Bakgrund: Att vara förälder till ett barn med selektiv ätstörning innebär en ständig kamp och oro. För att kunna bibehålla det psykiska och fysiska måendet både för barnet och som förälder behövs det bra stöd från vården. Det är en stor utmaning för vården att på ett professionellt sätt kunna bemöta föräldrar och ge den hjälp barnet behöver. Syftet: Att undersöka vilket stöd föräldrarna får från vården när ett barn i förskoleåldern lider av en selektiv ätstörning. Metod: Data samlades in med hjälp av en enkätstudie där 100 föräldrar deltog. Resultat: Analysen av enkätsvaren resulterade i sex områden; (1) Faktorer som skulle kunna påverka diagnostisering, (2) Upplevelse av stöd och hjälp från vården, (3) Val av vårdinstans, (4) Kompetens inom vården, (5) Erbjuden hjälp, samt (6) Vårdens uppföljningar. Slutsats: Föräldrarna till barn med selektiva ätstörningar behöver få mer stöd och förståelse från vården. Som sjuksköterska är det viktigt att ha i beaktning och vårda med caritas som grund. Det innebär att vårda utifrån att medmänsklighet, värdighet och lindrat lidande blir extra betydelsefullt i vårdarbetet. Författarna anser även att det behövs vidare forskning och utbildning inom området för att kunna bemöta dessa barn och föräldrar.

Selektiv mutism är en barndomsdiagnos som inte är allmänt känd. De här barnen förmår sig prata i vissa sociala situationer men kan tala problemfritt i andra. Om ett barn går helt tyst  i  förskolan/skolan  under  flera  år  kan  detta  orsaka  lidande  och  påverka  barnets utveckling.  Hälso-  och  sjukvården  har  en  skyldighet  att  diagnostisera  och  informera  om selektiv   mutism.   Efter   fastställd   diagnos   behövs   evidensbaserad   behandling.   En litteraturbaserad studie genomfördes med syfte att utifrån tidigare forskning sammanställa behandling som är gynnsam för barn med selektiv mutism. Resultatet presenteras genom två huvudteman med tre respektive fyra underteman. Huvudteman är ”Att skapa en allians ”och  ”Att  arbeta  målinriktat”.  Resultatet  visar  att  barn  med  selektiv  mutism  kräver, känslighet  och  ”timing”  av  insatser  för  att  skapa  en  trygg,  tillitsfull  relation  och  en arbetsallians  där  barnet  kan  finna  motivation  till  att  stegvis  övervinna  sin  rädsla  för  att prata.  Behandling  som  gav  resultat  vid  selektiv  mutism  används  även  inom  psykiatrisk omvårdnad  vid  andra  ångestdiagnoser.  Psykiatrisjuksköterskans  kunskap  är  användbar  i hälso- och sjukvården för att informera, samordna och erbjuda evidensbaserad behandling för barn med selektiv mutism. / Poster på detta arbete presenteras på Europeiska psykiatrisjuksköterskekonferensen Horatio i Stockholm 20-23 Sep 2012.

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och undersöka selektiv migration i Uppsalas genom att observera rörlighet och befolkningsförändringar under tidsperioden 1990-2010 för bostadsområden byggda under miljonprogramåren 1965-1974. För att uppnå undersökningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, hämtade från databasen GeoSweden, för inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefödda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfödda inflyttare ökade. Studien visar även att selektionen bland inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram skiljer sig från andra så kallade utsatta bostadsområden i andra svenska städer. Den selektion som setts i tidigare studier där utflyttare från de utsatta områdena är mest resursstarka avseende utbildning, inkomst och sysselsättning, följt av stannare och inflyttare, märktes ej nämnvärt i Uppsalas miljonprogram, bortsett från perioden 1990-1995.

”HAN SKADAS INTE AV DEN HAN ÄR”- EN INTERVJUSTUDIE MED FÖRÄLDRAR OCH NÄRA ANHÖRIGA TILL BARN MED SELEKTIV MUTISM OM GYNNANDE OCH MISSGYNNANDE FAKTORER I FÖRSKOLANSANDRA KREMERKremer, S. ”Han skadas inte av den han är” – En intervjustudie med föräldrar och nära anhöriga till barn med Selektiv Mutism om gynnande och missgynnande faktorer i förskolan. Examensarbete i handikapp och rehabiliteringsvetenskap 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, 2016.ABSTRAKTSyftet med denna studie är att se närmare på föräldrar och nära anhörigas upplevelser av vilka faktorer på förskolan som är gynnande och missgynnande för deras barn med Selektiv Mutism. Detta då det är ett mindre utforskat område och framförallt finns det lite användbart material gällande Selektiv Mutism. I denna studie har jag intervjuat föräldrar och anhöriga till barn med Selektiv Mutism som har bra insyn i barnets förskola. Under intervjuerna berättar föräldrarna och de anhöriga om de upplevelser de har om sitt barn gällande exempelvis bemötande, miljö och samverkan i förskolans kontext. För att analysera denna empiri har teoribildning om sociala representationer och KASAM tillämpats. Resultatet visar att intervjupersonerna var positivt inställda till anpassning av såväl miljö som bemötande i förskolan och att de var positiva till en samverkan mellan föräldrarna och pedagogerna på förskolan. Det nämndes också flera faktorer de upplevt vara gynnande eller missgynnande för deras barn i förskolan. Några faktorer nämns även i tidigare forskning, exempelvis vikten av barngruppens uppbyggnad och pedagogens uppmuntrande roll. Det framkom också att flertalet intervjupersoner var negativa till samverkan med professionella stödinsatser då dessa intervjupersoner misstrodde deras kunskaper. Nyckelord: Förskola, förälder, KASAM, selektiv mutism, sociala representationer och pedagog. / ”HE WILL NOT BE DAMAGED BY WHAT HE IS”- A STUDY WITH PARANTS AND CLOSE RELATIVES TO CHILDREN WITH SELECTIVE MUTISM ABOUT ADVANTAGE AND DISADVANTAGE FACTORS IN PRESCHOOLSANDRA KREMERKremer, S. ”He will not med damaged by what he is” - A study with the parents and close relatives of children with selective mutism of advantage and disadvantage factors in preschool. Degree projekt in Disability and Rehabilitation Science 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, 2016.ABSTRACTThe purpose of this study is to look into the parents and close relatives' experiences of the factors at the preschool that is favorable and unfavorable for their children with selective mutism. This because it is a less explored area, and above all, there are some useful material concerning Selektiv Mutism. In this study, I interviewed parents and families of children with selective mutism that has good transparency of the child's preschool. During the interviews, the parents and the relatives described their experiences they have of their child regarding treatment, the environment and cooperation in the preschool context. To analyze the empirical data theories of social representations and SOC were applied. The results show that respondents were in favor of the adjustment of both the environment and treatment in kindergarten and that they were in favor of a collaboration between parents and teachers at the preschool. Several factors they experienced to be favorable or unfavorable for their children in preschool were also mentioned. These factors are mentioned in previous research, such as the importance of children´s group structure and educator encouraging role. It also emerged that the majority of respondents were negative about cooperation with professional support measures as the respondents distrusted their knowledge.Keywords: Preschool, parent, SOC, selective mutism, social representations and educator.

Domesticering av hunden har lett fram till en rad olika hundtyper världen över. Alla dessa togs från början fram för ett visst syfte. Dock används inte hundarna i samma utsträckning för sitt huvudsakliga mål, utan hunden hålls idag främst för sällskap. Trots att hundar alltså inte längre används i det syfte de var framavlade till finns deras beteende kvar i generna. Med detta arbete vill jag belysa det predatoriska beteendet som finns kvar hos hunden, samt hur vissa raser uppvisar en större predatorisk aggressivitet än andra. Vissa raser har större benägenhet att uppvisa detta beteende, oavsett om det är önskat eller inte. Eftersom att det är gener som styr hundens beteende kan man inte undkomma att vissa raser är mer benägna att utföra predatoriska beteenden och uppvisa predatorisk aggression. / Domestication of the dog has led to a number of different breeds worldwide. All these breeds were from the beginning bred for a specific purpose. However, the dogs are no longer used in the same order for their main goal. Today dogs are mainly kept for company. Although they are no longer used for the purpose they were developed, their behavior remains in the genes. With this work I want to highlight the predatory behavior that remains in the dog, and how certain breeds exhibit a greater predatory aggressiveness than others. Some breeds are more likely to show this behavior regardless if it is desired or not. Because there are genes that control the dog's behavior, we cannot avoid that some breeds are more likely to perform predatory behaviors and predatory aggression.

<p>Tidigare forskning har visat att selektiv uppmärksamhet (selective attention; SA) mot hotfulla stimuli kan predicera emotionella responser på stressfyllda händelser. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan sårbarhet för ångest i form av SA och fysiologiska samt självskattade stressreaktioner på en laboratoriestressor. Ett negativt samband mellan fysiologisk stressreaktion och SA samt ett positivt samband mellan självskattad stressreaktion och SA förväntades. Skillnaden i hudkonduktansreaktivitet (skin conductance reactivity; SCR) på subliminalt presenterade hotfulla och neutrala stimuli hos 41 försökspersoner utgjorde mått på SA i denna studie. Försökspersonerna utsattes senare för en laboratoriestressor samtidigt som hjärtfrekvensvariabilitet (heart rate variability; HRV) och hudkonduktansvariabilitet (skin conductance variability; SCV) registrerades. Även självskattad stressreaktion registrerades. Inget samband mellan fysiologisk stressreaktion och SA men ett visst samband mellan självskattad stressreaktion och SA påvisades. Möjligheten att andra bakomliggande mekanismer mätts jämfört med tidigare studier och att restriction of range kan ha förelegat diskuterades.</p>

<p>Selektiv mutism är en störning som försämrar prestationsförmågan i studier eller arbete samt försvårar kommunikationen. Störningen gör att barnet oftast avstår att tala på förskolan, sexårsverksamheten samt på skolan medan det däremot talar helt obehindrat hemma. Syftet var att få en ökad förståelse för hur några pedagogers arbete påverkas av vilken kunskap de har om och hur de arbetar med elever som har selektiv mutism. Undersökningen har genomförts utifrån fyra kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar i tre olika kommuner i Sverige. Urvalet har gjorts utifrån deras erfarenheter av att arbeta med barn som har selektiv mutism och deras tillgång alternativt avsaknad av handledning i ämnet. Tre kvinnliga och en manlig pedagog har intervjuats och deras erfarenhetsområde utgörs av sex-årsverksamhet, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. En pedagog har erhållit begränsad handledning i ett tidigt skede, en annan har fått och får kontinuerlig handledning medan de övriga två inte har fått någon handledning alls. Resultatet påvisade ett stort behov av handledning samtidigt som ytterst få i Sverige har den speciella kompetens, som krävs för att kunna bistå med det.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att göra en beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitik för framtiden och jag undersöker också hur KD motiverar omvandling av hyresrätter till bostadsrätter som ett led i att bryta utanförskapet.</p><p>Min slutsats är att KD betonar ägandet av bostaden som en fundamental del i ansvarstagande och delaktighet och ett medel för att bryta utanförskapet. KD står också för att man inte anser att marknaden ensam kan klara bostadspolitiken, det krävs viss statlig och kommunal inblandning framförallt av socialpolitiska skäl.</p><p>KD för fram att det är viktigt att värna om hyresrätten av framförallt bostadssociala skäl och betonar samtidigt att det måste gå att kombinera med en utförsäljning av hyresrätter inom allmännyttan för att kunna öka individens möjligheter att äga sin bostad.</p><p>Statens del i bostadspolitiken ska begränsas till att garantera långsiktiga och stabila spelregler för bostadsmarknaden samt att tillhandahålla tak över huvudet-garanti, utvidgade hyresgarantier samt lånegarantier för individer och hushåll som inte klarar att finansiera en bostad av egen kraft. Man kan tillspetsat säga att KD förespråkar en selektiv bostadspolitik med vissa generella inslag.</p><p>Den bostadspolitiska översikten pekar på svårigheten med just detta; att på en och samma gång ha en bostadspolitik som ska vara generell men med kraftiga selektiva inslag. Av översikten framgår det att ägandet av bostaden och omvandlingen av hyresrätt till bostadsrätt som redskap för att bryta utanförskapet inte har speciellt stor effekt på detsamma. Viss betydelse av omvandling och blandning av upplåtelseformer lyfts fram, dock i kombination med en mängd andra saker, där frågan om arbete, sysselsättning är viktiga inslag för att bryta utanförskapet. Vidare ger översikten en klar bild av att Sverige rent allmänt är på väg att lämna den generella bostadspolitiken mot en mer selektiv sådan. Det innebär i sig att det som varit en av de bärande delarna i den svenska välfärdsmodellen är på väg att raseras. I detta är KD delaktig genom de bostadspolitiska idéer man för fram. Omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter är ett tecken, motviljan mot allmännyttans hyresreglerande roll en annan.</p><p>KD har ett relativt tydligt inslag av välgörenhetstänkande i sin bostadspolitik och man poängterar de selektiva inslagen man vill införa i förhållande till den politik som råder idag. Vad som inte framgår av det politiska materialet, men väl av det som framkommer i den bostadspolitiska översikten är att det under framförallt 1990-talet har varit den dåvarande borgerliga regeringen som format den politik som sedan verkställs av socialdemokrater. Motivet att bryta utanförskapet genom omvandling av hyresrätter till bostadsrätter verkar vara sekundärt, men i den politiska retoriken lyfts det fram som det primära. I stället menar jag att det handlar om att KD vill minska statens inblandning i bostadspolitiken och syftet är att reducera statens och kommunernas inblandning på bostadsmarknaden så mycket som möjligt.</p><p>Jag menar också att KD:s politiska retorik med betoning på människovärde, etik och moral förvillar och bakom detta döljer sig en vilja att reducera den svenska välfärdsmodellen sådan den sett ut de senaste decennierna. Att angripa bostadspolitiken är ett grundskott som får långt vidare konsekvenser än utförsäljningen av allmännyttan.</p><p>Jag menar att utanförskapets uppkomst ser ut att hänga samman med huruvida bostadspolitiken är dualistisk, liberal och selektiv eller enhetlig, socialdemokratisk och generell. I det förstnämnda finns en större grogrund för utanförskap och möjligheterna att förändra och bryta det är små. Därför ser jag inte att en omvandling mot bostadsrätter har någon större effekt på att bryta utanförskapet så länge bostadspolitiken följer den nu inslagna vägen. Jag menar att både diagnosen och behandlingen mot hur utanförskap uppkommer och hur det bryts, som Kristdemokraterna framställer det, är i grunden felaktigt.</p>

Syftet med uppsatsen är att göra en beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitik för framtiden och jag undersöker också hur KD motiverar omvandling av hyresrätter till bostadsrätter som ett led i att bryta utanförskapet. Min slutsats är att KD betonar ägandet av bostaden som en fundamental del i ansvarstagande och delaktighet och ett medel för att bryta utanförskapet. KD står också för att man inte anser att marknaden ensam kan klara bostadspolitiken, det krävs viss statlig och kommunal inblandning framförallt av socialpolitiska skäl. KD för fram att det är viktigt att värna om hyresrätten av framförallt bostadssociala skäl och betonar samtidigt att det måste gå att kombinera med en utförsäljning av hyresrätter inom allmännyttan för att kunna öka individens möjligheter att äga sin bostad. Statens del i bostadspolitiken ska begränsas till att garantera långsiktiga och stabila spelregler för bostadsmarknaden samt att tillhandahålla tak över huvudet-garanti, utvidgade hyresgarantier samt lånegarantier för individer och hushåll som inte klarar att finansiera en bostad av egen kraft. Man kan tillspetsat säga att KD förespråkar en selektiv bostadspolitik med vissa generella inslag. Den bostadspolitiska översikten pekar på svårigheten med just detta; att på en och samma gång ha en bostadspolitik som ska vara generell men med kraftiga selektiva inslag. Av översikten framgår det att ägandet av bostaden och omvandlingen av hyresrätt till bostadsrätt som redskap för att bryta utanförskapet inte har speciellt stor effekt på detsamma. Viss betydelse av omvandling och blandning av upplåtelseformer lyfts fram, dock i kombination med en mängd andra saker, där frågan om arbete, sysselsättning är viktiga inslag för att bryta utanförskapet. Vidare ger översikten en klar bild av att Sverige rent allmänt är på väg att lämna den generella bostadspolitiken mot en mer selektiv sådan. Det innebär i sig att det som varit en av de bärande delarna i den svenska välfärdsmodellen är på väg att raseras. I detta är KD delaktig genom de bostadspolitiska idéer man för fram. Omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter är ett tecken, motviljan mot allmännyttans hyresreglerande roll en annan. KD har ett relativt tydligt inslag av välgörenhetstänkande i sin bostadspolitik och man poängterar de selektiva inslagen man vill införa i förhållande till den politik som råder idag. Vad som inte framgår av det politiska materialet, men väl av det som framkommer i den bostadspolitiska översikten är att det under framförallt 1990-talet har varit den dåvarande borgerliga regeringen som format den politik som sedan verkställs av socialdemokrater. Motivet att bryta utanförskapet genom omvandling av hyresrätter till bostadsrätter verkar vara sekundärt, men i den politiska retoriken lyfts det fram som det primära. I stället menar jag att det handlar om att KD vill minska statens inblandning i bostadspolitiken och syftet är att reducera statens och kommunernas inblandning på bostadsmarknaden så mycket som möjligt. Jag menar också att KD:s politiska retorik med betoning på människovärde, etik och moral förvillar och bakom detta döljer sig en vilja att reducera den svenska välfärdsmodellen sådan den sett ut de senaste decennierna. Att angripa bostadspolitiken är ett grundskott som får långt vidare konsekvenser än utförsäljningen av allmännyttan. Jag menar att utanförskapets uppkomst ser ut att hänga samman med huruvida bostadspolitiken är dualistisk, liberal och selektiv eller enhetlig, socialdemokratisk och generell. I det förstnämnda finns en större grogrund för utanförskap och möjligheterna att förändra och bryta det är små. Därför ser jag inte att en omvandling mot bostadsrätter har någon större effekt på att bryta utanförskapet så länge bostadspolitiken följer den nu inslagna vägen. Jag menar att både diagnosen och behandlingen mot hur utanförskap uppkommer och hur det bryts, som Kristdemokraterna framställer det, är i grunden felaktigt.

Tidigare forskning har visat att selektiv uppmärksamhet (selective attention; SA) mot hotfulla stimuli kan predicera emotionella responser på stressfyllda händelser. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan sårbarhet för ångest i form av SA och fysiologiska samt självskattade stressreaktioner på en laboratoriestressor. Ett negativt samband mellan fysiologisk stressreaktion och SA samt ett positivt samband mellan självskattad stressreaktion och SA förväntades. Skillnaden i hudkonduktansreaktivitet (skin conductance reactivity; SCR) på subliminalt presenterade hotfulla och neutrala stimuli hos 41 försökspersoner utgjorde mått på SA i denna studie. Försökspersonerna utsattes senare för en laboratoriestressor samtidigt som hjärtfrekvensvariabilitet (heart rate variability; HRV) och hudkonduktansvariabilitet (skin conductance variability; SCV) registrerades. Även självskattad stressreaktion registrerades. Inget samband mellan fysiologisk stressreaktion och SA men ett visst samband mellan självskattad stressreaktion och SA påvisades. Möjligheten att andra bakomliggande mekanismer mätts jämfört med tidigare studier och att restriction of range kan ha förelegat diskuterades.