Den här kvalitativa läromedelsanalys syftar till att undersöka vilka möjligheter till förståelse av multiplikation som erbjuds för elever i årskurs 4–6 i läroboksserien Matematik Alfa Beta Gamma. Tidigare forskning visar olika gynnsamma metoder som främjar elevers lärande i multiplikation. Vidare framgår det i tidigare forskning att lärare, till största del, använder matematikläroböcker i sin undervisning samtidigt som det inte bedrivs någon aktiv granskning av dem i Sverige. I studien undersöks om elevers lärande i multiplikation kan främjas om undervisningen endast präglas och utformas utifrån läroböcker. Variationsteorin avser studiens teoretiska utgångpunkt där begrepp som kritiska drag, kritiska aspekter, kontrast, separation, generalisering och fusion utgör analysverktyget. Resultatet visar att de variationsteoretiska begreppen kan avläsas i lärobokserien och att det enligt variationsteorin då kan ske ett lärande eftersom dimensionen av variation och urskiljning yttrar sig. Avslutningsvis blir det bland annat tydligt att upprepad addition är en av de metoder som främjar elevers lärande när multiplikation ska introduceras, men den framgår frekvent i läroboksserien även när multiplikation inte längre är på en introducerande nivå.

Vi har uppmärksammat att elever har svårt att lösa problem med enkla metoder och strategier. Därmed ser vi ett behov av att undersöka elevers beräkningar av numeriska uttryck eftersom att det ligger till grund för att kunna lösa matematiska problem. Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga hur elever hanterar och beräknar numeriska uttryck genom att besvara följande forskningsfrågor: Vilka uppfattningar finns om hur numeriska uttryck hanteras av elever? Vilka missuppfattningar kan elever ha om de fyra räknesättens egenskaper? I läroplanen (Lgr11) uttrycks det att elever ska få kännedom om grundläggande matematiska begrepp och metoder för att sedan kunna ta dessa i bruk. Data som i vårt fall består av vetenskapligt granskad forskning har samlats in genom informationssökning där vetenskapliga texter valdes ut och granskades. Forskningen i studien har visat att det finns svårigheter hos elever om hur numeriska uttryck ska beräknas. Det finns missuppfattningar om hur räknelagar samt räkneregler ska hanteras. Elever har visat sig ha bristande kunskaper om strukturer för numeriska uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie kan vi dra slutsatsen att det finns alternativa sätt att undervisa om prioriteringsregeln genom att använda exempelvis bilder. För att eleverna ska få bättre förståelse för räknelagarna bör de även få kännedom om alternativa metoder att beräkna numeriska uttryck med hjälp av räknelagarna. I slutsatsen har vi dragit kopplingar till det sociokulturella perspektivet.

Prioriteringsreglerna är en överenskommen konvention som beskriver räkneoperationers ordningsföljd. Reglerna har visat sig vara något som ställer till problem för elever. I många engelskspråkiga länder används så kallade minnesregler för att komma ihåg prioriteringsreglerna. Minnesregler används för att komma ihåg information med hjälp av akronymer. Trots att detta används frekvent i många läromedel har vetenskaplig forskning visat att det kan medföra missuppfattningar. Syftet med studien är att undersöka hur matematdidaktisk forskning beskriver elevers tillvägagångssätt vid beräkning av numeriska uttryck där prioriteringsregler behöver tillämpas. Denna litteraturstudie baseras på databassökning efter vetenskapliga artiklar. Forskningen som analyserats visar att elever upplever svårigheter vid beräkningar av numeriska uttryck där flera operationer förekommer. Forskning har även visat att det finns missuppfattningar bland elever vad gäller prioriteringsregler och struktur. Det kan beskrivas som att elever missbrukar, missuppfattar, ignorerar, glömmer bort eller inte har kunskap om de regler och konventioner som grundar strukturen för numeriska uttryck.