Det kan finnas många svårigheter med att hitta ord för vad man vill lära sig när det gäller något man ännu inte har kunskap om. Studiens syfte är att undersöka hur en sångare kan arbeta med rösten utifrån ett givet sångideal och hur det i sin tur kan påverka det individuella soundet. I denna rapport syftar sound på den sångteknik sångare medvetet eller omedvetet väljer att använda vid sång av olika slag. Studien genomfördes genom sångteknisk analys av en vald låt, Halo, tillsammans med ett valt sångideal, Beyoncé. Analysen fokuserades kring ansatser och frasslut samt begrepp från två valda sångtekniker, Estill Voice Training System och Complete Vocal Technique. Till studien finns även klingande material i form av två inspelningar av låten som gjordes för att tydliggöra eventuella skillnader av röstanvändning. Den ena genomfördes innan undersökningen påbörjades utan sångtekniska ramar och den andra inspelningen genomfördes efter att undersökningen var slutförd och skulle återspegla liknande sångteknik som sångidealet. Resultatet visar att det finns många positiva effekter av att ha sångliga förebilder men att det också förutsätter ett sunt förhållningssätt till att öva upp vissa förmågor. En del av att nå sina mål kan vara att få handledning och hjälp för att komma vidare.  Då rösten är ett organiskt och dynamiskt instrument kan det användas därefter med dess ytterligheter. Till detta krävs ibland ett mod att våga utveckla dessa färdigheter och att gå utanför hur man är van vid att sjunga.

Användningen av serietidningar inom historisk forskning har ökat och kan jämföras med romaner, fiktion, filmer och affischer. Michael F. Scholz, en tysk professor i modern och samtida historia, har lyft flera argument för att använda serietidningar inom modern historia. Han skapade en modell för att analysera innehållet i en serietidning, som har anpassats i detta arbete för att sedan används för att analysera Hergés berömda äventyr om Tintin. I denna uppsats diskuteras användningen av ”Tintins äventyr” inom historisk forskning som en kulturhistorisk källa för icke-demokratiska element under författarens samtid, och i vilken utsträckning (om möjligt) det går att använda tecknade serier inom undervisning av historia. Forskningen baseras på teorierna av Scholz och en anpassad version av hans analysmodell, som används för att sedan analysera innehållet i Tintin för icke-demokratiska element som: förtryck, ledarskap, diktatur och maktutövning. Innehållet i böckerna jämförs efteråt med verkliga diktaturer och händelser. Denna jämförelse mellan Tintin och böckernas samtid, avgör om Tintin kan användas som kulturhistorisk källa eller undervisningsmaterial. Forskningen baseras på ett urval av fyra böcker med ett visst kriterium: 1. Berättelsen äger rum i ett land med diktatur 2. Regeringen / staten är antagonisten 3. Diktaturen har koppling till författarens samtid. De fyra äventyr som används för denna uppsats är: ”Blå Lotus”, ”Kung Ottakars Spira”, ”Det Hemliga Vapnet” och ”Tintin hos Gerillan” Resultatet visar att Tintins äventyr kan användas i historisk forskning, eller när man undervisar i skolor, som ett komplement. Dock finns det flera problem och begränsningar kring användningen av Tintin, samt ett behov av att modifiera Scholz modell för att skapa önskat empiri. Trots begräsningar och modifieringar, poängterar denna uppsats (med analysen och de element som porträtteras av Hergé) att det finns ett starkt argument för användningen av Tintin som en kulturhistorisk källa inom historisk forskning och en möjlig användning av serietidningar när man undervisar historia i skolan.

Studie om hur ett grafiskt uttryck kan formges för två musikalartister.

Den här studien handlar om metaforiska lexikaliserade fraser, alltså idiom. Det primära syftet är att ta reda på huruvida elever i grundskolans senare år förstår idiom. Ett sekundärt syfte är att se om det finns idiomförståelseskillnader mellan elever som lever i olika delar av samhället. I den här studien undersöks skillnaden mellan stad och landsbygd. Studien har genomförts via en enkätundersökning med flervalsfrågor, som delats ut i några grundskolor. I varje enkät finns 24 av svenskans kroppsdelsidiom. Varje idiom är försett med fyra olika svarsalternativ. Resultaten visar att informanterna inte har tillägnat sig betydelsen av en rad idiom som är relativt vanliga i talspråk, men också i skrivet språk, framför allt i tidningstexter. Resultaten visar också att det finns skillnader mellan de två informantgrupperna, framförallt gällande förståelsen av enskilda idiom. Till exempel så förstår eleverna på landsbygden idiomet gå på knäna i större utsträckning än de i staden, medan de i staden i förstår vara en nagel i ögat bättre än de på landsbygden.

Målet med projektet var att skapa en applikation för Ericsson AB R&D som kan hjälpa till att analysera datatrafiken i deras nätverk (ECN). Det finns tre stycken accesspunkter till ECN som skyddas av brandväggar. Alla datauppkopplingar genom brandväggarna lagras dygnvis i loggar. Genom loggarna kan obehörig trafik upptäckas. Ett verktyg som analyserar brandväggsloggarna underlättar arbetet. Resultatet av mitt examensarbete är en applikation som är skriven i Perl. Programmeringsspråket Perl valdes för dess effektiva texthantering. Programmet exekveras genom terminalen (Solaris) / kommandoraden (Windows). De två viktigaste funktionerna är Searchlog och Check. Searchlog hanterar sökning av IP-adresser och Check kontrollerar att det inte finns några säkerhetsöverträdelser i brandväggsloggarna. Funktionerna har konstruerats så att största vikt är lagd på exekveringstiden och korrekt utdata. Slutsatsen av arbetet med brandväggsloggar är att det kräver testning för att få programmet att uppnå optimalt resultat. Perls reguljära uttryck var till stor hjälp i mitt arbete. De är bra vid behandling av stora mängder text. Minnesanvändningen kanske kan göras effektivare. Eftersom att exekveringstiden prioriterades kom det i andra hand. / The goal of this project was to construct an application that can analyze the traffic through the network (ECN) at Ericsson. There are three accesspoints to ECN protected by firewalls. The connections through the firewalls are logged daily. With the help from firewall logs unauthorized access can be found. A tool which analyzes the logs is therefore needed. The program is made in the computer language Perl. Perl was chosen because of its superior text handling capabilities. The application is executed through the terminal/command line. The two most important functions are Searchlog and Check. Searchlog handles the IP-searching and the Check function searches for unauthorized connections in the firewall logs. Execution time and data integrity were the main goals that were strived for. My conclusion is that working with firewall logs requires a lot of testing to achieve the best result. I realized that regular expressions is the easiest and most powerful tool to use when working with large amounts of text. Since the speed was prioritized and not memory usage there is room for memory improvement.

Fasta uttryck definieras i den här studien som ordsekvenser som helt eller delvis finns lagrade i det mentala lexikonet, vilket både innefattar idiom och mer flexibla uttryck där vissa enheter kan bytas ut mot andra. Användningen av fasta uttryck i vuxenriktat tal har undersökts mycket, och är något som förekommer ofta. När det gäller fasta uttryck i barnriktat tal har det föreslagits att det är en hjälp för språkutvecklingen, i och med att barnen får ramar att sätta in nya ord i, samtidigt som det precis som hos vuxna tros underlätta processandet av språket. I den här studien undersöks användningen av fasta uttryck i svenskt barnriktat tal under det första levnadsåret och vid 24 månaders ålder hos 10 förälder-barndyader. Syftet är att utröna både hur användningen ser ut gällande kvantitet och kvalitet och om det finns ett samband mellan användningen av fasta uttryck och barnens produktiva ordförråd vid 30 månaders ålder. Resultaten visade en stor variation i hur många fasta uttryck som användes, men fördelningen mellan de olika kategorierna var snarlik hos föräldrarna. Gällande ett eventuellt samband mellan användningen av fasta uttryck och barnens språkutveckling hittades inga signifikanta resultat.

Växande geometriska mönster ses som ett redskap för att få elever från ett aritmetiskt till ett algebraiskt tänk om mönster successivt ersätts med tal och bokstavsbeteckningar. TIMSS- rapporten från 2015 redovisar att svenska elever i årskurs 8 har dåliga resultat inom algebra och geometri men samtidigt är aritmetik ett av de starkaste områdena. Syftet är därför att undersöka vilka teorier om lärande av växande geometriska mönster som finns samt vilka arbetssätt och metoder som används i undervisning om växande geometriska mönster. Studien är en litteraturstudie, där vetenskapligt material analyseras utifrån forskningsfrågor. I denna studie består materialet av tidskriftsartiklar, konferensbidrag och en avhandling.   Resultatet visar på två skilda teorier angående hur undervisning om växande geometriska mönster ska bedrivas, hierarkisk och dynamisk undervisning. Den hierarkiska teorins ståndpunkt är att kunskap byggs från grunden och att gå från det enkla till det komplexa för att elever ska lära sig generalisera. Tvärtemot anser förespråkare för en dynamisk undervisning att elever bör tvingas generalisera redan från början. Resultatet visar också att elever har lättare att generalisera och se samband mellan formel och mönster om de får lära sig analysera det växande geometriska mönstrets delar och samband mellan figurer redan från början.

Sambandet mellan emotionella uttryck och tonhöjdsegenskaper i tal har tidigare undersökts, men få studier har gjorts av andra ljudegenskaper av emotionella uttryck. Denna studie undersöker volym och talhastighetens påverkan på människors förmåga att sortera emotionella uttryck, och om det finns andra variabler som används när denna information plockats bort. Hypotesen är att det blir svårare att sortera när denna information inte längre finns tillgänglig. Till studien rekryterades 62 deltagare, varav 56 av dessa användes i analysen. Deltagarna randomiserades till en kontrollgrupp och tre experimentgrupper, i vilka volym, talhastighet, samt volym och talhastighet normaliserats till respektive variabels medianvärde. De fick lyssna på och sortera ljudfiler där skådespelare gestaltade olika emotionella tillstånd. Multidimensionell skalning (MDS) användes för att skapa en karta över avståndet mellan emotioner och multipla regressioner utfördes för att hitta förklaringar till MDS-lösningarna. Resultatet tyder på att det är svårare att urskilja de emotionella uttrycken när volym och talhastighet normaliserats. Vad i ljudet som används istället undersöks med multipel regression. Resultaten kopplas till befintliga emotionsmodeller och slutsats dras om att volym och talhastighet verkar vara viktiga för sortering av emotionella ljud.

Elever kan ibland uppleva svårigheter med representationsformer och därför är studiens syfte att undersöka hur lärare arbetar med olika representationsformer samt hur lärare arbetar för att påvisa samband mellan representationsformer. Studien grundar sig i variationsteoretiska principer. Studiens empiri består av observationer om sex olika lärares helklassgenomgångar av eget valt ämnesinnehåll som har analyserats med hjälp av Ekdahls, Venkats och Runessons teoretiska ramverk (2016). Resultatet av studien visar att lärare använder representationsformen ”skrivna symboler” mest i undervisningen, samt att representationsformerna varierar beroende på vilket ämnesområde lärare undervisar i. Resultatet visar även att lärare använder gester och verbala uttryck för att tydliggöra sambanden mellan representationsformerna.  Slutsatsen är att lärare använder olika representationsformer i undervisningen samt att lärare tenderar att använda olika linking actions i matematikundervisningen för att synliggöra sambanden mellan representationsformer. / Students experience problems regarding representations in mathematics. Therefore the purpose of this study is to examine how teachers’ work with different representations and how they clarify the connections between representations. The study is based on the principles of variation theory. The data, consisting of observations of six different teachers whole class introductions, have been analysed using Ekdahl, Venkat and Runessons theoretical framework (2016). The study shows that teachers use the representation called “written symbols” most frequent and that the representation vary depending of the subject. The result also shows that teachers use gestures and their verbal expression to clarify the relationship between representations. The conclusion is that teachers use different representations in teaching, and that teachers tend to use different linking actions in mathematics to make the connection between representations visible.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma musiklärare och musiker i Sverige resone- rar kring begreppet personligt uttryck. Detta görs genom kvalitativa intervjuer. Det teoretiska perspektivet är hermeneutik. I resultatet framkommer flera olika sätt att se på, och förhålla sig till begreppet personligt uttryck, som visar sig vara svårdefinierat. Personligt uttryck kan tol- kas som ett sätt att vara och förhålla sig till musik och livet som stort eller till exempel som resultatet av de estetiska val musikutövaren gör när den spelar. I diskussionskapitlet dras slut- satser om att personligt uttryck kan visa sig på flera olika sätt, och upplevas på flera olika sätt. I diskussionen diskuteras hur hantverksmässiga och tekniska kunskaper kan ställas i relation till personligt uttryck, och det visar sig att det finns åtskilda sätt att resonera kring detta. / The purpose of the study is to investigate how active music teachers and musicians in Sweden argue about the concept of personal expression. This will be done through qualitative inter- views. My theoretical perspective is hermeneutics. The result shows several different ways of looking at, and relate to the concept of personal expression, which proves to be difficult to define. For example, you can see personal expression as a way of being and referring to music and life as big, or as the result of the aesthetic choices the musician makes when playing. The discussion chapter concludes that personal expression can be manifested in several different ways, and is experienced in several different ways. The discussion discusses how craft and technical knowledge can be put in relation to personal expression, and it appears that there are separate ways to reason around this.