VAS-skalan är ett instrument som gör det möjligt att överföra subjektivaupplevelser hos patienter till en objektiv bedömning som hjälp för vårdpersonal.Syftet är att undersöka användningen av VAS-skalan bland sjuksköterskor påopererande vårdavdelningar. Metoden är en enkätstudie och resultatet presenterasi antal. Urvalet utgjordes av samtliga sjuksköterskor (n = 30) som arbetar på tvåavdelningar. Detta urval är så kallat icke-slumpmässigt och kan benämnasbekvämlighetsurval. Huvudresultatet är att flertalet respondenter använder VASskalan.Det vanligaste användningsområdet är vid smärtbedömning ochdokumentationen av användandet i patientjournalen är vanligt förekommande.Studien kan betraktas som en pilotstudie på grund av den lilla mängdendatamaterial vilket innebär att den kan ligga till underlag för en större framtidastudie. Resultatet kan inte anses vara generaliserbart för populationen och därmedinte överförbart till andra verksamheter. Studiens slutsatser bör därför betraktasmed försiktighet / The VAS-scale is an instrument which makes it possible to translate the subjectfeeling into an objective estimate to assist healthcare personal. The purpose is toinvestigate the frequent use of the VAS-scale among nurses at surgical wards. Thechosen method is a survey and the result is presented in numbers. Participantsselection included all nurses working at two surgical wards (n = 30). This is nonerandomizedselection and could be named as a comfortable selection. The mainresult is that frequent use is common among those nurses included in the study.The most common use of the VAS-scale is in pain treatment and documentationin patient’s charts is frequent. Due to the low amount of data this study could beproclaimed as a pilot study which means that it can be used as a background forfurther studies. The result can not be generalizeable to the nurse’s population andtherefore is not transferable to other fields of action. The conclusions of this studyshould therefore be considered with caution.

Smärta är en subjektiv upplevelse. Människor tolererar och hanterar smärta på olika sätt, upplevelsen i sig är inte jämförbar. Sjuksköterskans ansvarsområde är att behandla och förebygga smärttillstånd. VAS-skalan är en smärtskattningsskala som ger viktig kunskap om hur patienten upplever smärta och det hjälper därmed sjuksköterskan i det dagliga arbetet för patienters välbefinnande. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att belysa sjuksköterskors inställning och tillämpning av smärtskattningsskalan. Elva sjuksköterskor anställda på ett lasarett i södra Sverige deltog i studien. Materialet bearbetades utifrån en manifest innehållsanalys där två huvudkategorier och sju underkategorier skapades. Resultatet sorterades under två huvudkategorier, (a) sjuksköterskors inställning till VAS skalan och (b) sjuksköterskors tillämpning av VAS-skalan. Studiens resultat visar att det finns både positiva och negativa aspekter på VAS-skalan. Skalan anses inte kunna täcka en helhetsbedömning utav patienters smärta utan behöver kompletteras med observation och en fysiologisk kroppsundersökning för att få en helhetsbild av patientens smärtupplevelse. Instrumentet betraktas ha en del brister men anses vara det bästa som finns i dagsläget. / Pain is a subjective experience. People tolerate and handle pain in different ways; the individual experiences are not compatible by themselves. The responsibility of the nurse is to treat and prevent states of pain. The VAS-scale is an evaluative scale of pain, which presents important knowledge of how the patient experiences pain, hence helps the nurse in the daily pursuit of patients well-being. The aim of this qualitative interview-study is to shed light upon the attitude of the nurses regarding this evaluative scale, and the usage thereof. Eleven nurses, all employed at a hospital in the South of Sweden, participated in the study. The result was processed and analysed with means of a manifest content analysis, where two main categories and seven subcategories were created. The results were sorted under the two main categories: (a) nurses attitude toward the VAS-scale, and (b) nurses application of the VAS-scale. The results present both positive and negative aspects of the VAS-scale. The scale is not considered to sufficiently cover a complete evaluation of the pain, but is in need of complementary observations and physiological examinations to receive a complete picture of the pain experience of the patient. The instrument is regarded to have flaws but also to be the best available tool at present.

The population over 65 years of age is increasing and health in elderly has been a subject of research for decades but voice function and vocal health has not been prioritized. The purpose of this study is to obtain reference value for the Swedish version of Voice Handicap Index (RHI) and the Throat Scale among people over 65 years of age and assess voice function and vocal health for this age group. The questions were as followed: 1) What is the reference value of RHI for people over 65 years of age? 2) What is the reference value of the Throat Scale for people over 65 years of age? 3) Is there a correlation between a self-rated VA-scale on the perceived degree of voice problems, and the self-rated RHI-/Throat Scale result? 4) Does age, gender or previous profession matter for the self-perceived voice? In total 100 individuals participated in the study, 50 women and 50 men, between 65 and 92 years old. The reference value of RHI for people over 65 years of age was 13,4 points and the reference value for the Throat Scale was 7,7 points. Both reference values are higher than reference values for younger people. The reference value of RHI is mainly described from the high points of the participants over 85 years of age. There was a correlation between the results of the RHI/the Throat Scale and the VA-scale concerning the perceived degree of voice problems, p < .01. Age is a significant factor for self-perceived voice problems. The older the subject, the higher points scored, both on the RHI, p < .05 and the Throat Scale. The results of the Throat Scale, however, were not significant. Even though most of the participants were active the reference value of RHI and the Throat Scale was higher than the reference value for younger people. The conclusion is that the voice changes in elderly affect voice experience. / Befolkningsgruppen över 65 år ökar i storlek och äldre personer är allt friskare. Äldre människors hälsa har sedan länge varit föremål för forskning men röstfunktion och rösthälsa hos de äldre har inte varit prioriterade områden. Syftet med föreliggande studie är att fastställa normalvärden för Rösthandikappindex och Halsskalan hos personer över 65 år samt kartlägga röstfunktion och rösthälsa i denna åldersgrupp. Frågeställningarna var följande: 1) Hur ser normalvärdet av RHI ut för personer över 65 år? 2) Hur ser normalvärdet av Halsskalan ut för personer över 65 år? 3) Finns det något samband mellan en självskattad VAS-skala för upplevd grad av röstproblem och det självskattade RHI-/Halsskaleresultatet? 4) Har ålder, kön eller tidigare yrke betydelse för den subjektiva röstupplevelsen? 100 personer, 50 kvinnor och 50 män, mellan 65 och 92 år, deltog i föreliggande studie. Normalvärdet av RHI för personer över 65 år är 13,4 poäng och normalvärdet av Halsskalan är 7,7 poäng. Båda dessa normalvärden är högre än normalvärden för yngre personer. Normalvärdet av RHI förklaras främst av höga värden för deltagarna över 85 år. Det fanns ett samband mellan resultaten på RHI/Halsskalan och VAS-skalan för grad av röstproblem, p < .01. Ålder har betydelse för den subjektiva röstupplevelsen. Ju äldre deltagarna var, desto högre poäng fick de på både RHI, p < .05 och Halsskalan. Åldersskillnaderna på Halsskalan var dock inte signifikanta. Trots att det i föreliggande studie till största del var aktiva äldre som deltog blev normalvärdet av RHI och Halsskalan högre än för yngre personer. Slutsasten är att de röstförändringar som sker med åren faktiskt har betydelse för röstupplevelsen.