Idiomatiska uttryck är vanliga i språket och utgör en viktig del av vårt immateriella kulturarv. Därför syftar denna studie till att undersöka förståelsen av tre kategorier av idiomatiska uttryck: begränsade kollokationer, figurativa idiom och rena idiom. Dessutom jämförs förståelsen av uttrycken mellan elever i grundskolans årskurs nio, gymnasiets årskurs tre och svensklärarstudenter. Undersökningen gjordes med en fysisk enkät som delades ut till totalt 135 respondenter, och resultatet visar att förståelsen av de begränsade kollokationerna var högre än förståelsen av de rena idiomen. Högstadieeleverna hade generellt lägre förståelse jämfört med gymnasieeleverna och svensklärarstudenterna, vilka i sin tur genererade förhållandevis likartade svar.

<p>I studien undersöktes hur universitetsområdet i Linköping och Norrköping är att hitta på, hur den mentala bilden av området ser ut och hur de som rör sig där talar om området. Perspektivet var kognitionsvetenskapligt. Arbetet strukturerades kring intervjuer och enkäter med 20 personer, hälften från vartdera universitetsområdet. Den mentala bilden av området liksom uppfattningarna om var det var lätt respektive svårt att hitta skiljde sig åt. Alla reagerar inte på samma sätt inför olika mönster och system. En del hus har dessutom en sådan utformning att den i sig själv försvårar för personer att hitta där. En ytterligare slutsats är att det var svårt att överföra den mentala bilden av universitetsområdet till ett papper, särskilt när det gäller avstånd och storlek. Den mentala bilden visade sig vara något förvrängd. Verbalt sett fanns det skillnader mellan Linköping- och Norrköpingsgruppen i hur de uttryckte sig om respektive universitetsområde. Norrköpingsgruppen tenderade att oftare använda väderstreckstermer.</p>

This thesis explores how verbal and nonverbal signs communicate attitudes and the rhetorical functions of such attitudinal signs. Attitudes are regarded as rationalized evaluations of attitudinal objects, and through their manifestation in signs an attitudinal gestalt is communicated. This gestalt is regarded as the audiences perception of the rhetors attitude. It is shown that the attitudinal signs function as ethical, logical and pathetic proofs and that they can create identification between the audience and the rhetor. The signs can have effects on the audiences perception of the attitudinal objects, their perception of the rhetor and influence the social dynamic of the discourse. A three-step method of rhetorical criticism is proposed, where the rhetors display of attitudinal signs is analyzed according to form &amp; meaning, the attitudinal gestalts they convey, and the rhetorical effects they have.

No description available.

<p>Thule Sweden AB utvecklar, tillverkar och marknadsför kompletta och funktionella lasthållarsystem för bilar. De erbjuder en mycket stor bredd av olika lasthållare till över 1500 bilmodeller. De tillverkar lasthållare som cykelhållare, boxar, skidhållare, hållare för vattensport och andra tillbehör. För att en bil skall kunna bära en takbox måste det tillverkas en lasthållare som placeras mellan biltaket och takboxen. En del i denna lasthållare kallas för takbleck och dess form tas fram med en speciell takskanner vilken analyserar biltakets form vid kanterna.</p><p>Till detta har en mjukvara tagits fram som Thule kan använda för att söka/lägga till/redigera takbleck, istället för att manuellt söka i en pärm bland 700 olika ritningar. Programvaran var först utvecklad i Microsoft® Visual Studio 2003 (.NET Framework 1.1), men på senare tid omarbetad från grunden i den nyare utvecklingsmiljön Microsoft® Visual Studio 2005 (.NET Framework 2.0).</p><p>Innan programmeringen av mjukvaran sattes igång utformades en kravspecifikation från Thule om vad de ville ha för funktioner i programmet. Denna kravspecifikation har under utvecklingens tid ändrats, både under de möten som hållits och på en speciell webbplats som skapats för återkoppling av programmet (”TBS Felhanterings-center”), i form av buggar/ändringar/annat.</p><p>Förutom en avdelning i rapporten som behandlar hur denna programvara är uppbyggd, vilka problem som uppstod och hur de löstes, finns även teoretisk information om databaser, XML och andra teknologier.</p><p>Resultatet av projektet blev en applikation för hantering av takbleck som kan användas ute i fält (hos kund) utan uppkoppling mot en gemensam databas hos företaget (mot vilken all information synkroniseras). All information som läggs till/redigeras sparas på användarens lokala dator i form av XML som sedan kan synkroniseras mot den gemensamma server-databasen på företaget.</p> / <p>Thule Sweden AB develop, manufacture, and market complete and functional load carriers for cars. They provide a large amount of different load carriers for over 1500 car models. They also manufacture carriers such as bike carriers, roof boxes, ski carriers and water sport carriers. To be able to put a roof carrier on a car, a load carrier must be manufactured and be placed between the car roof and the roof carrier.</p><p>We have developed software that the group of workers at Thule can use to search/add/edit brackets, instead of manually search in a folder containing over 700 drawings. The program was first developed in Microsoft Visual Studio 2003 (.NET Framework 1.1), but has been rewritten in Microsoft’s new develop environment Visual Studio 2005 (.NET Framework 2.0).</p><p>Before we started to write the program, Thule gave us a specification of requirements that contained information of possible functions in the program. The specification of requirements has been changed a couple of times during our work. We have also put up a website where bugs and changes could be reported.</p><p>Except a part in this report, where we describe how the program is built, how we have solved problems, there is also theoretical information about how databases, XML and other techniques work.</p><p>The result of this project became an application, which the personnel at Thule can use while they visit their customers. The saved information can later be synchronised with the server.</p>

Knitting Big är ett undersökande examensarbete i textildesign med fokus på stickningens möjligheter och förmåga att skapa tredimensionalitet i relation till en möbel. Syftet var att få kunskap i stickningens möjligheter till volym samt att svara på frågeställningarna: Hur förändrar den strukturerade textilen intrycket av formen? Jag vill även ta reda på vad etablerade möbelföretag anser om trikåns möjligheter inom möbeltextil. Projektet har utformats i skolans tre trikåtekniker: handstickning/handmaskin, industriell rundstickning samt industriell flatstick. Under projektet har jag samarbetat med möbelföretaget Homeline. Resultatet av projektet är tre stycken separata textilier som alla ger exempel på volym i trikå. Textilierna är monterade som textila överdrag på pallen ”Polly Fat” från möbelföretaget Homelines sortiment. / Knitting Big is a BA degree project in textile design that investigate knitted fabrics possibilities and ability’s to create three-dimensional textile in relation to a furniture. The aim was to learn more about knittings potential in volume and to answer the questions: How is structured textile changing the impression of the form? And what does the established furniture companies think about the possibilities of knitted fabrics in upholstery? The project has been developed in the school’s three tricot techniques: hand knitting / hand machine, industrial circular knitting and industrial flat knitting. During the project I have collaborated with the furniture company Homeline. The result of the project is three separate fabrics which all demonstrate volume in tricot. They are mounted as textile coatings on the stool ”Polly Fat” from the furniture company Homeline.

I studien undersöktes hur universitetsområdet i Linköping och Norrköping är att hitta på, hur den mentala bilden av området ser ut och hur de som rör sig där talar om området. Perspektivet var kognitionsvetenskapligt. Arbetet strukturerades kring intervjuer och enkäter med 20 personer, hälften från vartdera universitetsområdet. Den mentala bilden av området liksom uppfattningarna om var det var lätt respektive svårt att hitta skiljde sig åt. Alla reagerar inte på samma sätt inför olika mönster och system. En del hus har dessutom en sådan utformning att den i sig själv försvårar för personer att hitta där. En ytterligare slutsats är att det var svårt att överföra den mentala bilden av universitetsområdet till ett papper, särskilt när det gäller avstånd och storlek. Den mentala bilden visade sig vara något förvrängd. Verbalt sett fanns det skillnader mellan Linköping- och Norrköpingsgruppen i hur de uttryckte sig om respektive universitetsområde. Norrköpingsgruppen tenderade att oftare använda väderstreckstermer.

Inside an open data ecosystem, between municipality and business, there exists an unexplored data market based on open data sets. As actors works towards a functioning ecosystem, resistance is expressed. In this study, we explore and expand the insight of an open data ecosystem and bring forth actors’ resistance expression. This paper is the result of a case study about three municipalities, five business and their relation towards the data market in aSwedish context. From interviews, observations, documents, and thorough analysis we found that municipalities have limited knowledge, resources and political leadership, while businesses are affected by the lacking technical infrastructure on many levels, where open data products never become reality and are in a constant fear. The lacking collaboration infrastructure makes it impossible for municipalities to hear the prayers chanted by businesses. And nowhere to be found is the political leadership needed to move this chaos into order. From this, a deadlock is condensed where no one can act. / NODS - Nationell tjänst för öppna data

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lettiska idiomatiska uttryck förstås och används av letter som bor i Sverige. / The aim of this paper is to examine how Latvian idiomatic expressions are understood and how often they are used by Latvians in Sweden. The Swedish Latvians can be grouped as follows: those that arrived in Sweden as a result of the Second World War and have lived here for a greater part of their lives, those that were born in Sweden of Latvian parents, and those that moved here after the reinstatement of Latvian independence in 1991. I shall examine if the Swedish Latvians who have grown up and/or lived in Sweden for many years a) know the meaning of Latvian idiomatic expressions; b) use these idiomatic expressions; and, if used, c) which idiomatic expressions are used most often?

Syftet med denna studie var att undersöka hur väl tvåspråkiga elever i årskurs 9 behärskade vanligt förekommande idiomatiska uttryck i skrivet språk. Tre faktorer som enligt tidigare studier visat sig påverka idiomförståelse är; semantisk transparens, om uttrycket står i en kontext samt tidigare kännedom om uttrycket. Läsförmågan kontrollerades med ett standardiserat avkodnings- och läsförståelsetest, och idiomförståelsen testades utifrån ett test med 45, främst transparenta frekventa idiomatiska uttryck, isolerade respektive i en kontext. Resultaten visade att typ av tvåspråkighet och nivå på läskunnighet påverkade idiomförståelsen. De successivt tvåspråkiga med svenska som andraspråk klarade inte av att använda kontexten vid tolkningen i lika hög grad som de simultant tvåspråkiga och successivt tvåspråkiga med svenska som förstaspråk. Däremot presterade båda grupperna bäst vid tolkningen av idiomatiska uttryck som de hade kännedom om sedan tidigare. Enligt utvecklingsmodellen, global elaboration model (GEM) börjar utvecklingsprocessen för figurativ kompetens i 8 årsåldern hos enspråkiga barn. Enligt resultaten i denna studie kunde successivt tvåspråkiga med svenska som andraspråk i årskurs 9 jämföras med enspråkiga barn i 7-8 årsåldern, medan gruppen med simultant tvåspråkiga och successivt tvåspråkiga med svenska som förstaspråk, kunde jämföras med enspråkiga barn mellan 9-12 år.