Externa handelsområden har varit ett hot mot stadskärnans handel under lång tid. På senare tid har däremot teknologins utveckling skapat e-handeln som snabbt tagit marknadsandelar hos konsumenterna. Utvecklingen antas fortsätta vilket skapar lönsamhetsproblem och butiksdöd för den fysiska detaljhandeln i stadskärnan. Det aktiva stadslivet och den levande staden som mötesplats är hotad precis som handeln i stadskärnan. Syftet med uppsatsen är att undersöka utvecklingen och förändringen av handeln i stadskärnan och hur utvecklingen påverkar det aktiva stadslivet. Vidare undersöks även hur utvecklingen påverkar stadskärna som mittpunkt för möten och hur stadskärnan kan fortsätta vara levande oavsett handelns utveckling. Örebro används som fallstudie. Frågeställningarna besvaras genom en litteraturstudie kombinerad med två intervjuer, varav den ena med en representant från stadens handelsorganisation, City Örebro, och den andra med en representant från Örebro kommuns stadsbyggnadskontor. Trots den negativa utvecklingen av handeln i staden finns en hoppfull bild av stadskärnan och stadslivet. Den fysiska handeln antas finnas kvar i någon form, men istället för att stadskärnan lockar med handel kommer den i framtiden locka som en social mötesplats. Unika evenemang, varierade mötesplatser och fysiska upplevelser som den digitala utvecklingen inte kan erbjuda kommer pryda stadskärnan tillsammans med verksamheter ur tjänstesektorn. Handeln har haft en historisk betydelse för stadslivet och kommer fortsätta vara av betydelse så länge handeln i stadskärnan finns kvar. Det aktiva stadslivet kan fortsatt vara en mittpunkt för möten även om huvudingrediensen i staden byts ut från handeln till upplevelsen och det sociala. För att bevara ett aktivt stadsliv finns dock flera utmaningar, bland annat att bevara tryggheten trots minskad handel, skapa förutsättningar för ett mer socialt fokus och investera i attraktiva miljöer, för att inte mista sin dragningskraft.

Temporära aktiviteter är ett fenomen som blivit alltmer aktuellt inom stadsplaneringen, där man med det temporära kan frångå långa planeringsprocesser för att istället planera på ett snabbare och mer flexibelt sätt. Denna studie undersöker hur Uppsala kommun arbetar med temporärt användande av gaturummet, genom att studera deras arbete med sommargator. Sommargator syftar till att ändra omfattningen av gaturummet genom att utmana normen för vad en gata egentligen är. Studien har utförts genom en kvalitativ metod där analyser av plandokument och litteratur stått till grund. Utöver det har två intervjuer med tjänstemän inom Uppsala kommun genomförts samt en analys av medborgarnas syn på sommargatorna via sociala medier. Resultatet tyder på en vilja hos kommunen att skapa en levande stadsdel med människan i centrum vilket varit en bidragande faktor till varför kommunen valt att temporärt begränsa gaturummet för motorfordon att ta sig fram. De temporära aktiviteterna anses spela en viktig roll inom stadsplaneringen och fungerar som ett komplement till den mer permanenta planeringen.

De senaste decennierna har kommunerna i allt större utsträckning initierat nya stadsutvecklingsprojekt längs med sina vattenfronter. Det handlar i många fall om hamnområden som tidigare varit aktiva industrier och verksamheter. Genom att utnyttja dessa hamnområden kan kommunerna förverkliga sina ambitioner att skapa nya attraktiva och dynamiska stadsmiljöer. Vidare ser man dessa hamnområden som ett sätt att knyta an vattnet med stadens mest centrala delar, en slags förlängning som växer. Det är vidare också ett sätt för kommunerna att stärka sin ”image” som moderna och innovativa städer. Den främsta ambitionen är att skapa så kallade ”levande stad” i vattennära lägen. Det här arbetet har utifrån detta format två teoretiska utgångspunkter ”levande stad” och ”vattenfrontsprojekt”. Med utgångspunkt i dessa teorier har ett planförslag utformats för att visa på hur fysisk planering kan konkret möjliggöra den “levande staden”. Platsen för planförslaget utspelar sig i Nyhamnen i Malmö, beläget strax norr om Malmö Centralstation och som inom sfären för stadsplanering i regionen benämns som ”ett stadsutvecklingsområde med Södra Sveriges mest centrala läge”.

Centralt belägna hamnområden världen över blir idag föremål för stadsutveckling till följd av att kustnära verksamhetsområden omlokaliseras eller avregleras och vars frigjorda markarealer ger utrymme för ny bebyggelse. Varbergs stad står idag inför ovan nämnda förändring mot bakgrund av beslut att förlägga Västkustbanan i tunnel under stadens centrala delar likväl beslut att omlokalisera Grenåfärjans tilläggsplats och Handelshamnens centralt belägna verksamheter till mer perifera hamndelar i staden. Barriärer försvinner och markarealer frigörs vilket skapar förutsättningar att etablera ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnområde och åter låta staden möta havet längs denna kuststräcka. Föreliggande magisteruppsats resulterar i ett planförslag för ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnområde. Syftet med uppsatsen är att, utifrån teoretisk och praktisk kunskap om dagens stadsutveckling, skapa en bebyggelse som harmonierar med omgivningens småskaliga stadsstruktur och samtidigt möter stadens och regionens tillväxt och medföljande behov av centralt belägna bostäder och lokaler för verksamheter och service. Planområdets lokalisering medför goda förutsättningar för en blandad bebyggelse och planförslaget tar utgångspunkt i integrerade funktioner så som bostäder, kontor, handel och service. Uppsatsen avgränsas till att utifrån teoretiska utgångspunkter och analysmetoder behandla frågeställningar som berör hur bebyggelsens struktur och innehåll kan skapa förutsättningar för ett levande stadsrum med aktivitet och rörelse mellan husen. Likaså hur bebyggelsens struktur kan tillvarata visuella och rumsliga kopplingar mellan geografiskt angränsande målpunkter, likväl tillvarata den möjlighet som öppnas upp för staden att åter möta havet längs denna kuststräcka. Planförslaget föregås av dokumentstudier och en fallstudie. Dokumentstudierna berör främst de för uppsatsen utvalda teorier och tillhörande analysbegrepp som ligger till grund för utformningen. Förutom en analys av Varbergs stations- och södra hamnområde återfinns också en karaktärsanalys av Varbergs stads olika områden och där flertalet av dem angränsar det aktuella planområdet.