Smärta är en subjektiv upplevelse. Människor tolererar och hanterar smärta på olika sätt, upplevelsen i sig är inte jämförbar. Sjuksköterskans ansvarsområde är att behandla och förebygga smärttillstånd. VAS-skalan är en smärtskattningsskala som ger viktig kunskap om hur patienten upplever smärta och det hjälper därmed sjuksköterskan i det dagliga arbetet för patienters välbefinnande. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att belysa sjuksköterskors inställning och tillämpning av smärtskattningsskalan. Elva sjuksköterskor anställda på ett lasarett i södra Sverige deltog i studien. Materialet bearbetades utifrån en manifest innehållsanalys där två huvudkategorier och sju underkategorier skapades. Resultatet sorterades under två huvudkategorier, (a) sjuksköterskors inställning till VAS skalan och (b) sjuksköterskors tillämpning av VAS-skalan. Studiens resultat visar att det finns både positiva och negativa aspekter på VAS-skalan. Skalan anses inte kunna täcka en helhetsbedömning utav patienters smärta utan behöver kompletteras med observation och en fysiologisk kroppsundersökning för att få en helhetsbild av patientens smärtupplevelse. Instrumentet betraktas ha en del brister men anses vara det bästa som finns i dagsläget. / Pain is a subjective experience. People tolerate and handle pain in different ways; the individual experiences are not compatible by themselves. The responsibility of the nurse is to treat and prevent states of pain. The VAS-scale is an evaluative scale of pain, which presents important knowledge of how the patient experiences pain, hence helps the nurse in the daily pursuit of patients well-being. The aim of this qualitative interview-study is to shed light upon the attitude of the nurses regarding this evaluative scale, and the usage thereof. Eleven nurses, all employed at a hospital in the South of Sweden, participated in the study. The result was processed and analysed with means of a manifest content analysis, where two main categories and seven subcategories were created. The results were sorted under the two main categories: (a) nurses attitude toward the VAS-scale, and (b) nurses application of the VAS-scale. The results present both positive and negative aspects of the VAS-scale. The scale is not considered to sufficiently cover a complete evaluation of the pain, but is in need of complementary observations and physiological examinations to receive a complete picture of the pain experience of the patient. The instrument is regarded to have flaws but also to be the best available tool at present.

Temporära aktiviteter är ett fenomen som blivit alltmer aktuellt inom stadsplaneringen, där man med det temporära kan frångå långa planeringsprocesser för att istället planera på ett snabbare och mer flexibelt sätt. Denna studie undersöker hur Uppsala kommun arbetar med temporärt användande av gaturummet, genom att studera deras arbete med sommargator. Sommargator syftar till att ändra omfattningen av gaturummet genom att utmana normen för vad en gata egentligen är. Studien har utförts genom en kvalitativ metod där analyser av plandokument och litteratur stått till grund. Utöver det har två intervjuer med tjänstemän inom Uppsala kommun genomförts samt en analys av medborgarnas syn på sommargatorna via sociala medier. Resultatet tyder på en vilja hos kommunen att skapa en levande stadsdel med människan i centrum vilket varit en bidragande faktor till varför kommunen valt att temporärt begränsa gaturummet för motorfordon att ta sig fram. De temporära aktiviteterna anses spela en viktig roll inom stadsplaneringen och fungerar som ett komplement till den mer permanenta planeringen.

Es existieren regionale Unterschiede in der Nutzung von Photovoltaik-Anlagen (PV) in Baden-Württemberg. Die Bedeutung von Raumstruktur und Globalstrahlung für diese Unterschiede wurde großräumig untersucht. Es zeigte sich, dass die PV-Nutzung im ländlichen Raum Baden-Württembergs höher ist als im urbanen Raum. Dieser Zusammenhang gewann in den letzten Jahren an Bedeutung. Die Bedeutung der Globalstrahlung für die PV-Nutzung sank auf ein sehr niedriges Niveau. Weitere Untersuchungen wurden im Nordosten Baden-Württembergs durchgeführt, wo die Raumstruktur ländlich und die PV-Nutzung überdurchschnittlich hoch ist. Um die Ursachen der regionalen Unterschiede in der PV-Nutzung näher zu untersuchen, wurden qualitative Experteninterviews, Korrelationsanalysen und schriftliche Haushaltsbefragungen durchgeführt. Durch Experteninterviews wurden die Hauptakteure für die Diffusion von PV in der Untersuchungsregion identifiziert. Neben PV-Unternehmen sind dies Landwirte, Gemeinderäte und Bürgermeister sowie Energieagenturen. Landwirte nehmen eine Schlüsselrolle ein, da es für sie relativ leicht ist PV-Anlagen zu realisieren. Gemeinderäte und ihre Bürgermeister können PV-Anlagen auf öffentlichen Gebäuden realisieren. Energieagenturen bilden Diffusionsnetzwerke zwischen verschiedenen Akteuren. Eine Korrelationsanalyse deckte einige Faktoren auf, die mit den PV-Anlagen je Einwohner und Kommune in Heilbronn-Franken korrelieren. Diese Faktoren sind (i) Anteil der unter 18 Jährigen, (ii) Anteil der Einfamilienhäuser an den Wohngebäuden, (iii) Anteil der sozialversicherungspflichtigen Beschäftigten mit abgeschlossener Ausbildung, (iv) landwirtschaftliche Betriebe mit Viehhaltung je Einwohner, (v) Anteil der Mehrfamilien-häuser an den Wohngebäuden und (vi) Anteil der sozialversicherungspflichtig Beschäftigten mit Hochschulabschluss. Durch eine Haushaltsbefragung wurden signifikante Unterschiede zwischen PV-Eigentümern und Nicht-Eigentümern aufgedeckt (Alter, Familienverhältnisse, Energieverhalten, PV-Informationskanäle, Einstellung zu PV). Bei formaler Bildung und Einkommen gab es keine signifikanten Unterschiede. Außerdem wurden signifikante Unterschiede zwischen einer Gemeinde mit hoher und einer mit niedriger PV-Nutzung erkannt (Energieverhalten, Notwendigkeit ökologischen Handels, Einstellung zu PV, lokale PV-Akteure). Andere Aspekte wiesen keine signifikanten Unterschiede auf (PV-Informationskanäle, Hinderungsgründe für den Kauf). Außerdem zeigte sich, dass die Diffusion von PV einen wichtigen lokalen Charakter hat (PV-Informationskanäle, lokale Märkte). / There are regional disparities in the usage of rooftop photovoltaic installations (PV) in the German federal state of Baden-Württemberg. The influence of spatial structure and global radiation on these disparities has been investigated on a large scale. It was found that the usage of PV is significantly higher in rural areas of Baden-Württemberg than in urban areas. The strength of this correlation has been increasing during the last years. The importance of global radiation for the usage of PV in Baden-Württemberg has been decreasing to a rather low level. Further investigations were made in the north eastern region of Baden-Württemberg, where spatial structure is rural and the usage of PV is above average. To investigate reasons for these regional disparities qualitative expert interviews, correlation analysis and household surveys have been conducted. Through expert interviews main actors for diffusion of PV in the study area were identified. Apart from PV-companies these main actors are farmers, local councils and mayors as well as energy agencies. Farmers take a key role in diffusion of PV, because it is quite easy for them to implement PV. Local councils and their mayors are capable to enable diffusion of PV on public buildings. Energy agencies are capable of building diffusion networks among different groups of actors. The correlation analysis revealed several attributes that are correlating with photovoltaic installations per inhabitant and municipality in Heilbronn-Franken. These attributes are: (i) share of inhabitants <18 years, (ii) share of single-family houses in residential buildings, (iii) share of employees with finished apprenticeship, (iv) agricultural enterprises with livestock per inhabitant, (v) share of multi-family houses in residential buildings, (vi) share of employees with university degree. Through a household survey significant differences between PV-owners and non-owners were found (age, family status, energy behavior, channels of information, attitude towards PV). However some aspects did not show significant differences (formal education, income). Furthermore significant differences between one municipality with high and one with low PV-usage have been identified (energy behavior, necessity of acting ecologically, attitude towards PV, local PV-actors) whereas other aspects were not significantly different (channels of information for PV, obstacles of purchasing PV). Besides that it was found that diffusion of PV has an important local character (channels of information, local markets).

Berichtet wird über eine Möglichkeit, Flow-Erleben unter experimentell kontrollierten Bedingungen systematisch zu variieren. Dabei werden die Tätigkeit (das Computerspiel <i>Roboguard</i>) und die Situationsbedingungen konstant gehalten. Variiert wird lediglich die Schwierigkeitsstufe, auf der gespielt wird. Als abhängiges Maß wurde die Flow-Kurzskala (FKS, Rheinberg, Vollmeyer & Engeser, 2002) verwandt. Es zeigten sich die vorhergesagten kurvilinearen Beziehungen zwischen Anforderungsstufe und Flow mit Effektstärken um 1 und größer. Zusammenhänge zwischen habitueller Zielorientierung (Hayamizu & Weiner, 1991) und Flow zeigten sich nur bei den flow-auslösenden Schwierigkeitsstufen. Es gab keine negative Beziehung zwischen Zielorientierung und Flow, vielmehr korrelierten sowohl die learning- als auch die performance goal orientation positiv mit der Flowkomponente Absorbiertheit. Aus diesem Befund wird eine Arbeitshypothese zur Beziehung von Motivation und Flow hergeleitet, wonach unter optimalen Bedingungen Besonderheiten der Initialmotivation vielleicht dann keine Rolle mehr spielen, wenn die Person erst einmal im Flow-Zustand ist. / The study presents a technique how to manipulate flow-experience via the computer game <i>Roboguard</i>. Under experimentally controlled conditions all parameters of the game and the situation were kept constant except the difficulty level the participants had to play on. Flow was assessed with the Flow Short Scale (FKS, Rheinberg et al., 2002). As predicted we received the highest Flow score on the medium/optimal level in comparison with an easy and difficult level (d > 1.0). We could not confirm the predicted negative effect of approval seeking goals (AGT, Hayamizu & Weiner, 1991) on Flow experience. Instead all three AGT subscales correlated positively with the FKS-subscale absorption. Perhaps qualitative differences in initial motivation loose their influence if participants experience Flow under optimal conditions.

The population over 65 years of age is increasing and health in elderly has been a subject of research for decades but voice function and vocal health has not been prioritized. The purpose of this study is to obtain reference value for the Swedish version of Voice Handicap Index (RHI) and the Throat Scale among people over 65 years of age and assess voice function and vocal health for this age group. The questions were as followed: 1) What is the reference value of RHI for people over 65 years of age? 2) What is the reference value of the Throat Scale for people over 65 years of age? 3) Is there a correlation between a self-rated VA-scale on the perceived degree of voice problems, and the self-rated RHI-/Throat Scale result? 4) Does age, gender or previous profession matter for the self-perceived voice? In total 100 individuals participated in the study, 50 women and 50 men, between 65 and 92 years old. The reference value of RHI for people over 65 years of age was 13,4 points and the reference value for the Throat Scale was 7,7 points. Both reference values are higher than reference values for younger people. The reference value of RHI is mainly described from the high points of the participants over 85 years of age. There was a correlation between the results of the RHI/the Throat Scale and the VA-scale concerning the perceived degree of voice problems, p &lt; .01. Age is a significant factor for self-perceived voice problems. The older the subject, the higher points scored, both on the RHI, p &lt; .05 and the Throat Scale. The results of the Throat Scale, however, were not significant. Even though most of the participants were active the reference value of RHI and the Throat Scale was higher than the reference value for younger people. The conclusion is that the voice changes in elderly affect voice experience. / Befolkningsgruppen över 65 år ökar i storlek och äldre personer är allt friskare. Äldre människors hälsa har sedan länge varit föremål för forskning men röstfunktion och rösthälsa hos de äldre har inte varit prioriterade områden. Syftet med föreliggande studie är att fastställa normalvärden för Rösthandikappindex och Halsskalan hos personer över 65 år samt kartlägga röstfunktion och rösthälsa i denna åldersgrupp. Frågeställningarna var följande: 1) Hur ser normalvärdet av RHI ut för personer över 65 år? 2) Hur ser normalvärdet av Halsskalan ut för personer över 65 år? 3) Finns det något samband mellan en självskattad VAS-skala för upplevd grad av röstproblem och det självskattade RHI-/Halsskaleresultatet? 4) Har ålder, kön eller tidigare yrke betydelse för den subjektiva röstupplevelsen? 100 personer, 50 kvinnor och 50 män, mellan 65 och 92 år, deltog i föreliggande studie. Normalvärdet av RHI för personer över 65 år är 13,4 poäng och normalvärdet av Halsskalan är 7,7 poäng. Båda dessa normalvärden är högre än normalvärden för yngre personer. Normalvärdet av RHI förklaras främst av höga värden för deltagarna över 85 år. Det fanns ett samband mellan resultaten på RHI/Halsskalan och VAS-skalan för grad av röstproblem, p &lt; .01. Ålder har betydelse för den subjektiva röstupplevelsen. Ju äldre deltagarna var, desto högre poäng fick de på både RHI, p &lt; .05 och Halsskalan. Åldersskillnaderna på Halsskalan var dock inte signifikanta. Trots att det i föreliggande studie till största del var aktiva äldre som deltog blev normalvärdet av RHI och Halsskalan högre än för yngre personer. Slutsasten är att de röstförändringar som sker med åren faktiskt har betydelse för röstupplevelsen.

Knitting Big är ett undersökande examensarbete i textildesign med fokus på stickningens möjligheter och förmåga att skapa tredimensionalitet i relation till en möbel. Syftet var att få kunskap i stickningens möjligheter till volym samt att svara på frågeställningarna: Hur förändrar den strukturerade textilen intrycket av formen? Jag vill även ta reda på vad etablerade möbelföretag anser om trikåns möjligheter inom möbeltextil. Projektet har utformats i skolans tre trikåtekniker: handstickning/handmaskin, industriell rundstickning samt industriell flatstick. Under projektet har jag samarbetat med möbelföretaget Homeline. Resultatet av projektet är tre stycken separata textilier som alla ger exempel på volym i trikå. Textilierna är monterade som textila överdrag på pallen ”Polly Fat” från möbelföretaget Homelines sortiment. / Knitting Big is a BA degree project in textile design that investigate knitted fabrics possibilities and ability’s to create three-dimensional textile in relation to a furniture. The aim was to learn more about knittings potential in volume and to answer the questions: How is structured textile changing the impression of the form? And what does the established furniture companies think about the possibilities of knitted fabrics in upholstery? The project has been developed in the school’s three tricot techniques: hand knitting / hand machine, industrial circular knitting and industrial flat knitting. During the project I have collaborated with the furniture company Homeline. The result of the project is three separate fabrics which all demonstrate volume in tricot. They are mounted as textile coatings on the stool ”Polly Fat” from the furniture company Homeline.

Dagens samhälle är digitaliserat och vi lever i ett paradigmskifte. Det sker en stor förändring inom finansmarknaden. Innovativa FinTech-startups tar över då traditionella finansinstitut inte klarar av att tillgodose kundernas ökade behov. Dessa FinTech-startups är viktiga och driver innovationen framåt i samhället och uppfyller kundernas allt högre krav. Dock har dessa företag svårigheter i att skala upp sin verksamhet vilket gör att de får svårigheter att överleva. Utmaningar de möter är främst inom finansiering och reglering. Syftet med studien är att undersöka hur FinTech-startups arbetar för att skala upp sin verksamhet samt hur de påverkas av och hanterar utmaningar i form av finansiering och reglering. Teorier som används är: FinTechs ekosystem, startups livscykel och teknologisk innovation. Studien är en kvalitativ undersökning med ett abduktivt angreppssätt och datainsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med personer från sex stycken Stockholmsbaserade FinTech-startups. Studiens resultatet visar att FinTech-startups möjligheter för att skala upp verksamheten till störst del är beroende av den finansiering som de får in. Dock upplever företagen svårigheter i att hitta investerare och hamnar i en ond cirkel. Tillstånd som krävs har en stor påverkan på företagens möjlighet att skala upp. / Digitizaliation charactarizes todays society and a new paragdim is a fact. There are considerable changes within the financial market where innovative FinTech-startups more and more take over the industry. This, due to that the traditional institutions cannot meet the costumers demands. The FinTech-startups are essential for the society and drives the innovation forward in order to fulfill the costumers requirements. However, these start-ups face difficulties with scaling-up which makes it hard for them to survive on the market. Financial funds and regulations are the main challanges they need to overcome. The purpose with this thesis is to examine how FinTech-startups work in order to scale-up their business and how they face challenges as financing and regulation. Theories used in this thesis are: FinTechs ecosystem, Startups life cycle and Technological innovation. A qualitative method is used with semistructured interviews with people from six different FinTech-startups based in Stockholm. The result of the studie shows that the FinTech-startups possibility to scale up mostly depends on financial funds. The companies experience challenges in finding investors and are placed in a vicious circle. In addition, conditions required have a major impact on the abilities to scale-up their business.

Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att undersöka om anestesisjuksköterskans skattning av postoperativ smärta skiljer sig fran patientens egenskattade VAS. Bakgrund: Flertalet studier visar att sjuksköterskor underskattar patienters smärta och att VAS inte används i tillräcklig utsträckning vid smärtskattning. Många erfarna sjuksköterskor tenderar att lita mer på sin intuitiva känsla om patientens smärta än på vad patienten säger. Metod: Åtta anestesisjuksköterskor på ett sjukhus i storstadsregionen fick genom ett frågeformulär skatta 44 patienters postoperativa smärta utifrån en beteenderelaterad skala och fysiologiska parametrar. Detta värde jämfördes med patientens egenskattade VAS/NRS. Resultat: Anestesisjuksköterskomas beteendeskattning stämde väl överens med patientens egenskattade VAS. De anestesisjuksköterskor som arbetat länge beteendeskattade närmre patientens VAS än de som arbetat kortare tid som anestesisjuksköterskor. De tre vanligaste fysiologiska parametrar anestesisjuksköterskorna bedömde var ansiktsuttryck, kroppsrörelse och tal. Slutsats: Anestesisjuksköterskomas erfarenhet av att bedöma och behandla patienter som är sövda eller sederade kan kanske förklara den högre samstämmigheten mellan deras och patientens smärtskattning. / Aim: The aim of this pilot study was to investigate if the pain assessment made by Swedish nurse anesthetists differ from the patients' own assessed pain, using the visual analogical scale, VAS. Background: Several studies shows that nurses tend to underestimate postoperative pain and that assessment tools seldom is used in pain assessment. Experienced nurses seem to rely more on their own intuitive feeling about patients' pain experience rather than what the patient says. Method: Eight nurse anesthetists in a Swedish hospital answered a questionnaire and made behavior assessments of postoperative pain on 44 patients, using physiological parameters which where compared with the patient's VAS\NRS. Results: Nurse anesthetists' pain assessment using physiological parameters where consistent with the patients' VAS/NRS. More experienced nurses assessed closer to the patient's VAS/NRS than the inexperienced did. The three most common physiological parameters used where facial expression, bodily movements and sounds. Conclusion: The nurse anesthetists' experience of observing patients during anesthesia and sedation might explain the high correlation in pain assessment.

<p>Nastavni proces usmeren na davanje &scaron;to veće sume gotovih znanja ne može vi&scaron;e odolevati potrebama modernog doba. Problemska nastava osmi&scaron;ljena je sa ciljem da pomogne studentima da razviju unutra&scaron;nju motivaciju, ve&scaron;tine efikasnog re&scaron;avanja problema, saradnje kao i da razviju svoje stvaralačke sposobnosti, samostalno istražuju, analiziraju, zaključuju, izgrađuju sopstveni način mi&scaron;ljenja, a samim tim da se uspe&scaron;nije snalaze u sve složenijim odnosima koje nameće savremeni razvoj dru&scaron;tva.<br />Istraživanje u okviru ove disertacije imalo je za cilj da utvrdi kako primena problemske nastave doprinosi boljem usvajanju globalnih (organizacija, namena, čitaoci) i lokalnih (stil, gramatika, mehanika) aspekata pisanja u nastavi engleskog jezika struke prvenstveno jer postoji vrlo malo istraživanja koja se bave razvojem specifičnih aspekata pisanja i istraživači najče&scaron;će ispituju samo ukupno pobolj&scaron;anje ve&scaron;tine pisanja.<br />U istraživanju su učestvovali studenti prve godine na Visokoj poslovnoj &scaron;koli strukovnih studija u Novom Sadu koji su pohađali predmet Prvi strani poslovni jezik I &ndash; engleski. U skladu sa postavljenim problemom, ciljem i zadacima, u istraživanju je primenjena kauzalna metoda &ndash; eksperiment sa paralelnim grupama koji je imao za cilj utvrđivanje razlike inicijalnog i finalnog nivoa znanja globalnih i lokalnih aspekata pisanja u eksperimentalnoj i kontrolnoj grupi. Eksperimentalna grupa, učila je o globalnim i lokalnim aspektima pisanja po prethodno osmi&scaron;ljenim nastavnim jedinicama pripremljenim po principima problemske nastave dok su isti sadržaji obrađivani i u kontrolnoj grupi ali putem tradicionalne nastave.<br />Zbog kompleksnosti jezičke građe koju smo proučavali, opredelili smo se za pismeni sastav (pismo) kao merni instrument na inicijalnom i finalnom merenju i za analitičku skalu procene kao instrument za ocenjivanje pismenih sastava jer smo želeli da dobijemo pojedinačne ocene za svaki od ispitivanih aspekata i &scaron;to detaljnije informacije o postignuću studenta. U cilju postizanja validnosti, pored autorke, u ovom istraživanju su učestvovala jo&scaron; dva nastavnika engleskog jezika sa dugogodi&scaron;njim iskustvom u nastavi engleskog jezika struke. Oni su imali ulogu ocenjivača i pregledali su sve radove kako bi odredili razliku u kvalitetu inicijalnih i finalnih sastava.<br />Ispitivanjem efikasnosti posmatranog modela dobili smo pozitivan odgovor na pitanje da li problemska nastava utiče na pobolj&scaron;anje uspeha studenata u nastavi pisanja u jeziku struke. Upoređujući rezultate početnog testiranja i testiranja nakon izvođenja eksperimenta zaključili smo da su značajnije napredovali studenti koji su bili izloženi problemskoj nastavi a koji su pokazali značajna pobolj&scaron;anja u svih &scaron;est ispitivanih aspekata pisanja.<br />Uz pomoć problemske nastave kao konstruktivističkog pristupa učenju nastavnici engleskog jezika struke pronalaze načine da pomognu studentima da se upoznaju sa tekstualnim karakteristikama relevantnih disciplina, da nauče da analiziraju potrebe ciljnih čitalaca, procenjuju očekivanja publike i pi&scaron;u tekstove koji su prihvatljivi u diskursima određenih zajednica.<br />Ključne reči: problemska nastava, tradicionalna nastava, nastava pisanja, jezik struke, lokalni aspekti pisanja, globalni aspekti pisanja, analitička skala procene, ocenjivači.</p>

No description available.