Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser på sitt musikaliska lärande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder så som låtskrivare, frilansmusiker och instrumentallärare. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv där synen på lärande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt rådande kultur. Informanterna har i undersökning fått prova att spela lap steel och dobro i fyra olika stämningar som därefter avslutats med en intervju. Vid dessa tillfällen har deltagarna reflekterat och delat med sig av sina åsikter och erfarenheter som berör deras musikaliska lärande.Resultatet av undersökningen pressenteras i tre kategorier som jag i detta arbete kallar för, det speltekniska perspektivet, gehöret och det visuella lärandet samt det musikaliska uttrycket. Dessa tre kategorier återspeglar vilka parametrar informanterna intagit och redogjort för när de reflekterat över sitt musikaliska lärande. Undersökning visar i detta på en nyansrikedom som berör musikaliskt lärande där både likheter och olikheter bland de medverkande informanterna redovisas.

Detta är en introspektiv studie om preferenser, autenticitet, andra musikaliska val och erfarenheter som formar ens uttryck och konstnärliga ID. Syftet med denna studie är att konkretisera vad som utgör mitt konstnärliga ID för att undersöka vilka konstnärliga aspekter och tendenser som förekommer i ett mindre urval av egna låtar och dess produktioner. Genom detta söker jag få större förståelse för vad ett konstnärligt ID är, vad som egentligen utgör det samt mitt egna uttryck. Studiens syfte är också att skaffa kunskap om vilka preferenser jag har och vilket arbetssätt som, för mig, genererar autenticitet. Efter en genomgång av min konstnärliga bakgrund, för att påvisa vad som format mig som musikskapare innan denna studie, har jag utfört min empiriska inventering. Där har jag brutit ner text, melodi, konceptuella idéer och produktionselement och på så vis analyserat mitt låtmaterials beståndsdelar. Jag upptäckte under arbetets gång att skriva mina låtar till akustiska instrument - för att på det viset skapa råmaterialet - innan produktionen tar vid, är arbetssättet som för mig skapar mest autenticitet. Jag kunde vidare, tack vare min djupdykning i det färdigproducerade materialet, urskilja tydliga komponenter som är återkommande i mina produktioner. Genom detta blev mina preferenser och tendenser tydliga och jag kunde därmed dra slutsatsen att grundstenarna i mitt konstnärliga ID utgörs av: Hur jag använder text på ett bildligt sätt, att jag överlag styrs sceniskt i mitt musikskapande, mitt melodispråk, hur jag nyttjar min röst samt generella ljudpreferenser. Men jag insåg även att ens konstnärliga ID utgörs av mer än bara grundstenarna. Dessa bör enbart ses som fundament, men ett komplett konstnärligt ID är i övrigt expansivt, rörligt och påverkas av ens sammanhang. Det vill säga allt som på något sätt lämnar ett intryck hos en själv, i kombination med ens egna driv och nyfikenhet. Jag upplever att jag efter denna studie fick en större förståelse för mitt egna uttryck samt ett förhöjt självförtroende i mitt egna skapande. Jag har fått insikt i vad mitt konstnärliga ID utgörs av. / <p>Tillhörande ljudfiler är tillgänliga på länk.</p>

Today, individuals is faced with many choices about how they want to live their lives and which way they should go. Their own identity and self-expression have become important in the modern society. Individuals are offered many different methods for creating and expressing themselves and one of them is consumption of brands. Social media is at the same time taking up an increasing proportion of people's everyday lives and previous research shows that people work to a great extent with their self-representation online. The current problems concerning the climate can partly be traced to over-consumption. This have aroused interest in further research in how individuals express their own identity online by exposing brands that they consume. This way of self-expression is done by letting different brands image and associations tell others and the individuals themselves, who they are. The aim of the study was to gain a deeper understanding of identity-creating expressions and how they could take shape in private individuals in a consumer society, through exposure of brands on their social media and how these could contribute to re-interpretation of different brands. In order to provide answers and investigate the purpose of the study, a qualitative method have been suitable, which have created a deeper understanding of the research area. The study confines itself to Instagram, which is an image sharing service, which justifies the use of semiotic analysis beyond that it is the method that fits the questions. In addition to this, we have chosen to analyze the backpack Fjällräven Kånken from the brand Fjällräven and how it is exposed by its consumers on Instagram. The brand has been interesting to investigate because of its environmentally conscious profile and that it seems to be popular to depict on Instagram, something that can be seen by the fact that a large number of pictures on Fjällräven Kånken are gathered under hashtags on the platform. To answer the study's purpose, an general question was asked, "How do individuals present themselves, with the help of exposing Fjällräven's backpack Kånken on Instagram?". Then three related sub-questions was created that will circle the main question and the purpose, through these we could make interpretations that indicate that Fjällräven Kånken is used for self-representative purposes on Instagram. In a larger selection of 147 posts, we were able to identify three different ideal types of representations of the brand, which were then analyzed in greater depth in 10 sample images. The ideal types are "Kånken as fashion gear", " the travel companion" and "the practical backpack", these are three different identity-creating expressions and interpretations of the brand. The results shows that interpretations primarily confirmed the brand rather than going beyond the brand's own image. Overall, we could see that exposure of brands online works as a form of identity creation, because the brand that is exposed raises a number of associations with the recipients that consigners then can be identified with. Keywords: Identity-creating expressions, brands, consumption, Instagram, Fjällräven Kånken.

The aim of this master’s thesis is to explore what learning potentials there are in Demoteket. Demoteket is an on-going project that preserves and exhibits young people’s artistic creations. The idea is that public libraries receives and lends out the young people’s artistic creations. We want to examine what both the young people and librarians involved could learn from this project. Since the project is dependant on the young people’s creativity, we also want to find out what they can learn from their artistic creations. Finally we want to compare the ambition of the project with how it works in practice. We have chosen a socio-cultural perspective of learning for our background theory. According to a socio-cultural perspective learning is a social activity that is dependant on social interaction. As a method we use literary and documentary studies and interviews with the project leaders at Demoteket, librarians who work with the project, and the young people who have contributed. The results show that there is great learning potential in Demoteket’s activities for both the young people and the librarians, but it isn’t certain that this potential is realized. It demands a lot of activity and creativity from both the librarians and the young people involved for this to happen. We think that it is very important for librarians to be aware of pedagogical theories. It is all about knowing why you act like you do. Demoteket can play an important roll in the public library’s informal learning environment. / Uppsatsnivå: D

I denna uppsats undersöks hur låtskrivaren och artisten Sia Furlers sound och låtskrivarmetoder kan anammas och appliceras på det egna musikskapandet. Ett antal låtar skrivna och framförda av Furler analyseras, tre av dem in i minsta beståndsdel. Det som undersöks är låtarnas uppbyggnad textligt, melodiskt och rytmiskt samt låtarnas sound. De små beståndsdelarna sätts sedan ihop i en ny konstellation i tre helt nya, egenskrivna låtar. Den känsla i Sias musik som eftersträvas är kontrasten mellan ”mörker” och ”ljus”. De nya låtarna blir tre original med klar inspiration från Sia Furlers musik. / This essay examines how composer and artist Sia Furler's sound and songwriting methods can be applied in my own music creation. A number of songs written and performed by Furler are being analysed, tree of them very closely. The parts which are being examined are the dynamic construction of the lyrics, the melodies and the rhythms as well as the sound. These small parts are then put together in a new constellation of three totally new songs. The feeling in Sia's music which is sought is the contrast between “darkness” and “light”. Three original songs inspired by Sia Furler's music are the results of this examination.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur väl tvåspråkiga elever i årskurs 9 behärskade vanligt förekommande idiomatiska uttryck i skrivet språk. Tre faktorer som enligt tidigare studier visat sig påverka idiomförståelse är; semantisk transparens, om uttrycket står i en kontext samt tidigare kännedom om uttrycket. Läsförmågan kontrollerades med ett standardiserat avkodnings- och läsförståelsetest, och idiomförståelsen testades utifrån ett test med 45, främst transparenta frekventa idiomatiska uttryck, isolerade respektive i en kontext. Resultaten visade att typ av tvåspråkighet och nivå på läskunnighet påverkade idiomförståelsen. De successivt tvåspråkiga med svenska som andraspråk klarade inte av att använda kontexten vid tolkningen i lika hög grad som de simultant tvåspråkiga och successivt tvåspråkiga med svenska som förstaspråk. Däremot presterade båda grupperna bäst vid tolkningen av idiomatiska uttryck som de hade kännedom om sedan tidigare. Enligt utvecklingsmodellen, global elaboration model (GEM) börjar utvecklingsprocessen för figurativ kompetens i 8 årsåldern hos enspråkiga barn. Enligt resultaten i denna studie kunde successivt tvåspråkiga med svenska som andraspråk i årskurs 9 jämföras med enspråkiga barn i 7-8 årsåldern, medan gruppen med simultant tvåspråkiga och successivt tvåspråkiga med svenska som förstaspråk, kunde jämföras med enspråkiga barn mellan 9-12 år.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lettiska idiomatiska uttryck förstås och används av letter som bor i Sverige.</p>

<p>Den här undersökningen handlar om hur flickor respektive pojkar i en årskurs fem använder värderande uttryck i sina narrativa texter. 22 elevtexter, 11 skrivna av flickor och 11 skrivna av pojkar, har analyserats enligt Appraisal framework. Jag har undersökt hur många och vilka typer av värderande uttryck eleverna använder och även hur de har fördelat uttrycken över texterna i förhållande till den narrativa berättelsestrukturen. Resultaten visar att flickorna använder värderande uttryck i större utsträckning än pojkarna. Fördelningen över de olika typerna av värderande uttryck liksom fördelningen av uttrycken över texten är dock ganska likartad för flickorna och pojkarna.</p><p>This study concerns the use of evaluation in narrative texts written by pupils in fifth grade. More specifically the focus is on the way that boys and girls use evaluative language in their texts. 22 texts, 11 written by boys and 11 written by girls, have been analysed according to the so-called Appraisal framework. I have examined what types of evaluations the pupils use and how they adopt the use according to the narrative text structure. The results indicated that the girls used a larger amount of evaluations than the boys did. On the other hand the boys spread their evaluations among the different types of evaluations in quite a similar way as the girls. Boys and girls also spread their evaluations over the text in quite the same way.</p>

<p>Den här studien handlar om metaforiska lexikaliserade fraser, alltså idiom. Det primära syftet är att ta reda på huruvida elever i grundskolans senare år förstår idiom. Ett sekundärt syfte är att se om det finns idiomförståelseskillnader mellan elever som lever i olika delar av samhället. I den här studien undersöks skillnaden mellan stad och landsbygd. Studien har genomförts via en enkätundersökning med flervalsfrågor, som delats ut i några grundskolor. I varje enkät finns 24 av svenskans kroppsdelsidiom. Varje idiom är försett med fyra olika svarsalternativ. Resultaten visar att informanterna inte har tillägnat sig betydelsen av en rad idiom som är relativt vanliga i talspråk, men också i skrivet språk, framför allt i tidningstexter. Resultaten visar också att det finns skillnader mellan de två informantgrupperna, framförallt gällande förståelsen av enskilda idiom. Till exempel så förstår eleverna på landsbygden idiomet <em>gå på knäna</em> i större utsträckning än de i staden, medan de i staden i förstår <em>vara en nagel i ögat </em>bättre än de på landsbygden.<strong></strong></p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Aspergers syndrom karaktäriseras av svårigheter med social interaktion och kommunikation, främst icke-verbal<strong>.</strong> Det har visat sig att genetiska faktorer är av stor betydelse och att en hjärnskada kan vara en bakomliggande orsak. Svårigheterna gör att de ofta hamnar utanför i sociala sammanhang. På grund av den låga prevalensen av AS har personal inom vård och omsorg en begränsad kunskap kring mötet med personer som har AS. De kommunikationssvårigheter som ses förekomma vid AS kan göra det svårt i mötet med sjukvården. <strong>Syfte: </strong>Att undersöka vilka faktorer sjuksköterskan bör ta hänsyn till för att skapa en kommunikation i samtalet med en patient som har Aspergers syndrom.<strong> Metod: </strong>Studien är en allmän litteraturstudie där fjorton artiklar användes. <strong>Resultat: </strong>Resultatet visade att sociala svårigheter är ett av de stora karaktärsdragen vid AS och något sjuksköterskan bör ta hänsyn till<strong>.</strong> Missförstånd uppstå förhållandevis lätt då personer med AS ofta uppfattar saker mycket konkret. Helheten i kommunikationen mellan två personer; kroppsspråk och ord, kan inte kopplas samman av personer med AS. <strong>Slutsats: </strong>Sjuksköterskan bör ha en tydlig kommunikation i mötet med patienter, framförallt med patienterna med AS.</p><p> </p> / <p><strong>Background:</strong> The syndrome is characterized by difficulties in social interaction and communication, mostly nonverbal. It has been shown that genetic factors are important and that brain injury may be an underlying cause of Asperser’s syndrome. Therefore they often fall outside of social contexts. Due to the low prevalence, the staff of the health-care has limited knowledge about meeting with people who have AS. The communication problems which is seen in AS may cause difficulties in their meeting with the health system. <strong>Purpose:</strong> To investigate what factors the nurse should take into account to create a communication in conversation with a patient who has Asperser’s syndrome. <strong>Method:</strong> The study is a general literature study in which fourteen articles were used. <strong>Results:</strong> The results showed that social disadvantage is one of the characteristics of AS that the nurse should take into account. Misunderstandings occur relatively easy when people with AS often perceive things very concretely. Integrity of communication between two people, body language and words, may not be linked to people with AS. <strong>Conclusion:</strong> The nurse should have a clear communication in interactions with patients, especially with patients with AS.</p>