Elever kan ibland uppleva svårigheter med representationsformer och därför är studiens syfte att undersöka hur lärare arbetar med olika representationsformer samt hur lärare arbetar för att påvisa samband mellan representationsformer. Studien grundar sig i variationsteoretiska principer. Studiens empiri består av observationer om sex olika lärares helklassgenomgångar av eget valt ämnesinnehåll som har analyserats med hjälp av Ekdahls, Venkats och Runessons teoretiska ramverk (2016). Resultatet av studien visar att lärare använder representationsformen ”skrivna symboler” mest i undervisningen, samt att representationsformerna varierar beroende på vilket ämnesområde lärare undervisar i. Resultatet visar även att lärare använder gester och verbala uttryck för att tydliggöra sambanden mellan representationsformerna.  Slutsatsen är att lärare använder olika representationsformer i undervisningen samt att lärare tenderar att använda olika linking actions i matematikundervisningen för att synliggöra sambanden mellan representationsformer. / Students experience problems regarding representations in mathematics. Therefore the purpose of this study is to examine how teachers’ work with different representations and how they clarify the connections between representations. The study is based on the principles of variation theory. The data, consisting of observations of six different teachers whole class introductions, have been analysed using Ekdahl, Venkat and Runessons theoretical framework (2016). The study shows that teachers use the representation called “written symbols” most frequent and that the representation vary depending of the subject. The result also shows that teachers use gestures and their verbal expression to clarify the relationship between representations. The conclusion is that teachers use different representations in teaching, and that teachers tend to use different linking actions in mathematics to make the connection between representations visible.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma musiklärare och musiker i Sverige resone- rar kring begreppet personligt uttryck. Detta görs genom kvalitativa intervjuer. Det teoretiska perspektivet är hermeneutik. I resultatet framkommer flera olika sätt att se på, och förhålla sig till begreppet personligt uttryck, som visar sig vara svårdefinierat. Personligt uttryck kan tol- kas som ett sätt att vara och förhålla sig till musik och livet som stort eller till exempel som resultatet av de estetiska val musikutövaren gör när den spelar. I diskussionskapitlet dras slut- satser om att personligt uttryck kan visa sig på flera olika sätt, och upplevas på flera olika sätt. I diskussionen diskuteras hur hantverksmässiga och tekniska kunskaper kan ställas i relation till personligt uttryck, och det visar sig att det finns åtskilda sätt att resonera kring detta. / The purpose of the study is to investigate how active music teachers and musicians in Sweden argue about the concept of personal expression. This will be done through qualitative inter- views. My theoretical perspective is hermeneutics. The result shows several different ways of looking at, and relate to the concept of personal expression, which proves to be difficult to define. For example, you can see personal expression as a way of being and referring to music and life as big, or as the result of the aesthetic choices the musician makes when playing. The discussion chapter concludes that personal expression can be manifested in several different ways, and is experienced in several different ways. The discussion discusses how craft and technical knowledge can be put in relation to personal expression, and it appears that there are separate ways to reason around this.

Det behövs undervisning av kemi och fysik i förskolan. Uppfattningen om hur denna ska bedrivas för att främja yngre barns lärande är inte enhetlig. Därför kommer denna studie vara inriktad på att undersöka huruvida barnböcker kan vara ett verktyg för att identifiera och utveckla kunskap om fysikaliska fenomen. Forskningsfrågan studien syftar att besvara är “Hur uttrycks fysikaliska fenomen relaterade till luft i barnböcker?”. Innehållsanalys med multimodalt perspektiv användes som metod där innehållet i sju böcker systematiskt och objektivt gicks igenom. Böckerna som valdes ut till analysen handlade om väderförhållanden, de var således inte skrivna för att presentera naturvetenskapliga fenomen. Dimensionerna som framkom under analysen var följande “Hur luft uttrycks”, “Luft i rörelse”, “Luftens temperatur”, “Företeelser som är i behov av luft” och “Antropomorfism/ Animism och metaforer”. Därefter fördes olika kategorier med begrepp in under dessa utifrån böckernas innehåll. Resultatet visade att böckerna använder sig av ett rikt språkbruk och har ett varierat utbud av hur fysikaliska fenomen relaterade till hur luft uttrycks. Böckerna vars innehåll analyserades kan ge många uppslag till hur luft kan presenteras i förskolan.

Denna studie är en läromedelsanalys som granskar algebraiska uttryck och ekvationer i två läromedel för årskurs 6: Koll på Matematik 6A och Mattedirekt borgen 6A. Studiens syfte är att studera algebraiska uttryck och ekvationer utifrån variationsteorins fusion, kontrast och generalisering. Syftet skapades till följd av att svenska elever inte når de bästa resultaten i algebra gentemot andra länder. Dessutom för att kunna undersöka varför flera elever upplever området som svårt och abstrakt. Två frågeställningar togs fram för granskning: Hur presenteras algebraiska uttryck och ekvationer i två olika läromedel? Hur varieras innehållet inom algebraiska uttryck och ekvationer? Resultatet visar att läromedlen har likheter och skillnader i sin presentation av algebraiska uttryck och ekvationer. Ett läromedel ger större utrymme för variabelns värde i olika ekvationer och behandlar även decimaler. Ett annat läromedel har större variation av olika variabler och behandlar aldrig decimaler. En variation kan även utläsas i kontrast, fusion och generalisering. Kontrast presenteras genom att visa flera felaktiga exempel för att visa vad något inte är. Dessutom genom jämförelse av två olika räknesätt för att kunna se samband, karaktärsdrag och skilja dem åt. Generalisering syns genom att visa samma figurer men uttrycka dem på olika sätt. Fusion uttryckts genom att variera innehållet från vad som tidigare varit känt för eleven. Slutsatsen är att läromedlen skapar goda förutsättningar för eleverna att upptäcka kritiska aspekter inom algebraiska uttryck och ekvationer.

Studiens syfte är att synliggöra hur pedagogerna ser på användningen av de digitala verktygen i de olika estetiska ämnena. Jag valde att använda mig av en kvantitativ metod. Med hjälp av enkäter ville jag ta reda på pedagogernas tankar kring detta. Studien syftade till att få en överblick över i vilken omfattning digitala verktyg används för att uttrycka sig estetiskt. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv analyserades svaren med hjälp av viktiga teoretiska begrepp. Resultatet visade att pedagogerna använder de digitala verktygen i de estetiska ämnena, men mer som ett visningsredskap där verktygets potentiella möjligheter inte utnyttjades. Det framkom även ett stort kompetensbehov om hur verktygen skulle användas. / The purpose of the study is to visualize how educators' views the use of digital tools in the different aesthetic subjects. I chose to use a quantitative method. I wanted to find out the educators’ thought on this with the help of surveys. This study aimed to get an overview of the extent to which the digital tools are being used to express themselves aesthetically. From a socio-cultural perspective the answers were analyzed using important theoretical concepts. The results showed that the educators use the digital tools in the aesthetic subjects, but more as a display tool where the tool's potential possibilities were not used. It also showed that there was a great need for expertise on how the tools should be used.

Syftet med studien är att undersöka vilka svårigheter gymnasieelever stöter på när de löser uppgifter om räta linjens ekvation, ekvationssystem och förenkling av uttryck. Studien undersöker även hur eleverna klarar av att växla mellan olika representationsformer i matematikuppgifter. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra andraårselever på vård- och omsorgsprogrammet som läser matematik 2a.Resultatet av studien visar att eleverna tycks ha kunskaper för att lösa uppgifterna antingen algebraiskt eller grafiskt, däremot har de stora svårigheter med att omformulera, eller växla, mellan algebraiska och grafiska representationer i uppgifter om räta linjens ekvation.

Ett område inom matematik som elever arbetar mycket med i skolan är aritmetik, vilket innebär hur de fyra räknesätten fungerar och kan användas. Dessa räknesätt har olika egenskaper, en av dessa egenskaper, som innehas av addition och mutliplikation, är kommutativitet. Denna egenskap innebär att termers rumsliga placering inte har betydelse för summan. För att eleverna ska utveckla goda kunskaper inom aritmetik och algebra är det därför av vikt att de lär sig om den kommutativa egenskapen. För att kunna skapa goda förutsättningar för elever behöver vi som lärare veta mer om hur elever förstår kommutativitet. Syftet med studien är därför att utforska hur elever i lågstadieåldern resonerar om och använder kommutativitet. I den här studien har elever i förskoleklassen upp till årskurs 3 intervjuats. Intervjuerna var semistrukturerade och individuella. Resultatet visar att när elever resonerar om kommutativitet, har några fokus på summan och några har fokus på termerna. I studien har det även framkommit att flertalet av eleverna övergeneraliserar kommutativitet och tillämpar egenskapen vid subtraktion, vilket överensstämmer väl med vad man sett i tidigare forskning. Elever använder olika beskrivningar när de resonerar om kommutativitet, där framförallt fyra var tydligt framträdande i studien: det spelar ingen roll vilken plats talen står på, de har bytt plats, de har vänt på siffrorna och de har bytt håll. Slutsatsen i studien är att förståelsen för kommutativitet är viktig för att tillförskaffa sig effektiva och användbara strategier i aritmetik. / One area of mathematics that students learn in school is arithmetic, where the four operations are found. These operations have different properties. One of those properties, valid for addition and multiplication, is commutativity. For addition, commutativity means that the terms’ spatial position does not change the sum. For example, 5+2 is equal to 2+5. For students to develop their knowledge of arithmetic, it is important that they also learn about commutativity.  Therefore, the aim of the study is to explore how student in primary school discuss and use commutativity in addition. Interviews have been made with student in the preschool class to grade 3. The interviews were semi-structured and individual. It was found that the students reason about commutativity in different ways, some focusing on the sum and some focusing on the terms. The study also shows that most students overgeneralize commutativity and apply it in subtraction which is in argument with findings from previous research. Students used different explanations when they described commutativity: the numbers spatial position doesn’t matter, they have changed place, the numbers are turned around and they have changed direction. The conclusion of the study is that understanding commutativity is important in providing effective and useful strategies in arithmetic.

Syftet med denna undersökning är att vidga begreppsapparaten för att diskutera skolslöjdens processer och estetiska uttryck. Jag har sökt besvara följande frågeställningar:      Hur kan en slöjdprocess beskrivas enligt teorin om ett dynamiskt förlopp? Hur kan tillverkarens hållning bli synlig som ett estetiskt uttryck i ett slöjdföremål? Jag har gjort det genom att tillverka åtta lådor i trä, ibland med inslag av metall. Den första frågan har besvarats genom en analys av fältanteckningar utifrån Knutes teori om hantverkande som ett dynamiskt förlopp, där jag observerar min egen hållning, i bemärkelsen ett sätt att vara i arbetet. Genom en fallstudie över min egen slöjdprocess har jag undersökt begreppets användbarhet och överförbarhet på en slöjdkontext. Den andra frågan har besvarats genom bildanalys med fokus på bildens (i detta fall föremålets), estetiska karaktär och känslokaraktär. Undersökning visar att teorin om ett dynamiskt förlopp i flera avseenden kan överföras på en slöjdprocess. Begreppen som undersöks fungerar mindre bra för att beskriva idéutvecklingen. De skulle också kunna kompletteras ytterligare med fler lägen. Hållningen påverkas också av vilket material man arbetar med och hur pass förtrogen man är med arbetssättet. En hållning kan bli synlig som uttryck i en övergripande bemärkelse, som antingen kroppslig eller kognitiv. En kognitiv hållning syns i originella konstruktionslösningar eller en genomtänkt design. En kroppslig hållning syns i de fall där materialet och dess hantering är centralt för uttrycket: med precision och motorisk kontroll, eller med motstånd, där kompromisser och misstag blivit en del av uttrycket. Hållningsbegreppet som här prövas skulle sannolikt kunna användas för att förtydliga ett kroppsligt lärande och de kroppsliga ställningstaganden som inverkar på uttrycket.

Det finns tydliga rekommendationer för att värmeöverförande vinyl kan appliceras på polyester- eller bomullstextilier och hur lång tid med vilken temperatur man ska använda. Men det finns ingen information att hitta om hur resultatet blir om man applicerar vinylen på andra texturer än släta ytor eller värmekänsliga material. Syftet med denna studie är att undersöka vad som sker med det estetiska uttrycket och hur man kan applicera värmeöverförande vinyl på olika textila material med ett hållbart resultat. Undersökningen är uppdelad i två faser där första delen undersöker om det är möjligt att få vinylen att fästa på olika texturer och material. I detta experiment visar resultatet att det är möjligt och att rekommendationerna för vinylen bör vidgas men att det går diskutera vidare vad som är ett hållbart resultat. I den andra delen har jag tittat på de estetiska aspekterna där jag undersökt hur vinylens uttryck påverkats av textilens textur. Resultatet visar att vinylen påverkas av textilen, inte bara av dess textur utan även beroende på hur tunn eller tjock textilen är. Genom att välja olika typer av textiler kan man påverka vinylens uttryck, om den är tung/lätt, blank/matt eller slät/ojämn.

The communication between teacher and student is an important part of teaching physics. This report presents cases where pairs of upper secondary school students, without an upper secondary school physics education, communicate with each other while playing a digital physics game. These cases have been analyzed to find which expressions the students use when they explain the game and how these expressions and explanations can be connected with the physical phenomena represented in the game. The results of this case study present opportunities where teachers can use students’ own expressions to fortify the meaning and understanding of the physics expressions present in today’s physics education. This indicates that there are possibilities where teachers can take advantage of students’ own thoughts and ideas when these parties communicate and convey their understanding of physics.