Denna uppsats handlar om mitt arbete med att utveckla ett eget sound genom att skriva licks på elgitarren. Licks är korta melodier som används som vanligtvis används som byggstenar i ett solo. Jag skrev totalt 216 licks med den för oss elgitarrister så välbekanta mollpenta-skalan som grund där jag tog reda på vilka ackord man kunde extrahera från den och arpeggierade dessa för att skapa ett susklingande sound på licksen. Jag började med vad jag kallade moderlicks som jag itererade på med hjälp utav en förutbestämd mall där jag visste hur många licks jag behövde skriva för varje moderlick. Med denna mall bestämde jag också vilka tonarter jag skulle skriva i och hur många licks varje tonart skulle innehålla. När processen med att skriva licks var klar skrev jag backingtracks i olika stilar och tonarter för att ta reda på i vilken kontext dessa licks passar i.  Arbetet riktar sig främst till den som vill hitta en metod för att utveckla sitt egna sound i sin improvisation, musiker som vill utforska pentaskalans möjligheter utanför det bluesiga soundet eller den musiker som vill hitta en alternativ övningsform där det kreativa skapandet driver fram speltekniska framsteg vilket det helt klart gjorde för mig.

The purpose of this study is to explore how arpeggioexcercises used as a method for studying improvisation is experienced. Research questions are: What is my attention directed towards when performing the exercise? What benefit for my improvising can there be by using arpeggioexercises? To investigate this, I have done eight practice sessions of one hour each where an arpeggioexercise is used to study a song. All sessions are ended with audio logs where I reflect on how things have gone during the practice session. I have also made two improvisations on the selected song, one before the practice sessions implementing the exercise and after. Regarding the processing of data, I have chosen a phenomenological perspective as a theoretical standpoint. The result shows what has been in my consciousness during the process of practicing and how my improvising has changed. The results first theme "Study Process" describes arpeggio as studying method. This theme is given the categories "Progression", "Detection of problems," "Mechanical exercise". In the second theme, "Improvised solos," describes the benefits of using arpeggios as a method of studying improvisation. Categories are here " Approach to the tonal and harmonic structures", "Rule-breaking approach". During the process, it appears that I have learned some new patterns and that I am more aware of what I do when I improvise. Meanwhile, the process proved to be exhausting. / Syftet med föreliggande studie är att utforska hur en specifik arpeggioövning som instuderingsmetod för improvisation erfars. Forskningsfrågor är: Vad riktar jag min uppmärksamhet mot i samband med övandet av arpeggion? Vad för nytta kan det finnas med arpeggioövning för när jag improviserar? För att undersöka detta har jag lagt upp 8 övningspass på en timme vardera där arpeggioövning används för att studera en låt. Alla övningstillfällen har avslutats med ljudloggar där jag reflekterar över hur det har gått under övningspasset. Dessutom har jag gjort 2 improvisationer över vald låt, en innan övningspassens genomförande och en efter. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt ett fenomenologiskt perspektiv. I resultatet visas vad som har förekommit i mitt medvetande under instuderingsprocessen och hur mitt improviserande förändrats. Resultatets första tema ”Instuderingsprocessen” beskriver arpeggio som instuderingsmetod och mina tankar kring den. Under detta tema ges kategorierna ”Progression”, ”Uppdagande av problem”, ”Mekanisk övning”. I det andra temat, ”Improviserade solon”, beskrivs hur arpeggio som metod kommer till användning vid improvisation. Kategorier är här ”Förhållning till tonala och harmoniska strukturer”, ”Regelbrytande förhållningssätt”. Under processens gång framkommer att jag lärt mig en del nya mönster och att jag är mer medveten om vad jag gör när jag improviserar samtidigt som instuderingsprocessen visat sig vara utmattande.

Detta examensarbete skapades med målet att undersöka skillnader i preferensen gällande arpeggios i NES- och Famicom-musik baserat på kultur. Bakgrundskapitlet tar upp tidigare forskning inom tangentiella ämnen, samt beskriver arpeggios och hur NES- och Famicom-konsolerna är uppbyggda. En kvantitativ metod utvecklas sedan, och problematiseras. Detta följs av en beskrivning av det förarbete som gjordes, och skapandet av de två artefakter som användes. En enkät genomfördes efter förarbetet, och resultatet av denna analyseras därefter i rapporten. Resultatet visar på att det finns vissa skillnader i preferens mellan svenska och japanska lyssnare. Denna slutsats, samt resterande delar av rapporten diskuteras sedan och till sist skrivs det om framtida arbete, så som att en plug-in möjligtvis skulle kunna skapas efter detta arbete har gjorts. Denna plugin skulle göra det lättare att få musik att låta mer europeisk eller japansk.

I min uppsats utforskar jag möjligheterna att transkribera verk till mitt eget instrument tvärflöjt. Jag har arbetat med satser ur två konserter, en för violin och en för klarinett, och transkriberat om dessa till flöjt. Jag har fokuserat på en sats ur vardera konsert.   Mitt arbete börjar med att välja vilka instrument jag skulle transkribera från. Sedan har jag valt notutgåva för dessa och skrivit in dem i det notskrivningsprogram jag har valt, och därefter påbörjat transkriberingsarbetet. När transkriberingen var klar tog jag kontakt med pianist och påbörjade min instudering av verken, för att därefter spela in de instuderade satserna. Vid inspelningen tog jag hjälp av en medstudent som också hjälpte mig med att editera inspelningarna. Slutligen har jag jämfört de satser jag spelat in på tvärflöjt med inspelningar för originalinstrumenten, violin respektive klarinett. Det resulterade i noter som finns som bilaga och inspelningar jag länkat till.   I arbetet med transkription och förberedande litteraturstudier har jag lärt mig att transkription är ett stort ämne i sig och att det kräver efterforskning och förberedelser genom att studera noter, spela och lyssna till musiken som jag har transkriberat. Arbetet gav mig en känsla för vad kompositörernas musik bottnar i och har gett mig en riktning i mitt fortsatta arbete med transkribering.