No description available.

No description available.

No description available.

Orica Miningsservices är ett företag som tillverkar sprängämnen till civil förbrukning. I deras produktutbud finns ett sätt att initiera en sprängning utan att använda elektriska sprängkapslar.  De använder en plastslang som är belagd med ett tunt sprängämnesskikt runt kanten på insidan, och sprängämnen kallas HMX. De finns idag ett analogt detekteringssystem som är baserat på optisk detektering. En lasergivare skickar ljuset igenom plastslangen och den detekteras med en fotocell. För ett säkert mätresultat används två lasergivare med respektive fotodetektorer, de mäter horisontellt respektive vertikalt. Deras resultatvärden summeras i en OP-förstärkare. Vid fel laddmängden ska en gränsvärdesvakt dra igång ett relä. Dessutom skickas utsignalen till en PLC för att visa värden på en operatörspanel. Projektet handlar om att förbättra detekteringssystemet med mikrokontroller. Den skulle A/D-omvandlas utsignalen från förstärkare och dra igång ett relä vid fel laddmängden. Dessutom ska mängdvärden visas hela tiden på en LCD-display. För att kommunicera med PLC, D/A-omvandlas den digitala utsignalen inne i mikrokontrollen och skickar in en analog signal. Som mikrokontroller används Xmega A1 Xplained. I projektet framställdes en prototyp som provkördes med tillfredställande resultat. Rapporten beskriver teori bakom detekteringsmaterial och detekteringssystem. Dessutom tar den upp projektarbetsgång, mätresultaten och de vidareförbättringar som kan göras.

No description available.

I föreliggande studie undersöks hur kulturmiljöers omvandlingsprocess kan ta sig uttryck, specifikt i frågan om återbruk av äldre strukturer i form av byggnader och landskap.  Det övergripande syftet är att studera hur denna process formuleras, både materiellt och socialt, genom en fallstudie av Venngarns slottsområde i Uppland. I fokus står begreppen historiebruk, värde och autenticitet som alla kan sägas vara betydande i omvandlingen, eller vad som kan kallas nybruket av en kulturmiljö. Ett aktörsperspektiv föreligger där berörda kommun och den undersökta kulturmiljöns ägare är föremål för studien. Fallstudiens metod är att med kvalitativ diskursanalys undersöka planhandlingar samt ett antal texter utgivna av de som driver omvandlingsprojektet, detta för att få en inblick i hur de berörda begreppen formuleras och diskuteras i ett planmässigt samt mer marknadsföringsmässigt material. Den praktiska omvandlingen av området har genomförts av fastighetsägaren, därför har materialet kompletterats med en intervju med berörda personer bakom projektet. Slottsområdet har genom historien genomgått en rad olika förvandlingar, det är dock endast på senare år som en huvudsaklig funktionsförändring skett. Resultatet visar att omvandlingen av kulturmiljön starkt förändrat dess karaktär, både vad gäller dess materiella struktur som dess sociala innebörd. Tre huvudsakliga spår går att urskilja i den genomförda omvandlingsprocessen; ett kommersiellt och resursbetonat historiebruk, kulturmiljöns tillgängliggörande samt bevarande av platsen. Nybruket har sammantaget fått stora konsekvenser för platsens värde, autenticitet som dess bevarande.

<p>Syftet med uppsatsen är att göra en beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitik för framtiden och jag undersöker också hur KD motiverar omvandling av hyresrätter till bostadsrätter som ett led i att bryta utanförskapet.</p><p>Min slutsats är att KD betonar ägandet av bostaden som en fundamental del i ansvarstagande och delaktighet och ett medel för att bryta utanförskapet. KD står också för att man inte anser att marknaden ensam kan klara bostadspolitiken, det krävs viss statlig och kommunal inblandning framförallt av socialpolitiska skäl.</p><p>KD för fram att det är viktigt att värna om hyresrätten av framförallt bostadssociala skäl och betonar samtidigt att det måste gå att kombinera med en utförsäljning av hyresrätter inom allmännyttan för att kunna öka individens möjligheter att äga sin bostad.</p><p>Statens del i bostadspolitiken ska begränsas till att garantera långsiktiga och stabila spelregler för bostadsmarknaden samt att tillhandahålla tak över huvudet-garanti, utvidgade hyresgarantier samt lånegarantier för individer och hushåll som inte klarar att finansiera en bostad av egen kraft. Man kan tillspetsat säga att KD förespråkar en selektiv bostadspolitik med vissa generella inslag.</p><p>Den bostadspolitiska översikten pekar på svårigheten med just detta; att på en och samma gång ha en bostadspolitik som ska vara generell men med kraftiga selektiva inslag. Av översikten framgår det att ägandet av bostaden och omvandlingen av hyresrätt till bostadsrätt som redskap för att bryta utanförskapet inte har speciellt stor effekt på detsamma. Viss betydelse av omvandling och blandning av upplåtelseformer lyfts fram, dock i kombination med en mängd andra saker, där frågan om arbete, sysselsättning är viktiga inslag för att bryta utanförskapet. Vidare ger översikten en klar bild av att Sverige rent allmänt är på väg att lämna den generella bostadspolitiken mot en mer selektiv sådan. Det innebär i sig att det som varit en av de bärande delarna i den svenska välfärdsmodellen är på väg att raseras. I detta är KD delaktig genom de bostadspolitiska idéer man för fram. Omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter är ett tecken, motviljan mot allmännyttans hyresreglerande roll en annan.</p><p>KD har ett relativt tydligt inslag av välgörenhetstänkande i sin bostadspolitik och man poängterar de selektiva inslagen man vill införa i förhållande till den politik som råder idag. Vad som inte framgår av det politiska materialet, men väl av det som framkommer i den bostadspolitiska översikten är att det under framförallt 1990-talet har varit den dåvarande borgerliga regeringen som format den politik som sedan verkställs av socialdemokrater. Motivet att bryta utanförskapet genom omvandling av hyresrätter till bostadsrätter verkar vara sekundärt, men i den politiska retoriken lyfts det fram som det primära. I stället menar jag att det handlar om att KD vill minska statens inblandning i bostadspolitiken och syftet är att reducera statens och kommunernas inblandning på bostadsmarknaden så mycket som möjligt.</p><p>Jag menar också att KD:s politiska retorik med betoning på människovärde, etik och moral förvillar och bakom detta döljer sig en vilja att reducera den svenska välfärdsmodellen sådan den sett ut de senaste decennierna. Att angripa bostadspolitiken är ett grundskott som får långt vidare konsekvenser än utförsäljningen av allmännyttan.</p><p>Jag menar att utanförskapets uppkomst ser ut att hänga samman med huruvida bostadspolitiken är dualistisk, liberal och selektiv eller enhetlig, socialdemokratisk och generell. I det förstnämnda finns en större grogrund för utanförskap och möjligheterna att förändra och bryta det är små. Därför ser jag inte att en omvandling mot bostadsrätter har någon större effekt på att bryta utanförskapet så länge bostadspolitiken följer den nu inslagna vägen. Jag menar att både diagnosen och behandlingen mot hur utanförskap uppkommer och hur det bryts, som Kristdemokraterna framställer det, är i grunden felaktigt.</p>

Syftet med uppsatsen är att göra en beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitik för framtiden och jag undersöker också hur KD motiverar omvandling av hyresrätter till bostadsrätter som ett led i att bryta utanförskapet. Min slutsats är att KD betonar ägandet av bostaden som en fundamental del i ansvarstagande och delaktighet och ett medel för att bryta utanförskapet. KD står också för att man inte anser att marknaden ensam kan klara bostadspolitiken, det krävs viss statlig och kommunal inblandning framförallt av socialpolitiska skäl. KD för fram att det är viktigt att värna om hyresrätten av framförallt bostadssociala skäl och betonar samtidigt att det måste gå att kombinera med en utförsäljning av hyresrätter inom allmännyttan för att kunna öka individens möjligheter att äga sin bostad. Statens del i bostadspolitiken ska begränsas till att garantera långsiktiga och stabila spelregler för bostadsmarknaden samt att tillhandahålla tak över huvudet-garanti, utvidgade hyresgarantier samt lånegarantier för individer och hushåll som inte klarar att finansiera en bostad av egen kraft. Man kan tillspetsat säga att KD förespråkar en selektiv bostadspolitik med vissa generella inslag. Den bostadspolitiska översikten pekar på svårigheten med just detta; att på en och samma gång ha en bostadspolitik som ska vara generell men med kraftiga selektiva inslag. Av översikten framgår det att ägandet av bostaden och omvandlingen av hyresrätt till bostadsrätt som redskap för att bryta utanförskapet inte har speciellt stor effekt på detsamma. Viss betydelse av omvandling och blandning av upplåtelseformer lyfts fram, dock i kombination med en mängd andra saker, där frågan om arbete, sysselsättning är viktiga inslag för att bryta utanförskapet. Vidare ger översikten en klar bild av att Sverige rent allmänt är på väg att lämna den generella bostadspolitiken mot en mer selektiv sådan. Det innebär i sig att det som varit en av de bärande delarna i den svenska välfärdsmodellen är på väg att raseras. I detta är KD delaktig genom de bostadspolitiska idéer man för fram. Omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter är ett tecken, motviljan mot allmännyttans hyresreglerande roll en annan. KD har ett relativt tydligt inslag av välgörenhetstänkande i sin bostadspolitik och man poängterar de selektiva inslagen man vill införa i förhållande till den politik som råder idag. Vad som inte framgår av det politiska materialet, men väl av det som framkommer i den bostadspolitiska översikten är att det under framförallt 1990-talet har varit den dåvarande borgerliga regeringen som format den politik som sedan verkställs av socialdemokrater. Motivet att bryta utanförskapet genom omvandling av hyresrätter till bostadsrätter verkar vara sekundärt, men i den politiska retoriken lyfts det fram som det primära. I stället menar jag att det handlar om att KD vill minska statens inblandning i bostadspolitiken och syftet är att reducera statens och kommunernas inblandning på bostadsmarknaden så mycket som möjligt. Jag menar också att KD:s politiska retorik med betoning på människovärde, etik och moral förvillar och bakom detta döljer sig en vilja att reducera den svenska välfärdsmodellen sådan den sett ut de senaste decennierna. Att angripa bostadspolitiken är ett grundskott som får långt vidare konsekvenser än utförsäljningen av allmännyttan. Jag menar att utanförskapets uppkomst ser ut att hänga samman med huruvida bostadspolitiken är dualistisk, liberal och selektiv eller enhetlig, socialdemokratisk och generell. I det förstnämnda finns en större grogrund för utanförskap och möjligheterna att förändra och bryta det är små. Därför ser jag inte att en omvandling mot bostadsrätter har någon större effekt på att bryta utanförskapet så länge bostadspolitiken följer den nu inslagna vägen. Jag menar att både diagnosen och behandlingen mot hur utanförskap uppkommer och hur det bryts, som Kristdemokraterna framställer det, är i grunden felaktigt.

Utifrån befintliga och framtida samhälsutmaningar som klimatkrisen, demografiska skillnader samt ekonomiska och ekologiska förutsättningar kan ett behov av motståndskraftiga, eller resilienta, samhällen utläsas. Implicit innebär resiliens en förmåga att vara flexibel inför framtidens förutsedda och oförutsedda händelser. Studien intresserar sig för hur ovanstående utmaningar påverkar kommunernas arbete med bostadsförsörjning med hänsyn till en fortsatt hög urbaniseringstakt samt rådande bostadsbrist. I samband med de allt ökande kraven för bostads-och byggnadsbranschen är det relevant att undersöka andra tillvägagångsätt för att underlätta en omställning till mer hållbara produktions-och bruksformer. Detta innefattar även en ökad flexibilitet samt förmåga till anpassning i ett senare skede. Uppsatsen har utformats inom ramen för en explorativ studie som ämnar kartlägga innebörden hos begreppet flexibilitet inom bostadsplaneringen. Med hänsyn till kommunernas verktyg i form av planmonopolet samt deras lagstadgade ansvar att främja för bostäder intresserar jag mig för hur arbetet med flexibilitet förekommer på den kommunala och regionala nivån. Därmed ämnas en undersökning av retoriken inom ämnet, med grund i en presentation av begreppets definitioner samt ett antal medel och verktyg för ökad flexibilitet inom litteraturstudien. Undersökningen fokuserar även på eventuella spänningar, motsättningar samt målkonflikter som kan framträda i denna retorik. Studiens forskningsstrategi består av fallstudier med Helsingborgs stad och Norrköpings kommun respektive Region Skåne och Region Östergötland som utvalda fall. Studien har funnit att begreppet flexibilitet definieras på olika sätt beroende på den studerade nivån. Inom studien har planerna kommit att kategoriseras som antingen strategiska eller konkreta/praktiska. Inom ramen för strategiska dokument likt regionplaner och kommunala översiktsplaner innefattar detta främst mångfunktionalitet utifrån kartläggning av behov samt identifiering av trender och tendenser. Inom ramen för konkreta planer såsom detaljplaner kan flexibilitet på byggnadsnivå skönjas genom åtgärder för ökad variation beträffande upplåtelseform och utformning av bostaden. Den vanligaste strategin inom bostadsförsörjning på samtliga nivåer består av förtätning och nyproduktion. De undersökta planerna beaktar omvandling och anpassning endast under specifika förhållanden, vilket tyder på behovet av en samlad strategi för det befintliga bostadsbeståndet. Studien har även funnit att ett antal motsättningar kan utläsas i den retorik som framförs av kommunerna. Med hänsyn till det uttalade målet att främja hållbarhet utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter har studien kunnat konkludera att planeringen inte beaktar flexibilitet i tillräcklig omfattning vilket kan medföra negativa konsekvenser för samtliga hållbarhetsaspekter. Den höga detaljeringsgraden i planerna kan ge upphov till spårbundenhet i framtiden genom att anpassning kan försvåras eller omöjliggöras under rådande bestämmelser. Studien finner att detta kan bero på planeringens motvilja att beakta innovativa tekniker med hänsyn till föråldrade planeringsprinciper samt ett ökat sektorsintresse inom planeringen som ställer stora krav på kommunerna att beakta samtliga behov.

Vakansgraden på kontorslokaler i Malmö har traditionellt sett alltid varit hög och legat omkring 15 %. Enligt NewSec Nordic City Report spring 2006 uppgår vakansgraden till 16 % på kontorsfastigheter i Malmö city. Störst vakansgrad finner man i de gamla fastigheterna som har vakanser på uppåt 25 %. Vårt syfte med denna uppsats är att analysera och undersöka vilka strategier fastighetsföretagen, som äger och förvaltar kontorsfastigheter i centrala Malmö, har för att sänka vakansgraden. Det vi har kommit fram till är att företagen ser på kontorsvakanserna i city på olika sätt, beroende på sina individuella situationer och affärsidéer. Fastighetsföretagen som har stora vakanser på de kontor i city som de förvaltar är de som anser att situationen är allvarligast. De som har en lägre vakansbild tenderar att se vakanserna som en naturlig och ofrånkomlig del av marknaden. De företag som arbetar med projektutveckling av lokaler tenderar att se vakanserna som möjligheter, vilka kan exploateras. Vårt resultat visar även att det som orsakar vakanserna bland kontor i Malmö city är bland annat konkurrensen från nybyggda kontor i stadsdelen Västra Hamnen. Även om det finns vakanser i Västra Hamnen har dessa moderna kontor egenskaper som kontoren i city har svårt att konkurrera med, vilket gör att dessa ter sig omoderna i jämförelse. Det finns emellertid kontor i city som är så pass omoderna att de inte går att bygga om till moderna kontor och heller inte går att hyra ut i befintligt skick och dessa lokaler måste man, förr eller senare, göra något åt. Det alternativ som ligger närmast till hands i dessa situationer är att bygga om dem till bostäder, även om detta innebär stora investeringar. / The vacancy rate among office premises in Malmö has by tradition always been high, with levels at approximately 15 %. According to NewSec Nordic City Report spring 2006 the vacancy rate amounts to 16 % among office premises in Malmö city. The greatest vacancy rate is to be found in the older properties with vacancy rates at about 25 %. Our purpose with this essay is to analyze and examine which strategies the real estate companies, that own and manage office premises in Malmö city, have to lower the vacancy rate. What we have concluded is that the real estate companies view the vacancies in the city area in different ways, depending on their individual situations and business philosophies. Companies in the business of property management which have great vacancies among their office premises in the city area are the ones who find the situation to be the most serious, while the companies with a lower overall vacancy rate tend to see the vacancies as a natural and inevitable part of the real estate market. The companies who work with project development of office premises tend to see the vacancies as opportunities, which can be exploited.What causes the vacancies among office premises in the city area is among other things the competition from newly built offices in the Västra Hamnen (Western Harbour) area. These modern offices have features that the offices in the city area have a hard time competing with, which makes them seem old fashioned in comparison. There are however offices in the city area which are so outdated that they cannot be converted to modern offices and cannot be rented in their current shape and these premises have to be, sooner or later, dealt with. The alternative closest at hand in these situations is to convert them to residential properties, even if this means great investments.