Muntliga framställningar har en relativt stor plats i Läroplanen (Lgr11, 2019) men trots det saknas det tydliga riktlinjer och verktyg för hur eleven ska få möjlighet att utvecklas till en god talare och lyssnare. Syftet med vår studie är att undersöka lärares arbetssätt vid muntliga framställningar samt att belysa begreppet talängslan. Utgångspunkten i studien är att utveckla kunskaper kring begreppet talängslan samt sammanställa arbetssätt som lärare använder för att stötta elever som upplever en oro när de talar inför andra. Vi har undersökt lärares syn på talängsliga elevers symtom och orsaker till talängslan samt hur lärare arbetar för att skapa trygghet vid muntliga framställningar. Vår vision var även att studera vilket utrymme arbetet med talängslan får inom skolan samt hur utvecklingen inom ämnet sker. Genom en enkätundersökning som besvarades av 100 lärare som arbetar i årskurserna F–3 har vi fått fram material som vi analyserat genom statistisk analys samt innehållsanalys. Enkäten innehöll både slutna och öppna frågor och gav därav både kvalitativa och kvantitativa data. Studiens resultat visar att ett tryggt klassrumsklimat är grunden för att skapa goda förutsättningar vid muntliga framställningar. Eleverna uppges visa såväl fysiska som psykiska symtom vid talängslan och en vanlig angiven reaktion är att försöka undvika muntliga framställningar på olika vis. Flera av respondenterna anger att de arbetar med elevernas självkänsla och gruppens dynamik samt att de har tydliga klassrumsregler för att skapa ett tryggt klimat i klassen. Arbetet med talängslan sker till största delen i klassrummet men diskuteras även inom arbetslaget och kan i vissa fall även beröras genom exempelvis föreläsningar och annan kompetensutveckling. Slutligen visar studien att talängslan är ett vanligt fenomen, då fyra av fem lärare i studien anger att de har talängsliga elever i sin klass.

The purpose of this study is to explore the collective identity of incels created on the incel forum incels.is from an information science perspective. This is done by studying both the cognitive information behavior of the forum members as well as the socio-cognitive information practice of the forum. Considering the incel community is online based, a netnographic approach is used. A netnographic approach relying on a non-participant observation of 86 posts made on a publicly available incel forum. Personal narratives in the posts are regarded as the cognitive information behavior of the forum members and analyzed to depict the collective identity of incels through social interactions on incels.is from the collective identity theory. By identifying the incel discussion forum as an echo chamber we explore its information practice with the theory of selective exposure. The information practice of the forum accentuates the habitualization and continuity of the values and polarization that shape the collective identity. The empirical findings show that the collective identity is based off of a polarization between in-groups and out-groups which is heavily marked by terminology and selective exclusion. The forum is a social space strictly for heterosexual males that considers their personal state of involuntary celibacy an identity that needs to be enacted socially with likeminded. The empirical findings tell that the incels believe in a societal hierarchy where they are placed at the bottom for not meeting the heteronormative ideal of beauty and therefor lack romantical and intimate experiences. The collective identity of incels on incels.is consists of evaluating common incel traits, comparing the in-group with the out-group and vent their anger towards those responsible for the men’s loneliness.

En litteraturstudie i form av en scoping review genomfördes för att ta reda på vilka strategier skolan behöver utveckla för att stötta elever med selektiv mutism på organisations-, grupp- och individnivå. Selektiv mutism (SM) är en funktionsnedsättning som yttrar sig i en talångest. Det är även en diagnos enligt DSM-5 (American Psychiatric Association, 2013) som karaktäriseras av en oförmåga att tala i vissa situationer där tal förväntas, t.ex. i skolan, medan individen talar obehindrat i andra miljöer, t.ex. i hemmet. Elever med selektiv mutism är i behov av stöd i skolan, både för att nå målen med sin utbildning och i sociala sammanhang. Forskning visar att skolan behöver mer kunskap om och förståelse för SM för att stötta dessa elever. Därför är den här studien viktig. I studien identifierades fem forskningsartiklar - och tre huvudteman med vardera tre underteman växte fram. Det första temat var ”Strategier i skolan för att stötta elever med SM på organisationsnivå” med undertemana ”lärarnas behov av utbildning kring SM”, ”lärarnas relationskompetens” och ”hälsa och lärande”. Det andra temat var ”Strategier i skolan för att stötta elever med SM på gruppnivå” med undertemana ”systematiskt arbete med anpassningar i klassrummet”, ”socialt samspel” och ”delaktighet och inflytande”. Det tredje temat var ”Strategier i skolan för att stötta elever med SM på individnivå” med undertemana ”individuella anpassningar och stödstrukturer”, ”tal, språk och kommunikation”, ”rätten till kunskapande, vänskapande och välbefinnande”. Resultatet visar att lärare behöver mer kunskap om och förståelse för SM. De behöver förmåga att bygga trygga relationer till elever med SM och deras vårdnadshavare, och förmåga att skapa kommunikationsvänliga klassrumsmiljöer, samt acceptera alternativa kommunikationsmetoder. Skolan behöver arbeta med såväl individuella som generella anpassningar och stödstrukturer, samt ge lärare förutsättningar att kunna ge elever med SM möjligheter till kunskapande, vänskapande och välbefinnande i skolan. / A literature review in the shape of a scoping review was performed to identify which strategies schools need to develop to support students with selective mutism on organizational, group and individual level. Selective mutism (SM) is a disability that manifest itself as a speech anxiety. It is also a diagnosis according to DSM-5 (American Psychiatric Association, 2013) characterized by an inability to speak in certain situations in which speaking is expected, e.g., at school, while the individual speaks freely in other environments, e.g., at home. Students with selective mutism need support both to achieve the goals in their education and in social development. Research shows that school needs more knowledge and a shared understanding about SM to support these students. Therefore, this study is important. The study identified five research articles and three main themes with three subthemes each emerged. The first theme was “Strategies in school to support students with SM at organizational level” with the sub-themes “teachers' need for knowledge about SM”, “teachers' relational skills”, “health and learning”. The second theme was “Strategies in school to support students with SM at group level” with the sub-themes “systematic work with adaptation in the classroom”, “social interaction”, “participation and influence”. The third theme was “Strategies in school to support students with SM on an individual level” with sub-themes “individual adaptations and support structures”, “speech, language and communication”, “the student’s right to active learning, doing friendship, and well-being”. The results show that teachers need more knowledge about SM to develop an understanding. They need to be able to build stable relationships with students with SM and their guardians, to create communication-friendly classroom environments, and to accept alternative communication methods. Schools need to work with both individual and general adaptations and support structures. Schools also need to provide teachers with the necessary framework for them to be able to give students with SM opportunities to student active learning, doing friendship and well-being at school.

Managing crowd density has become an immense challenge for public authorities due to population growth and evolving human dynamics. Crowd counting estimates the number of individuals in a given area or scene, making it a practical technique applicable in real-world scenarios such as surveillance and traffic control. It contributes to urban planning, retail analytics, and security systems by providing insights into population dynamics and aiding in anomaly detection. This thesis focuses on implementing and evaluating a selective kernel mechanism in crowd counting. The selective kernel block, introduced in a computer vision research known as the Selective Kernel (SK) Network [1], presents an adapted convolution layer as a substitute for the traditional convolution neural network (CNN) architecture. This adaptation has the potential to enhance object detection and image regression tasks. Building upon the C3 framework [2], the thesis applies the selective kernel mechanism to three state-of-the-art crowd counting designs: ResNet [3], CSRNet [4], and SANet [5], resulting in the creation of SK adaptive models. The evaluation process mainly involves collecting and comparing Mean Absolute Error (MAE) and Mean Squared Error (MSE), as well as crowd statistics and crowd density maps. These evaluations are performed using the ShanghaiTech crowd Part A (random high-density crowd images from the website) and Part B (street views in similar scenes) datasets [6]. In 6 comparisons with two different datasets, SK adaptive models were found to have better prediction results in 4 of them against the original models. In conclusion, the SK block offers several advantages: firstly, it enhances feature extraction performance, especially when pretrained with large datasets; secondly, it improves image regression in more straightforward dataset scenarios. On the downside, its impact is limited or detrimental in sparse datasets. This finding suggests that the selective kernel approach holds promise in supporting and improving crowd counting in the high-density group and street view scenarios, facilitating effective public management. / Att hantera folktäthet har blivit en enorm utmaning för offentliga myndigheter på grund av befolkningsökning och förändrade mänskliga dynamiker. Folkräkning uppskattar antalet individer i ett givet område eller scen, vilket gör det till en praktisk teknik som kan tillämpas i verkliga scenarier som övervakning och trafikstyrning. Genom att erbjuda insikter i befolkningsdynamik och hjälpa till med avvikelsedetektering bidrar folkräkning till stadsplanering, detaljhandelsanalys och säkerhetssystem. Denna avhandling fokuserar på implementeringen och utvärderingen av den selektiva kernelmekanismen inom folksamlingars räkning. Den selektiva kernelblocket, introducerat i en datorseendeforskning känd som Selective Kernel Network [1], presenterar en anpassad faltningsskikt som en ersättning för den traditionella konvolutionsneuralnätverk-arkitekturen. Denna anpassning har potential att förbättra objektdetektion och bildregression. Byggande på C3 - ramverket [2] tillämpar avhandlingen den selektiva kernelmekanismen på tre toppmoderna modeller inom folksamlingars räkning: ResNet [3], CSRNet [4], och SANet [5], vilket resulterar i skapandet av SK-adaptiva modeller. Evalueringen innefattar främst insamling och jämförelse av medelabsolutfel och medelkvadratfel, samt statistik om folksamlingar och densitetskartor. Dessa utvärderingar utförs med hjälp av dataseten ShanghaiTech crowd Part A (slumpmässiga bilder av hög densitet från webbplatsen) och Part B (gatuvyer i liknande scenarier) [6]. Totalt genomförs sex jämförelser med två olika dataset, och SK-adaptiva modeller visar bättre prognosresultat i fyra av dem jämfört med de ursprungliga modellerna. Sammanfattningsvis erbjuder SK-blocket flera fördelar: för det första förbättrar det prestandan för funktionsextrahering, särskilt när det förtränas med stora dataset; för det andra förbättrar det bildregression i enklare dataset-scenarier. Å andra sidan är dess påverkan begränsad eller till och med skadlig i glesa dataset. Generellt sett tyder detta på att den selektiva kärnan har lovande att stödja och förbättra publikräkningen i scenarierna med hög täthet och gatuvy, och därigenom underlätta effektiv offentlig förvaltning.

Mitt i Europas växande beroende av extern antimonproduktion har Europeiska kommissionen konsekvent betonat ett växande gap mellan utbud och efterfrågan sedan 2014. Som svar på denna utmaning riktade sig denna studie mot sekundära antimonkällor från underutnyttjade rester av guld, koppar och blymalm, som för närvarande utgör ett miljöproblem. Genom noggranna experiment, fastställde vi att optimal antimonurlakning uppnås vid 120 °C inom 2 timmar med en 250 g/L Na2S och 60 g/L NaOH-blandning. Detta tillvägagångssätt accentuerar selektiv extraktion, förbättrar antimonåtervinningen och minimerar kopparinterferens. En innovativ aspekt av denna studie var användandet utav mikrovågsassisterad urlakning, vilket visar fördelar i både utvinningseffektivitet och bevarande av mineralstrukturer jämfört med traditionella metoder. Våra resultat stöds av flera analytiska verktyg och ger en första förståelse, även om detaljerna kring mikrovågsassisterad urlakning och dess skalbarhet motiverar ytterligare utforskning. Denna studie introducerar en metod för urlakning av antimon från koppargruvavfall och föreslår ett motsvarande återvinningssystem som kan vara ekonomiskt lönsamt. Sådana ansträngningar kan ge ett blygsamt bidrag till att lindra den nuvarande situationen. / Amid Europe's growing reliance on external antimony production, the European Commission has consistently emphasized an expanding supply-demand gap since 2014. Responding to this challenge, our research targeted secondary antimony sources from underutilized residues of gold, copper, and lead ore processing, which currently pose environmental concerns. Through meticulous experimentation, we determined that optimal antimony leaching is achieved at 120°C within 2 hours, using a 250 g/L Na2S and 60 g/L NaOH mixture. This approach accentuates selective extraction, enhancing antimony recovery and minimizing copper interference. An innovative facet of this study was the adoption of microwave-assisted leaching, demonstrating advantages in both extraction efficiency and mineral structure conservation over traditional methods. Our results, backed by multiple analytical tools, provide an initial understanding, though areas like the specifics of microwave-assisted leaching and its scalability warrant further exploration. This study introduces a method for leaching antimony from copper mining waste and suggests a corresponding recycling system that may be economically viable. Such endeavors might offer a modest contribution to alleviating the present situation.

No description available.

This essay is regarding the problematic facts about child poverty in Sweden. Since the beginning of the new millennium child poverty has increased, in Sweden. The last report which came out in the spring this year (2012) opened up for a lively political debate as well as big headlines in news papers and other media. The attention it got in Society became hard for the politicians to avoid. The Swedish section of Save the Children, demanded in their report concerning child poverty in Sweden that the Swedish Government need to do an inquiry about the increasing child poverty.    Today in Sweden, there are two big parties, and they have been the biggest for a long time now. The two are Socialdemokraterna and Moderata Samlingspartiet. The first mentioned one is representing a socialist policy whilst the second one is representing a right-wing party. This study will deal with whether the parties have changed over time or not. The big question will be whether they have changed their opinions and positions since the beginning of 1960. This year is chosen in particular because it was during this period the largest development of the welfare state of Sweden started. It will be about if the parties changed according to, in particular poverty in Sweden. There are two main questions that I intend to answer throughout the text, to finally analyze the questions in the last part of this essay.

Filterbubblor är för många fortfarande en relativt okänd process som ändå pågåroavbrutet när vi använder exempelvis sociala medier. Uppsatsen söker att undersökaunga människors vanor på sociala medier, om de känner att de begränsas, deras kunskapi ämnet filterbubblor och dess kopplingar till begränsningar genom personalisering, ochdemokrati. Uppsatsens urvalsgrupp är män och kvinnor mellan 18 och 28 år. Genom 15enskilda intervjuer i kombination med kvalitativ textanalys har vi kommit fram till attanvändarna känner att de begränsas av sociala medier och att det anses vara ett problem.Många användare ansåg också att filterbubblor skulle kunna vara ett hot mot demokrati.Dessutom har vi kommit fram till att kunskapen om filterbubblor bland respondenternaär bristande, om än inte obefintlig. De är däremot överlag mindre intresserade av attändra sina vanor för att motarbeta digital isolering och polarisering, även om deerkänner att förändrade vanor hade gynnat dem. Konsekvenserna av fortsattbegränsning är att vi kommer att glida ifrån varandra än mer. Det kommer att leda tillett mer hätskt politiskt klimat och mer oförståelse för sådant och sådana som ärannorlunda än oss själva. / The making of filter bubbles occurs every time we use social media, although for a lotof people it's still a relatively unknown process. This paper analyzes young people'shabits on social media, if they feel restricted, their knowledge about filter bubbles andtheir connections to restrictions through personalization, and democracy. In this paperwe have sampled men and women between the ages of 18 and 28. After conducting 15individual interviews, we've come to the conclusion that young users feel restricted onsocial media and that they think it could be a problem. Many users considered filterbubbles to be a possible threat to democracy. We've also found that the knowledgeabout filter bubbles among the interviewees is lacking, though not non-existent. Despitethese findings, users are not very interested in changing their habits to combat digitalisolation and polarization, even though many admitted that it would be beneficial tothem. The consequences of continuing restriction is both isolation and polarization. Thiscould lead to a more rancorous political climate and a diminishing tolerance of thingsand people who are different from us.

Bakgrund: När barn vid 6 månader introduceras till fastare föda kan matvägran uppstå. En svårare variant av matvägran ger skäl till diagnosen Selektiv Ätovilja (SÄ) eller Avoidant Restrictive Food Intake Disorder (ARFID). Både vården och föräldrarna har en betydande roll i barnets behandling vid SÄ eller ARFID. Motiv: Då ARFID är en relativt ny diagnos är det rådande kunskapsläget om sjukdomen bristande, vilket påverkar föräldrarnas möte med vården. Studier om olika perspektiv på ätovilja är av stor vikt för att förbättra mötet mellan föräldrar och vårdpersonal. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa erfarenheter av mötet med sjukvården beskrivet av föräldrar till barn med selektiv ätovilja (ARFID). Metod: Föreliggande studie genomfördes med hjälp av 8 enskilda semistrukturerade intervjuer med föräldrar till barn med ARFID. Deltagarna rekryterades via en sluten Facebookgrupp och intervjuerna skedde digitalt via Zoom. Under intervjuerna användes en intervjuguide som testats i en pilotintervju. Intervjuerna transkriberades ordagrant varvid texten analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i 3 kategorier och 6 underkategorier. Resultat: Föreliggande studie visade att föräldrarnas erfarenheter handlade om personalens kunskap, professionellt bemötande och föräldrarnas känsla av att befinna sig i en gråzon. Personalens kunskap var i överlag bristande och föräldrarna fick därför söka kunskap på egen hand. Föräldrarna bemöttes med nonchalans och bristande förståelse. Känslan av att befinna sig i en gråzon handlade om att föräldrarna upplevde att de hamnade mellan stolarna och fick kämpa för god vård. Konklusion: Föräldrarnas erfarenheter om vårdpersonalens kunskapsbrist om ARFID var central i intervjuerna. En ökad kunskap bland vårdpersonal kommer att främja föräldrarnas tillgång till hjälp, stöd, förståelse och verktyg att hjälpa barnet. En instans behövs för att förbättra vården av barn med ARFID. / Background: A child is introduced to more solid foods around 6 months of age, which is when food aversion can arise. A more severe food aversion might give cause for considering Avoidant Restrictive Food Intake Disorder (ARFID). Both healthcare staff and parents of children with ARFID have significant roles in the child’s treatment. Motive: Since ARFID is a relatively new diagnosis, the available expertise is limited, particularly when parents meet with healthcare staff. Studies focused on various perspectives surrounding food intake disorders are of great importance when improving the meeting between parents and healthcare professionals. Aim: This study aimed to illuminate the experiences of the meeting with healthcare professionals as described by parents of children with ARFID. Methods: The study was conducted using 8 semistructured interviews with parents of children with ARFID. The participants were located and selected using a private Facebook group, and the interviews took place digitally via Zoom. The questions asked had previously been tested through a pilot interview. The interviews were transcribed verbatim, then analysed using qualitative content analysis. This resulted in 3 categories and 6 subcategories. Result: The results showed that the parents’ experiences were about the expertise demonstrated by healthcare staff, professional treatment, and the parents’ sense of being stuck in a grey area. Healthcare professionals lacked the necessary expertise, and parents were forced to seek information elsewhere. Parents faced negligence and a lack of understanding from healthcare staff. They also felt like they were in a grey area and had to fight for their child to receive fair treatment. Conclusion: The lack of expertise was central throughout the study. With increased knowledge, healthcare professionals could give parents better help, support, understanding, and tools. A clinic to receive children with ARFID is needed.

Digitaliseringen som sker i accelererande hastighet i dagens samhälle har bidragit till en mångfald av nyhetskanaler och informationskällor, vilket ställer krav på att välja ut nyhetsinnehåll för konsumtion i det digitala medielandskapet. I utbildningskontext förväntas elever förvärva skolväsendets demokratiska värden, där främst samhällskunskapsämnet fått axla rollen i att fostra och bilda kompetenta och ansvarskännande medborgare. Implementering av nyhetsinnehåll i samhällskunskapsundervisningen kan främja ungdomars nyhetskonsumtion och politiska intresse, vilket kan fylla en viktig funktion för samhällsengagemang och medborgarskap. Därav är syftet med denna studie att undersöka och synliggöra svenska gymnasieelevers nyhetskonsumtion och upplevelser av denna i förhållande till ett demokratiskt medborgarskap. Studien avser även att belysa dessa gymnasieelevers politiska intresse, engagemang och deltagande, vilket kan avspeglas i deras roll som aktiva samhällsmedborgare. Detta har undersökts genom tio kvalitativa och semistrukturerade forskningsintervjuer med gymnasieelever i årskurs 3 på ett högskoleförberedande program i en medelstor stad i Mellansverige. Det empiriska materialet har analyserats utifrån nationell såväl internationell forskning samt Dahls demokratiteori och Festingers Selective Exposure Theory. Resultatet antyder att gymnasieeleverna har ett utpräglat nyhetsintresse och konsumerar nyheter i relativt stor utsträckning eftersom de betonar vikten av att vara välinformerad om det politiska och omvärlden. De plattformar som primärt selekteras för nyhetskonsumtion och informationssökning är digitala och sociala medier, även om vissa spår av traditionella medier kan skönjas. De slutsatser som dras är att majoriteten av gymnasieeleverna uppvisar tendenser av hög nyhetskonsumtion, utbredd diskussionsbenägenhet och ökad medvetenhet om det demokratiska medborgarskapets rättigheter och skyldigheter samt att digitala och sociala medier är betydelsefulla nyhetsförmedlare. Vidare dras även slutsatsen att samtliga elever ser sitt röstberättigande i fria och frekventa val som fundamentalt för effektivt deltagande och inkludering i den demokratiska processen. Implementering av nyhetsmedia i samhällskunskapsundervisningen kan även stimulera elevers värderingar och kunskaper om det politiska, vilket kan främja deras politiska intresse och nyhetskonsumtion.