Studien handlar om barnens fysiska miljö på Montessoriförskolor och traditionella förskolor och hur buller och ljussättning påverkar barnen. Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod och med ostrukturerade observationer. Intervjuerna genomfördes med pedagoger och barn på tre Montessoriförskolor och tre traditionella förskolor. Samtliga pedagoger som blivit intervjuade var medvetna om de höga ljudnivåerna och försökte förhindra att de uppstod. Men vissa skillnader framkom eftersom pedagogerna på Montessoriförskolorna ansåg att de hade en lugn och harmonisk inomhusmiljö medan pedagogerna på de traditionella förskolorna ofta upplevde sin miljö som högljudd. Orsaken till de höga ljudnivåerna berodde på att det förekom större barngrupper på de traditionella förskolorna än på Montessoriförskolorna. På alla förskolor utom på en Montessoriförskola förekom det lysrör som belysning i huvudsak men alla pedagoger tyckte att ljussättningen fungerade bra. I resultatet kan man se att ett fåtal av barnen tyckte det var jobbigt med höga ljud och när andra barn bråkar och springer inomhus.

<p>Studien handlar om barnens fysiska miljö på Montessoriförskolor och traditionella förskolor och hur buller och ljussättning påverkar barnen. Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod och med ostrukturerade observationer. Intervjuerna genomfördes med pedagoger och barn på tre Montessoriförskolor och tre traditionella förskolor. Samtliga pedagoger som blivit intervjuade var medvetna om de höga ljudnivåerna och försökte förhindra att de uppstod. Men vissa skillnader framkom eftersom pedagogerna på Montessoriförskolorna ansåg att de hade en lugn och harmonisk inomhusmiljö medan pedagogerna på de traditionella förskolorna ofta upplevde sin miljö som högljudd. Orsaken till de höga ljudnivåerna berodde på att det förekom större barngrupper på de traditionella förskolorna än på Montessoriförskolorna. På alla förskolor utom på en Montessoriförskola förekom det lysrör som belysning i huvudsak men alla pedagoger tyckte att ljussättningen fungerade bra. I resultatet kan man se att ett fåtal av barnen tyckte det var jobbigt med höga ljud och när andra barn bråkar och springer inomhus.</p>

Thesis (Ph. D. zoology)--Washington State University, December 2007. / Includes bibliographical references.

No description available.

<p>Är lärares bemötande likvärdigt fördelat mellan flickor och pojkar? Ges flickor och pojkar lika stor mängd utrymme i undervisningen under matematiklektioner? För att studera interaktionen mellan lärare och elever under matematiklektioner har jag använt mig av en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in under femton klassrumsobservationer i tre klasser i årskurs 2. Interaktionen mellan tre grundskolelärare och deras elever har studerats ur ett genusperspektiv, utifrån kategorierna talutrymme, antal frågor, och antal frågor som besvarats med, respektive utan, handuppräckning samt hur ofta flickorna, respektive pojkarna, tilldelas beröm och tillsägelser. Syftet med studien var att undersöka om lärarens bemötande av eleverna påverkas av elevernas könstillhörighet.</p><p>Resultaten från studien visar att i de undersökta klasserna dominerar pojkarna som grupp vad gäller talutrymme, antalet besvarade frågor och uppmärksamhet från läraren, både vad gäller beröm och tillsägelser. Resultaten tyder på att flickor och pojkar ges olika utrymme i undervisningen under matematiklektionerna, vilket i förlängningen tyder på att flickor och pojkar fostras in i olika könsroller i enlighet med rådande genussystem.</p>

<p>teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa hur värdegrundsarbetet bedrivs i grundskolans lägre år. Vidare vill vi se hur värdegrund tolkas på olika skolor och om det finns någon samverkan mellan skolorna i kommunen.</p><p>I denna studie gör vi en historisk tillbaka blick på skolans uppdrag. Vi har fördjupat vår kunskap om skolors tolkning samt arbete med värdegrund genom att vi har tagit del av litteratur som berör dessa ämnen. Vi har använt oss av Skolverkets rapporter, tidigare forskning samt relevant litteratur om tolkning och praktisk tillämpning med värdegrundsfrågor. Studien tar även upp pedagogers etiska medvetenhet.</p><p>Denna studie har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer som innebär att få så uttömmande svar som möjligt av informanterna. Det innebär även att man använder sig av förutbestämda frågeområden men med varierande frågor.</p><p>I resultat/analys avsnittet presenterar vi de riktlinjer som barn- och utbildningschefen givit skolorna inför arbetet med värdegrund. Vidare visar vi hur skolor tolkar och arbetar med värdegrund.</p><p>Vi har kommit fram till att det är viktigt att pedagoger, elever och föräldrar har kontinuerliga diskussioner om värdegrund. Detta för att värdegrund skall få en innebörd och inte bara bli ett innehållslöst begrepp. Vidare vill vi framhäva hur viktigt det är att värdegrundsarbetet genomsyrar hela verksamheten.</p>

<p><p>Det huvudsakliga syftet med studien var att få ökad kunskap om hur förskolans utemiljö stimulerar till barns rörelse och motorik. Syftet var att undersöka och titta på exempel på utomhusaktiviteter som kan innebär rörelseträning för barnen och se vilka rörelser dessa utomhusaktiviteter kan stimulera till. I undersökningen användes barnobservationer för att få svar på syftet. Barnobservationerna genomfördes på två förskolor. Resultaten stämmer bra överens med litteraturen i det fall att det är viktigt med en utomhusmiljö som stimulerar till rörelse samt att det är i leken som barnen tränar på olika rörelser. De aktiviteter som varit framträdande i detta arbete är klätteraktivitet, cykelaktivitet, sandlådeaktivitet, spring- och hoppaktivitet. Vid dessa olika  ktiviteter förekommer olika rörelser som barnen tränar på. Slutsatsen av studien är att utomhusmiljön är viktig för hur barn kommer i kontakt med rörelse och att den är anpassad till alla barn. Även att barn rör på sig mycket utomhus och att det finns olika aktiviteter som innebär rörelseträning för barnen.</p></p>

<p>Resultatet visar att i språket som används kan utläsas många starkt nedvärderande och negativt laddade ord kring TV: n. Ordet våld nämns genomgående ensamt eller sammansatt, t ex underhållningsvåld, extremvåld, TV-våld, fiktionsvåld eller ungdomsvåld. Barn anses t ex bli fördummade, avtrubbade och skadade av TV, särskilt i artiklar från 70-80-talet, men även senare. TV: n får synonymerna TV-rutan, burken, TV-skärmen, bildrutan, rutan, kulturens dödgrävare, kulturens påstådda banerförare samt gödningsmedel för soffliggare. Resultaten visar även att en övervägande majoritet av artiklarna kan räknas som nyheter. De flesta är rapporter kring forskningsresultat som kommenteras av diverse yrkeskategorier och som publiceras på kultursidorna. Det publiceras även en del ledare/debatter i ämnet, även där med t ex läkare och medieforskare som skribenter. Studien visar att DN och SvD har publicerat ungefär lika många artiklar i ämnet sammanlagt under årens lopp. När intresset för ämnet verkar öka, skriver också båda tidningarna om det. De teman som genomgående tas upp i samband med barns TV-tittande är vilka effekter mycket TV-tittande får för barn och ungdomar. Skadliga konsekvenser som aggressivitet, koncentrationssvårigheter, passivitet och under senare år fetma nämns ofta. Våldsperspektivet tas upp genomgående genom åren, dock har hälsoperspektivet fått ett rejält uppsving de senaste tre åren där TV beskrivs vara boven i fetmadramat. Artiklar från 90-talet och framåt drar ofta paralleller med datoranvändningen bland barn, men även TV-spel, medan det på 80-talet fokuserades på videon.</p>

<p>This essay is about children in grief. This subject is very wide, therefore I have chosen to focus on childrens questions in relation to losing someone close to them. I got the idée for this study in 2004 when the tsunami hit south Asia.</p><p>The result in this study reflects three different pedagogues experiences about how they have experienced childrens questions when they have lost a person near to them. During this study I have reached the knowledge that as an adult you should answer childrens questions straight and honestly. It is important that children get information about what has happened, they must get a chance to participate. It is difficult for grownups to talk about death with children, which is something we have to learn, this because we have to make it easier for children to deal with grief.</p><p>Not all children ask questions, therefore adults have to encourage the children to talk about and ask questions about the situation.</p><p>School has a great meaning for children in grief, therefore it is important that pedagogues understand the situation and contribute to facilitate the school situation for the pupil.</p>