliseringar. Dock är dessa är inte tillräckligt grundade i vetenskaplig forskning för att kunna tillskriva dem styrka.

Syftet med denna studie är att undersöka hur väl Libresse kommunicerar sitt budskap i förhållande till hur det uppfattas av konsumenten, detta ur förpackningsdesignens perspektiv.   Genom att vi gjorde en semiotisk innehållsanalys på fyra av Libresses förpackningar undersökte vi Libresses visuella uttryck och fick en grund att luta oss mot i vår studie. Fokusgruppsintervjuer med två urvalsgrupper av kvinnor i åldrarna 27-48 år gav oss material angående hur Libresses förpackningar upplevs ur konsumentens perspektiv. Detta tillsammans gav information om budskapet som förpackningarna förmedlade samt hur budskapet uppfattades utifrån.   Vi fick in material från en semiotisk innehållsanalys samt två fokusgruppsintervjuer. Det huvudsakliga resultatet vi kom fram till från detta material är att Libresses förpackningar inte visuellt kommunicerar de budskap de vill nå ut med till sina konsumenter. I den här studien undersökte vi Libresses budskap, vad de vill förmedla kontra vad som faktiskt når ut till konsumenten genom förpackningskommunikationen. Vad i budskapet som faktiskt uppfattas av konsumenten blev att ur det förpackningskommunikativa perspektivet når inte Libresse budskap fram till konsumenten, utan dessvärre motsatsen.

Många drömmer om att skapa sin egna favoritlåt, men få finner vägen dit. I detta arbete undersöks olika sätt att skapa musik inom genren Otacore, med premissen att komma så nära sin ”favoritmusik” som möjligt, genom att anpassa det egna konstnärliga uttrycket till genrens ramar. Metoden som appliceras innebär analys, omtolkning, reproduktion och skapande i form av tre coverarbeten och skapande av ett original-arrangemang. Undersökningen visade att mitt uttryck är grundat i användning av midi- instrumentering, och att denna användning gör mina produktioner mjukare i karaktären. Även att mitt uttryck redan har mycket gemensamt med genren samt att jag graviterar mot ett instrumentalt sound med lite fokus på sång. Bästa sättet att involvera mitt uttryck inom ramarna idag är att hitta en gemensam nämnare i mitt uttryck med produktionen jag vill efterlikna. I framtiden bör jag fortsätta involvera mig i genren då detta i sin tur kommer påverka mitt uttryck och ge det fler likheter med genren.

Hur kan vi som musiklärare utveckla vår förmåga att bedöma formativt och summativt när det gäller musikskapande och musikaliskt uttryck? Föreliggande studie undersöker hur musiklärare beskriver sina uppfattningar om, och hur elever uttrycker sin förståelse för, olika delar av musikämnets kunskapskrav. Ett fokus är också hur musiklärare kan förbättra bedömningen av kunskapskrav om musikskapande och musikaliskt uttryck, särskilt i samband med att den nya läroplanen, Lgr22, införs. Metoden för insamling av data är en elevenkät samt intervjuer med andra musiklärare. Resultaten analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten av studien visar att eleverna i årskurs 8 och 9 svarade att de tycker att det är lättast att förstå delen av kunskapskravet om att skapa musik, och svårast att förstå delen av kunskapskravet om att tolka musiken till ett personligt musikaliskt uttryck. Musiklärarna uttrycker att de tycker att det bästa sättet att öka bedömningens kvalitet är att samarbeta och diskutera med andra musiklärare, samtala med eleverna om uppgiften, samt rikta fokus mot elevens skapandeprocess.

Denna studie undersöker improvisationens roll i pedagogiska sammanhang i förhållande till lärande och musikalisk utveckling. För att få insikt i hur improvisation kan användas i musikundervisning har intervjuer gjorts med tre personer med gedigen kompetens och erfarenhet om och av improvisation såväl när det gäller eget utövande som i pedagogiska sammanhang. Alla tre informanter jobbar som pedagoger på en musikhögskola. Studien utgår ifrån en generell frågeställning rörande improvisation i musikundervisning. Samtidigt finns även avsikten att genom resultaten av studien försöka förstå vad improvisation kan bidra med mer specifikt i sångundervisning. I analysen av resultaten stöd tagits av delar ur Lev Vygotskijs kulturhistoriska teori om utveckling och lärande, rörande fantasi och kreativitet för att kunna ringa in improvisationens betydelse i musikalisk utveckling. Resultatet visar på att informanternas gemensamma uppfattning är att studenterna genom improvisatoriska övningar utvecklar både sin egen skapande drivkraft genom att använda den kreativa förmågan, och kommunikationen i musicerandet. Närmare visar undersökningen hur pedagoger via konkret utformade improvisationsövningar kan skapa förutsättningar för studenten att öva på olika musikaliska parametrar och så även forma det personliga uttrycket. Resultatet i denna studie kan ha en betydande roll i en möjligt kommande utformning av improvisation som konkret metod i musikutbildning, med fokus på att utveckla det personliga uttrycket. Utmaningen med analysarbetet rörande ämnesvalet improvisation var att intervjuerna förde med sig fler abstrakta begrepp så som; fritt flöde, resonans och impuls. Rörande improvisationens kognitiva inverkan i relation till utveckling och lärande skulle vidare forskning kunna bidra till att konkretisera dessa abstrakta begrepp och därmed skapa förutsättningar för vidareutveckling av improvisation i undervisningssammanhang.