Enligt styrdokumenten är skolan skyldig att anpassa undervisningen så att elever i behov av särskilt stöd kan tillgodogöra sig den. Skolan ska också innehålla estetiska uttryck. Därför ville vi undersöka hur och varför lärare i grundskolan och gymnasiet använder sig av estetiska uttryckssätt i undervisningen och hur de uppfattar att elever i behov av särskilt stöd påverkas av det. För att ta reda på detta utförde vi en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av fem informanter som representerade samtliga årskurser i grundskolan och gymnasiet. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet varpå det sammanställdes och jämfördes. Av detta har vi hittat gemensamma teman och på så vis kunnat dra slutsatser. Vår undersökning visade att elever genom estetiskt arbete får använda fler sinnen och att detta har positiva effekter på inlärningen eftersom eleverna får möjlighet att utnyttja sina starka sidor. Eleverna får också hjälp att sätta in kunskapen i sammanhang och på så vis få en bredare förståelse. Elever i behov av särskilt stöd har ofta svårt att se sammanhangen på egen hand. Estetiska uttryck har också visat sig stärka samhörigheten i klasserna, något som inte minst är viktigt för elever i behov av särskilt stöd.

No description available.

Background: Many people within the health care system experience uncertainty. Uncertainty can be described as a feeling, a condition or as a phenomenon. Uncertainty is often associated with stress and an emotional burden among patients. It’s important for the nurse to have knowledge about the expressions of uncertainty to get a higher appreciation for the patients’ situation. Aim: The aim of this study was to describe how uncertainty expresses itself among people in an uncertain situation. Method: The study was based on 20 narratives about uncertainty, written by students. A manifest content analysis was applied. Result: The study resulted in two main categories. The category The invisible expressions of uncertainty describes that many feelings aroused. Many thoughts and questions were also evoked whilst in uncertainty. In the category The visible and physical expressions of uncertainty the expressions appeared as varied behaviour and actions. The body also showed physical reactions. Conclusion: Many of the expressions of uncertainty have a negative impact on people and can therefore be seen as a threat against their wellbeing and health. Despite of the individual expressions of uncertainty, this study shows that uncertainty could be discovered among people. Increased participation and person-centred care could alleviate the uncertainty among patients. / Bakgrund: Inom vården upplever många människor någon gång ovisshet. Ovisshet kan beskrivas som en känsla, ett tillstånd eller som ett fenomen. Ofta är ovisshet associerat med stress och känslosam påfrestning för patienter. Som sjuksköterska är det därför viktigt att ha kännedom om hur ovisshet kan uttrycka sig hos personer för att få en ökad förståelse för patientens situation. Syftet: Syftet var att beskriva hur ovisshet kan uttrycka sig hos personer som befinner sig i en oviss situation. Metod: Studien baserades på 20 berättelser om ovisshet, skrivna av studenter. Berättelserna bearbetades genom manifest innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i två huvudkategorier. Kategorin Ovisshetens osynliga uttryck handlar om att många känslor föddes när personer var i ovisshet. Det framkom också att många tankar och frågor väcktes. I kategorin Ovisshetens synliga och fysiska uttryck framkom det att ovisshet kunde uttrycka sig som beteenden och handlingar, samt att kroppen reagerade fysiskt. Slutsats: Många av ovisshetens uttryck påverkar personer negativt och kan därför ses som ett hot mot personers välbefinnande och hälsa. Trots att ovisshet uttrycker sig individuellt visade studien att ovisshet skulle kunna upptäckas hos personer. Ökad delaktighet och personcentrerad omvårdnad skulle kunna lindra ovisshet hos patienter.

Alla omvårdnadssituationer kan skapa rädsla och hur stark rädslan uppfattas och hur den uttrycks, är individuellt och beror på patienternas tidigare upplevelser och erfarenheter genom livet. Arbetet genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet. Studiens syfte var att belysa vad rädsla kan vara inom omvårdnad. Patienterna kunde uppleva flera olika slags rädslor som exempelvis rädsla för sjukdomslidande och död, rädsla för sjukdom och behandling eller rädsla för att bli misstrodd eller bli beroende av andra. Stöd och information sågs av patienterna som viktigt för att minska rädsla och känna trygghet, men lika viktigt var små gester som att få ett glas vatten, ett vänligt leende eller beröring. Sjuksköterskor har en viktig uppgift att fånga upp patienters rädsla och med information kunna lindra den. För att stödja patienterna finns vetenskapliga modeller för att begränsa patienternas lidande i form av rädsla. Det är av vikt med vidare forskning om rädslans uttryck, samt att integrera kunskapen i den kliniska omvårdnaden och i vårdutbildningar på grund- och specialistnivå. / All nursing situations can create fear and how strong the fear is perceived and how it is expressed, is individual and depends on the patients' previous experiences through life. The work was conducted as a literature study which 13 scientific papers were the basis for the results. The study's purpose was to highlight what fear can be in nursing. Patients could experience several different kinds of fears such as fear of disease suffering and death, fear of disease and treatment or fear of being discredited or become dependent on others. Support and information seen by patients as important in reducing fear and sense of security, but equally important was small gestures like getting a glass of water, a friendly smile or touch. Nurses have an important task to capture patients' fears and information to relieve it. To support patients are scientific models to limit suffering of patients in the form of fear. It is important to further research on fear expression, and to integrate knowledge into clinical care and in nursing programs at the undergraduate and specialist levels.

Algebra är ett komplext område. Syftet med studien är att undersöka elevernas begreppsförståelse i matematikens algebra. Undersökningen studerar varierad undervisning där elever bland annat arbetar i grupper med uppgifter som exempelvis spel. Studien är kvalitativt genomförd med videoobservationer som insamlingsmetod. Resultatet visar att elevernas begreppsförståelse kan öka när de får förståelse för likhetstecknets betydelse, bokstavssymbolernas betydelse och genom att förstå algebraiskt uttryck. Även om begreppsförståelsen ökar visar resultatet att eleverna inte explicit använder de relevanta begreppen inom algebra. Slutsatsen är att eleverna behöver förstå delarna i algebra för att förstå helheten. Att gå utanför läroböcker i algebra kan öka begreppsförståelsen. Vidare forskning är att undersöka elevers explicita begreppsanvändande i området algebra.

Vi har uppmärksammat att elever har svårt att lösa problem med enkla metoder och strategier. Därmed ser vi ett behov av att undersöka elevers beräkningar av numeriska uttryck eftersom att det ligger till grund för att kunna lösa matematiska problem. Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga hur elever hanterar och beräknar numeriska uttryck genom att besvara följande forskningsfrågor: Vilka uppfattningar finns om hur numeriska uttryck hanteras av elever? Vilka missuppfattningar kan elever ha om de fyra räknesättens egenskaper? I läroplanen (Lgr11) uttrycks det att elever ska få kännedom om grundläggande matematiska begrepp och metoder för att sedan kunna ta dessa i bruk. Data som i vårt fall består av vetenskapligt granskad forskning har samlats in genom informationssökning där vetenskapliga texter valdes ut och granskades. Forskningen i studien har visat att det finns svårigheter hos elever om hur numeriska uttryck ska beräknas. Det finns missuppfattningar om hur räknelagar samt räkneregler ska hanteras. Elever har visat sig ha bristande kunskaper om strukturer för numeriska uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie kan vi dra slutsatsen att det finns alternativa sätt att undervisa om prioriteringsregeln genom att använda exempelvis bilder. För att eleverna ska få bättre förståelse för räknelagarna bör de även få kännedom om alternativa metoder att beräkna numeriska uttryck med hjälp av räknelagarna. I slutsatsen har vi dragit kopplingar till det sociokulturella perspektivet.

Musikaliskt uttryck är något alla musiker har och något som är väldigt personligt för varje musiker. Syftet med den här uppsatsen är att få reda på vad begreppet musikaliskt uttryck betyder för lärare/elever, samt hur lärarna undervisar i musikaliskt uttryck och hur eleverna ser på musikaliskt uttryck i undervisningen. Studien består av intervjuer vilka utfördes på en skola i södra Sverige med två lärare och två elever. Resultatet visar att lärare och elever har en övergripande förståelse för begreppet musikaliskt uttryck samt att lärarna undervisar genom olika tekniker. Resultatet visar även hur elever samt lärare tycker att undervisningen i musikaliskt uttryck kan utvecklas till det bättre genom tips och idéer. Eleverna berättar även i resultatet hur de använder sig av det musikaliska uttrycket när de övar på en låt de ska framföra. En av eleverna vill veta exakt det som hon ska spela och övar mycket på just detta medan den andra eleven inte vill överöva.

Under alla mina år som sångerska har jag alltid haft som största problem att beröra människor med mitt uttryck utanför scenen. Det vill säga när jag spelar in sång i studio och allt kroppsspråk samt all publikkontakt fattas i ekvationen. Jag har aktivt jobbat hårt med detta från ett sångarperspektiv i flera år och hittat olika vägar för att förstärka min kommunikation från studiorummet till högtalarna. Det jag ville göra med detta arbete var att isolera tre olika tekniker jag har provat på för att se om ett av dem är allra mest effektivt för att beröra lyssnaren. Jag har länge jobbat som sångproducent och tog steget till musikproducent för ett par år sedan. Följaktligen ville jag även jobba från ett producentperspektiv och ge både sångaren och producenten i mig utmaningen att generera ett så starkt uttryck som möjligt. Utmaningen ligger framförallt i att sångaren i mig ofta försöker låta fint medan producenten i mig har som huvuduppgift att vara objektiv och titta på vad som genererar mest uttryck. Jag har skrivit en låt specifikt till det här arbetet som jag spelat in 3 gånger; en helt intuitiv version, en sångtekniskt planerad version samt en manipulerad version. Den intuitiva är från ett sångarperspektiv, den sångtekniskt planerade är en kombination av sång och produktion och den manipulerade är helt baserad på producentval. Jag använde mig i slutskedet av en referensgrupp på 10 personer för att se om jag lyckades nå fram till dem som lyssnare så de berördes. Jag ställde frågan ”Blev du berörd av någon version?” rakt ut till dem och fick 10 stycken ”Ja” tillbaka. Mitt syfte med arbetet var att se om jag kunde konkretisera ett arbetssätt för att lättare hitta ett uttryck som berör. Utifrån referensernas svar och mina egna upplevelser kände jag att jag lyckades.

Prioriteringsreglerna är en överenskommen konvention som beskriver räkneoperationers ordningsföljd. Reglerna har visat sig vara något som ställer till problem för elever. I många engelskspråkiga länder används så kallade minnesregler för att komma ihåg prioriteringsreglerna. Minnesregler används för att komma ihåg information med hjälp av akronymer. Trots att detta används frekvent i många läromedel har vetenskaplig forskning visat att det kan medföra missuppfattningar. Syftet med studien är att undersöka hur matematdidaktisk forskning beskriver elevers tillvägagångssätt vid beräkning av numeriska uttryck där prioriteringsregler behöver tillämpas. Denna litteraturstudie baseras på databassökning efter vetenskapliga artiklar. Forskningen som analyserats visar att elever upplever svårigheter vid beräkningar av numeriska uttryck där flera operationer förekommer. Forskning har även visat att det finns missuppfattningar bland elever vad gäller prioriteringsregler och struktur. Det kan beskrivas som att elever missbrukar, missuppfattar, ignorerar, glömmer bort eller inte har kunskap om de regler och konventioner som grundar strukturen för numeriska uttryck.

I kursplanerna för ensemble i gymnasiet framgår tydligt att tolkning, gestaltning och uttryck ska ingå i undervisningen. Det finns inga entydiga definitioner av dessa begrepp och hur de omsätts i praktiken varierar. Musikalisk interpretation kan handla om gestaltning genom text, musik och kropp. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare beskriver arbetet med interpretation i ensembleundervisning och för att ta reda på detta har intervjuer genomförts med fyra musiklärare som undervisar i ensemble på gymnasium. Resultatet visar att undervisningen kan innehålla exempelvis textanalys, arrangering och kommunikation och ger en inblick i de möjligheter och svårigheter lärare kan uppleva i detta sammanhang.