This qualitative study aims to show how six people in Gäddede, Sweden, perceive the local media’s coverage. This study is based on interviews with six people residing in Gäddede. The central part of this study is to investigate the magnitude of these six people’s interest in local and national news, how the current coverage from media affects their national social inclusion in society as a whole and finally describes the six people’s faith towards the media in the region. Our theoretical framework has been inspired by similar studies regarding the importance of local news, with the difference that we focused on the perspective of the people we interviewed and the stories they told us. We found that the majority of these six people we interviewed thought the news coverage of Gäddede is low and that is a factor of the social exclusion they feel for the society in general. Some stories from these people indicate that they have low faith in media. There is a strong interest in news of the people we interviewed, but they feel there is an absence of local news. Therefore the people will find other ways to get that information.

Titel: Barn av sin tid och klass: En kvantitativ studie om generations- och klasstillhörighetens betydelse för vår nyhetskonsumtion   Författare: Stina Bergdal & Evelina Olsson   Kurs, termin och år: C-uppsats, HT-2014   Antal ord i uppsatsen: 18 949   Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att analysera vilken betydelse klass och generation har för nyhetskonsumtion. Att undersöka betydelsen av dessa två strukturer är viktigt då vi trots dagens individsamhälle påverkas av vår omgivning när det gäller vår nyhetskonsumtion.   Metod och material: Metoden som används är surveyundersökningar. Materialet som används i denna undersökning består av den nationella SOM-undersökningen från 2012.   Huvudresultat: Generation och klass är båda strukturer som påverkar vår konsumtion av nyheter. Men effekten av de olika strukturernas påverkan är olika och vi påverkas i högre grad av vår generationstillhörighet än vår klasstillhörighet. Det vill säga den tid, samhällsklimat och den tekniska utvecklig vi växer upp i formar oss inte bara som människor utan även som nyhetskonsumenter. De vanor vi skaffar oss i vår ungdom är de vanor som kommer att följa med oss resten av livet och vara en naturlig del av vår konsumtion.             Klasstillhörigheten har även den en påverkan på hur vi tar del av nyheter men när vi jämför båda dessa komponenter blir det tydligt att generationstillhörigheten är viktigare. Även om det finns vissa klasskillnader inom generationerna, den tydligaste kanske när det gäller valet av enskilda nyhetsmedium, så är den gemensamma referenspunkten vi har med de som vuxit upp i samma tidevarv mer betydande för hur vår nyhetskonsumtion ser ut.   Nyckelord: Generation, Klass, Nyhetskonsumtion, Medieanvändning, Generationsklyftor, Klassklyftor

This study discusses whether an individualized news consumption leads to a fragmentationamong readers, to the extent that news of social importance, that contribute to a democratic debate are neglected or missed. Areas of interest are how students of a university in the western part of Sweden consume news and in what ways, through the internet, smartphones, computers or newspapers as well as what genres of news are consumed. The uses and gratification theory and theory of the public sphere constitute the theoretical framework of the study. The method used is that of a quantitative nature, more specifically surveys conducted online. The study was not representative for the total population and thus only expresses itself regarding the answers given by the respondents. Finally, the study finds that the respondents use the possibility of an individualized media content more as a tool to consume a little extraof the news genres they find interesting rather than neglect traditional news media completely.

<p>Validerat; 20130612 (global_studentproject_submitter)</p>

Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka nyhetskonsumtion och medieförtroende  bland 132 studenter från två olika skolor i Stockholm. Skolorna som undersöks är Tensta Ross Gymnasium, som ligger i en resurssvagare del av Stockholm, samt Victor Rydbergs Gymnasium som ligger i en mer resursstark del av Stockholm. Studien baseras på en surveyundersökning i olika klasser från de två skolorna. Surveyundersökningen har konstruerats för att efterlikna mer omfattande undersökningar för att vi lättare ska kunna jämföra våra egna resultat med de större undersökningarna.  Undersökningen visar ett generellt lågt förtroende för nyheter men även en generellt hög konsumtion. Undersökningen visar att mobiltelefonen är den plattform som används i störst grad för att ta del av nyheter. Undersökningen visar även att respondenterna från Tensta Ross Gymnasium har stort förtroende för nyheter via sociala medier samt att de hade en stark igenkänningsfaktor gentemot påståendet att de behöver nyheter via sociala medier för att få fler perspektiv kring nyheter. Vi kunde även se att respondenterna från Victor Rydbergs Gymnasium hade ett stort förtroende för morgontidningar, men ett generellt lågt förtroende för kvällstidningar.

Detta är en kvalitativ och teoretisk studie, baserad på tidigare forskning. Syftet är att ta reda på hur och varför det svenska medielandskapet har förändrats samt vad konsekvenserna blir av en personaliserad nyhetskonsumtion. Fokus ligger på individ- och samhällsnivå utifrån de fyra vinklarna social, teknisk, ekonomisk och politisk. De teorier som används som referensramar är normativ- och användarteori samt framing theory. Resultaten visar att det svenska samhället har individualiserats och därför även medielandskapet. Det sker en kontinuerlig utveckling som kommer att fortsätta, särskilt inom teknikområdet. Konsumenterna har en aktiv roll, både som enskilda aktörer och som medborgare samt är nyhetskonsumtion av stor vikt för att demokratin ska fungera. Mina slutsatser är att människan idag är kluven mellan den riktiga verkligheten och den digitala verkligheten på nätet. Konsumenten är en aktiv deltagare och producerar även eget material, vilket kommer att ha en fortsatt viktig roll i medielandskapet. Samtidigt är demokratins funktion hotad av medborgarnas okunskap och de kommersiella nyhetsbolagen som sätter nöje framför nytta, för egen ekonomisk vinning. Likaså är landsbygdens medieskugga ett tecken på vårt segregerade samhälle och tillsammans med urbaniseringen skapar detta problem.

Den här studien undersökte nyhetsvanor hos teknologistudenter i Stockholm. I dagens föränderliga nyhetsklimat tappar studier snabbt sin relevans, vilket ställer krav på kontinuerliga efterforskningar. 40 studenter svarade på en enkät och 16 av dessa deltog i intervjuer. Resultaten visar att “moderna” nyhetskanaler som webbsidor och sociala medier var klart mer populära än “traditionella kanaler” som dagstidningar och TV-nyheter. De “traditionella” kanalerna upplevdes dock som mest trovärdiga, och var mest populära vid stora nyhetshändelser. Deltagarna tyckte generellt sett att nyheter har en viktig plats i samhället, men att de inte själva följde nyheterna lika väl som de skulle vilja. / The purpose of this study was to examine news habits of students of technology in Stockholm, Sweden. In today’s ever-changing news climate, studies quickly lose their relevance. Therefore, continous research is necessary. 40 students responded to a survey and interviews were conducted with 16 of these. The results showed that “modern” news channels, such as websites and social media, were more popular than “traditional” news channels, such as newspapers and TV news. However, the “traditional” channels were perceived as the most credible, and they were the most popular channels for major news events. Generally, the partypants felt that news filled an important role in society, but they didn’t keep up with the news as well as they would have liked.

I och med dagens digitaliserade samhälle har det skapats en uppsjö av nya termer. Selektivexponering är ett av dessa, vilket betyder att människor i största mån väljer att exponera sig för information som stämmer överens med de befintliga åsikter och övertygelser som personen redan erhåller. Grundat i detta finns det en uttalad oro kring ett fenomen som kan uppstå, ett begrepp som har kommit att kallas filterbubblor. Fenomenet innebär att människor skapar sig en parallell informations-värld som ej nödvändigtvis stämmer överens med verkligheten, vilket skulle kunna få tänkbart stora oönskade effekter på samhälle och individ. Studien syftar till att undersöka den selektiva exponeringen hos en yngre målgrupp, genom att studera deras informationsinhämtning om dagsaktuella ämnen där miljö och klimatfrågan ligger i största fokus. Ungdomarnas medvetenhet kring hur den information som de exponeras för påverkar dem studerades också. För att samla in den information som behövdes för att besvara studiens syfte genomfördes fokusgruppsintervjuer. Den sammanställda datan visade på att dagens ungdomar är selektiva och källkritiska när det kommer till deras informationsinhämtning om dagsaktuella ämnen och att förtroendet för dagstidningar är lågt. Medvetenheten kring att algoritmer styr och påverkar vad de exponeras för på sociala medier visade sig vara högt. Resultatet visade även att ungdomarna tenderar till att stöta ifrån sigi nformation som ej överensstämmer med deras ståndpunkt, då denna sorts information triggar negativa känslor som provokation eller irritation. Vetenskapliga studier, TV och Radio och andra intresseorganisationer som driver olika frågor är de källorna ungdomarna använde sig av då de aktivt väljer att söka efter fakta, eftersom dessa källor anses vara mest sannhetsenliga. Studien visar att interpersonella möten och meningsutbyten med andra människor har en stor påverkan på åsiktsbildningen hos ungdomar.

Syfte och frågeställningar: Studien ämnar undersöka socioekonomiska skillnader och dess påverkan för individers förhållningssätt till nyhetskonsumtion och samhälle. Frågeställningarna är följande: Hur förhåller sig unga vuxna till nyheter beroende på uppväxt och utbildningsnivå? Hur kan skillnaderna mellan unga vuxnas förhållningssätt till nyheter förklaras med hjälp av klassteori? Metod och material: Studien är genomförd med kvalitativ metod där empirin insamlats genom djupintervjuer. Huvudresultat: Individer med hög socioekonomisk status är i större utsträckning mer motiverade till att konsumera nyheter, jämfört med individer med låg socioekonomisk status.

Denna uppsats har som syfte att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om media och nyhetsrapportering påverkas av att sociala medier är ungdomars främsta källa till nyhetskonsumtion på internet. Uppsatsen har ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv och vilar på Lev Vygotskijs och Roger Säljös teorier. De som intervjuades i studien var sex utbildade och verksamma lärare på högstadiet inom ämnet samhällskunskap i tre kommuner i mellersta Norrland. Med hjälp av dessa data som underlag har slutsatser dragits av hur sociala medier påverkar undervisningen om media och nyhetsrapportering på högstadiet. Den slutats som drogs av resultatet i studien var att framförallt källkritiken har blivit mer central, men att det trots det inte är tillräckligt för att bemöta dagens informationsflöde på sociala medier. Bortsett från källkritiken skiljer sociala mediers påverkan mellan de olika lärarna. Kunskapsnivåerna varierar mellan lärarna och en önskan om att utveckla sina kunskaper framkom från flera lärare. Någon samsyn vad begreppet nyheter innebär finns inte hos de intervjuade. Samtliga lärare i studien är överens om att sociala medier har en påverkan på undervisningen. / <p>Godkännande datum: 2016-12-21</p>