Sett till den fysiska planeringens möjligheter att påverka och stärka stadslivet och de offentliga stadsrummen kan konstateras att ett flertal faktorer spelar in. I detta kandidatarbete uppmärksammas de olika kulörer som finns på stadsrummens fysiska strukturer, i detta fall, fasaderna. Kandidatarbetet undersöker hur kulörer kan påverka olika rumstrukturer i staden utifrån ett mänskligt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan kulörerna på stadens fasader och människans uppfattning av dem och deras påverkan. Därtill studeras olika teoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av Karin F. Anter, Kristina Enberg, Jan Gehl, Thomas Hellquist och Steen E. Rasmussen i syfte att få en djupare förståelse över hur kulörer används och hur de kan påverka stadsrummets strukturer beroende på kulör. Två gestaltningsförslag utarbetas sedan för Klaipedaplatsen och stadsrummet vid Wayne´s coffee i Karlskrona som har utgått från intervjuer som har hållits.

Följande undersökning ställer sig frågan hur män i Sverige, jämfört med kvinnor i Sverige, ändrar sina politiska preferenser i samband med en förändring i civilstånd. Med förändring i civilstånd menas att en individ går från en situation där denne delar boende och/eller ekonomi med någon annan till att leva ensam, eller en förändring åt det motsatta hållet. Frågeställningen undersöks via enkätdata om var respondenten ställer sig på en politisk vänster/höger-skala samt information om civilstånd, kön och andra bakgrundsvariabler. Metoden som används för att genomföra undersökningen är fixed effects-regression. Ingen av de olika estimeringarna som har utförts tyder på att politiska preferenser ändras i samband med förändring i civilstånd.

Hintergrund: Ziel dieser Dissertation ist es, die Faktorenstruktur von Items bereits existierender englischsprachiger biographischer Fragebögen genauer zu betrachten und valide Variablen zur Untersuchung eines oder mehrerer Persönlichkeitsmerkmale zusammenzustellen. Methode: Zunächst wird ein Rohfragebogen mit insgesamt 228 Items, welche aus der englischsprachigen Literatur übersetzt wurden, gebildet und an die erwachsene Bevölkerung mittels Gelegenheitsauswahl verteilt. Die Items des Primärfragebogens beziehen sich auf alltägliche Situationen, Verhalten, Gefühle und Gedanken, die im Kindes- und Jugendalter erlebt wurden. Es wird ein geschlossenes Fragebogendesign angewendet, so dass der Teilnehmer zwischen den Antwortmöglichkeiten „stimmt“ und „stimmt nicht“ auswählt. Die statistische Auswertung erfolgt mit Hilfe der Faktorenanalyse. Ergebnis: Bei einer Rücklaufquote von 68,2 Prozent ergibt sich eine Stichprobengröße von 445 Teilnehmern. Die Altersspanne beläuft sich zwischen 15 und 77 Jahren, bei einem Median von 34,98. 58,3 Prozent (259) der Teilnehmer sind weiblich, 41,7 Prozent (185) sind männlich. Nach Auswertung der Daten der Faktorenanalyse und ausführlicher statistischer und inhaltlicher Kontrolle ergibt die 1-Faktorenlösung eine valide und homogene Kurzskala bestehend aus 15 Items, der inhaltlich die Überschrift Selbstbewusstsein zugeordnet werden kann. Zusammenfassung: Das individuelle Selbstbewusstsein spielt in der Persönlichkeit eines Menschen eine besondere Rolle. Erlebnisse und Lebenssituationen in der Kindheit und Jugend sind maßgebend für die Entfaltung des Selbstbewusstseins eines Einzelnen. Vor allem ein geringer Ausprägungsgrad stellt eine erhebliche Beeinträchtigung in der Entwicklung eines Menschen dar und kann für psychologische Erkrankungen im Erwachsenenalter verantwortlich sein, die ein therapeutisches Eingreifen notwendig machen. Schlussfolgerung: Mit Hilfe einer biographischen Kurzskala kann der behandelnde Arzt das Selbstbewusstsein seines Patienten anhand von Prozenträngen quantifizieren. Es ist vorstellbar, diese für die Gesamtbevölkerung konzipierte Skala zukünftig als Teil eines umfangreichen Messinventars in der ärztlichen Anamnese einzusetzen. / Objective: Aim of this study is to examine items of already available English biographical questionnaires and screen them for factors identifying personal characteristics. Method: The primary questionnaire contains 228 items und is constructed for a normal adult population. The items are translated from the English literature into German and reflect common situations, attitudes, feelings and minds occurring in childhood. Closed-ended questions offer two different answers. The factor analysis is used for the statistical evaluation. Result: 445 people participate in the survey that means a rate of return of 68.2 percent. The age range is between 15 and 77 years with a mean of 34.98 years. 58.3 percent of the participants (259) are female, 41.7 percent are male. The data analysis of the one-factor-solution produces a valid and homogenous scale of 15 items that are statistically proofed to measure the personal characteristic self-esteem. Summary: Self-esteem is very important for the individual personality. Experiences that are made in childhood and youth are responsible for the development of the level of self-esteem. Especially a low extent can harm the individual progression decisively and lead to psychological disturbances in adult that makes a psychological treatment necessary. Conclusion: A short scale measuring self-esteem constitutes a helpful option to quantify the patients individual level along percent ranges. It can be part of a complex anamnesis in forward of a private conversation and facilitates further diagnostic and therapeutic procedures.

<p>Förändringar som berör arbetslivet kan innebära stor påverkan på</p><p>individerna, där vissa drabbas av konsekvenser för hälsan och andra</p><p>drabbas inte. Studier har funnit samband mellan personer som</p><p>drabbats av utmattningssyndrom och personer vars självkänsla</p><p>baseras på egna prestationer, prestationsbaserad självkänsla (pbs).</p><p>Studiens syfte var att undersöka om intervjusvaren från personer som</p><p>diagnostiserats med utmattningssyndrom, kunde beskriva beteenden</p><p>som stämmer med teorin om pbs. Sex semistrukturerade kvalitativa</p><p>intervjuer genomfördes och analyserades, främst med deduktiv</p><p>tematisk analysmetod. Resultatets teman utgjordes av begrepp som</p><p>kunde hittas i teorin om prestationsbaserad självkänsla och den skala</p><p>som mäter detta, pbs-skalan. Studiens resultat ger förståelse för vad</p><p>prestationsbaserad självkänsla innebär, samt att det kan vara</p><p>användbar kunskap för personer med personalansvar ute i arbetslivet.</p>

Förändringar som berör arbetslivet kan innebära stor påverkan på individerna, där vissa drabbas av konsekvenser för hälsan och andra drabbas inte. Studier har funnit samband mellan personer som drabbats av utmattningssyndrom och personer vars självkänsla baseras på egna prestationer, prestationsbaserad självkänsla (pbs). Studiens syfte var att undersöka om intervjusvaren från personer som diagnostiserats med utmattningssyndrom, kunde beskriva beteenden som stämmer med teorin om pbs. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, främst med deduktiv tematisk analysmetod. Resultatets teman utgjordes av begrepp som kunde hittas i teorin om prestationsbaserad självkänsla och den skala som mäter detta, pbs-skalan. Studiens resultat ger förståelse för vad prestationsbaserad självkänsla innebär, samt att det kan vara användbar kunskap för personer med personalansvar ute i arbetslivet.

Bakgrund: Obehandlad postoperativ smärta kan leda till ett flertal komplikationer och försenat tillfrisknande. För adekvat smärtbehandling bör smärtan utvärderas regelbundet med en smärtskattningsskala som patienterna informerats om i det preoperativa skedet.Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur patienter upplever smärtskattning postoperativt samt att undersöka om patienterna ansåg att de fått tillräckligt med information preoperativt om visuell analog skala (VAS) för att kunna tillämpa den postoperativt. Syftet var även att undersöka om ålder och genus har någon inverkan på smärtskattning.Metod: Enkäter delades ut på fyra vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset, Uppsala. Det var 38 patienter i åldrarna 18-80 år som deltog i studien.Resultat: Tre patienter av 38 fick såväl muntlig som skriftlig information om smärtskattning preoperativt. Yngre patienter upplevde att informationen var tillräcklig i större utsträckning än de äldre patienterna (p=0,04). De patienter som vid tidigare vårdtillfälle använt VAS hade lättare att tillämpa smärtskattningsskalan vid det aktuella vårdtillfället (p=0,003). Det var 94,4% (34/36) av patienterna som ansåg att de fick skatta sin smärta tillräckligt ofta den första postoperativa dagen.Slutsats: Den postoperativa smärtskattningen upplevdes tillfredställande av patienterna. De ansåg dock att det fanns brister i den preoperativa informationen om smärtskattning.

Sammanfattning Det är vårdens uppgift att se till att människor ej utsätts för en obehandlad grav smärtproblematik som uppkommit efter planerat samt icke planerat kirurgiskt ingrepp. För att uppnå detta är en viktig del inom anestesisjukvården att ge adekvat smärtlindring intraoperativt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur väl smärtlindrade patienter  var de första timmarna postoperativt samt om upplevelsen av smärta mellan män och kvinnor skiljde sig postoperativt. Metod: Ansatsen på studien är kvantitativ i form av en tvärsnittsstudie och designen är deskriptiv. Urvalet var 20 patienter som genomgick kirurgi för fotledsfraktur eller radiusfraktur. Resultat: Alla patienter fick beräkna sin smärta enligt VAS och 80% av dessa kunde påverka sin smärtbehandling. Vid hemgång efter 1-4 timmar klassade endast 20% VAS &gt;3 och alla var kvinnor. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan män och kvinnors upplevelse av smärta. Slutsats: Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan män och kvinnor i deras upplevelse av smärta. Smärta som skulle åtgärdas återfanns hos 65% av patienterna när smärtan var som värst jämfört med 20%  en till fyra timmar postoperativt.

Bakgrund: Att behandla smärta utgör en central uppgift för sjuksköterskan. Denna uppgift innefattar att bedöma och välja lämpliga åtgärder för att lindra smärta. Då en patient samtidigt har en missbruksproblematik medför denna uppgift särskilda svårigheter. Dessa utmaningar kan finnas såväl i uppgiften att skatta patientens smärta, som att välja åtgärder.Syfte: Undersöka vilka verktyg och strategier sjuksköterskan kan använda sig av då en patient med smärta också har ett missbruk, eller en historia av missbruk.Metod: En kvalitativ litteraturstudie har utförts då denna metod upplevdes bäst kunna besvara frågeställningar. Vetenskapliga artiklar har sökts i databaserna Cinahl och Pubmed. Från dessa sökningar valdes tio artiklar ut. Dessa kvalitetsgranskades och resultatet baseras på material ur dessa artiklar.Resultat: Utifrån material i studerade artiklar kunde två verktyg identifieras. Utifrån detta kunde det konstateras att smärtskattning av dessa patienter utförs med sedvanliga smärtskattningsverktyg trots att det inte förefaller optimalt på grund av patientens behov, och att ett anpassat smärtskattningsverktyg saknas. Ur materialet kunde även 14 strategier som sjuksköterskor kan använda i vården av dessa patienter beskrivas. Dessa innefattar såväl några mindre konstruktiva, som ett antal mycket goda strategier. Dessa användbara strategier möjliggör för sjuksköterskan att uppnå mål med en personcentrerad vård av hög kvalité.Konklusion: Ett behov av forskning och utbildning för sjuksköterskor finns gällande denna patientgrupp. Smärtbehandling av patienter med missbruksproblem är komplex, och kräver god samverkan i såväl personalteam, som med patienten. / Background: Treating pain poses a central task for the nurse. This task involves assessing and choosing appropriate actions to ease pain. When a patient also has an addiction problem, this task brings special challenges. These challenges can be found as well in assessing the patient’s pain, as in choosing the appropriate actions.Aim: To investigate which tools and strategies the nurse can utilize when a patient in pain, also has an addiction, or a history of addiction.Method: A qualitative literature study has been performed, since this method was perceived to best answer questions. Scientific articles have been searched for in the databases CINAHL and PubMed. From these searches ten articles were chosen. These were quality assessed and the result is based on material from these articles.Result: From material in the studied articles, two tools could be identified. From this it could be concluded that pain assessment of these patients is done with usual pain assessment tools, even though it doesn't appear optimal due to the patient’s needs, and that a customized assessment tools is missing. From the material also 14 strategies which nurses can use in the care of these patients could be described. These include as well some less constructive, as well as a number of very good strategies. These useful strategies make it possible for the nurse to achieve a person-centred care of high quality.Conclusion: A need for research and education for nurses exists regarding this patient group. Pain treatment of patients with addiction problems is complex and requires good cooperation as well in the staff team, as with the patient.

Die breiten philosophischen Debatten zum Thema begründen ein wissenschaftliches Interesse an einer Theoriebildung und empirischen Erforschung des Speziesismus. Nach meiner Einschätzung handelt es sich dabei um den zentralen Begriff zur Beschreibung und Erklärung sozialer Verhältnisse zwischen Menschen und Tieren beziehungsweise von auf Tiere bezogenen menschlichen Handlungen. Ich hoffe mit der vorliegenden Arbeit diesen Punkt ein Stück weit begründen zu können.

The aim of the study was to investigate the students´ attitudes towards mathematics, their knowledge in the subject area they find the least interesting and whether laborative/practical working methods could awaken their interest and curiosity. During our work, we have looked into previous studies regarding girls´ and boys´ attitude and performance in mathematics. We handed out surveys to students in grade 9 at a School with many people from other cultures and nationalities in Malmö in order to find the answers to our questions. The result showed that most of the students thought that the subject area "scaling" was the least interesting. The implemented action program was a laborative/practical task within the "scaling" area. The laborative/practical task was positively perceived by all students. Keywords: attitudes, laborative/practical working methods, scaling / Målet med vår studie var att undersöka elevernas attityder till matematik, vilka kunskaper de har i det arbetsområde som de tycker är tråkigast och om laborativt/praktiskt arbetssätt kan väcka deras intresse och nyfikenhet. Under vårt arbete har vi undersökt några tidigare studier som handlar om flickors och pojkars attityder och prestationer i matematik. Vi delade ut enkäter till elever i årskurs 9 på en invandrartät skola i Malmö för att ta reda på svaren på våra frågor. Resultatet visade att de flesta elever tyckte arbetsområdet "skala" var tråkigast. Åtgärdsprogrammet som genomfördes var en laborativ/praktisk uppgift inom området skala. Den laborativa/praktiska uppgiften upplevdes positivt av alla elever.