Title: Facebook – a false utopia? Authors: Anton Furuland & Dominic Chennaya Principal research question: Is the political polarization increasing on and through Facebook? Theoretical frame: Identification theory, selective exposure theory, spiral of silence Method/Material: Semi-structured interviews which provided our material Main Results: Our research has shown a tendency for increased political polarization on Facebook. Number of pages: 58 Course: Media and communication studies C Department: Department of informatics University: Uppsala University Period: HT 2014 Tutor: Amelie Hössjer Keywords: Political polarization, Facebook, political debate, selective exposure, identification

I och med dagens digitaliserade samhälle har det skapats en uppsjö av nya termer. Selektivexponering är ett av dessa, vilket betyder att människor i största mån väljer att exponera sig för information som stämmer överens med de befintliga åsikter och övertygelser som personen redan erhåller. Grundat i detta finns det en uttalad oro kring ett fenomen som kan uppstå, ett begrepp som har kommit att kallas filterbubblor. Fenomenet innebär att människor skapar sig en parallell informations-värld som ej nödvändigtvis stämmer överens med verkligheten, vilket skulle kunna få tänkbart stora oönskade effekter på samhälle och individ. Studien syftar till att undersöka den selektiva exponeringen hos en yngre målgrupp, genom att studera deras informationsinhämtning om dagsaktuella ämnen där miljö och klimatfrågan ligger i största fokus. Ungdomarnas medvetenhet kring hur den information som de exponeras för påverkar dem studerades också. För att samla in den information som behövdes för att besvara studiens syfte genomfördes fokusgruppsintervjuer. Den sammanställda datan visade på att dagens ungdomar är selektiva och källkritiska när det kommer till deras informationsinhämtning om dagsaktuella ämnen och att förtroendet för dagstidningar är lågt. Medvetenheten kring att algoritmer styr och påverkar vad de exponeras för på sociala medier visade sig vara högt. Resultatet visade även att ungdomarna tenderar till att stöta ifrån sigi nformation som ej överensstämmer med deras ståndpunkt, då denna sorts information triggar negativa känslor som provokation eller irritation. Vetenskapliga studier, TV och Radio och andra intresseorganisationer som driver olika frågor är de källorna ungdomarna använde sig av då de aktivt väljer att söka efter fakta, eftersom dessa källor anses vara mest sannhetsenliga. Studien visar att interpersonella möten och meningsutbyten med andra människor har en stor påverkan på åsiktsbildningen hos ungdomar.

The purpose of this study is to examine if, and in that case how, students at Uppsala University are affected by their Instagram feeds and how that will influence the decisions students make in relation to a political election. In addition to this, we also intend to examine how students' perceptions of politics in a more global aspect may be affected by this. To answer the purpose, the following questions are used: - How can filter bubbles and echo chambers on Instagram affect students' opportunities to make well-informed decisions, especially in relation to political elections?  - How can students' Instagram feeds affect their perception of world politics? To receive the empirical material ten qualitative interviews are conducted. Based on the empirical material a text analysis is done. We used Jürgen Habermas theory of the Public Sphere and the theory of Selective Exposure. The result of the study is mainly that the echo chambers that exist in students' Instagram feeds have such a large impact that it cannot be claimed that they can make a completely well-informed decision. And that students' perception of the outside world gives them a more global enlightenment of the political events that take place in the outside world, while due to its filtered Instagram feeds they do not get a holistic view from all perspectives of the events. This result provides information about the effects that echo chambers and filter bubbles can have and it may be an explanation of the ongoing polarization in the global political climate.

The purpose of this study is to explore the collective identity of incels created on the incel forum incels.is from an information science perspective. This is done by studying both the cognitive information behavior of the forum members as well as the socio-cognitive information practice of the forum. Considering the incel community is online based, a netnographic approach is used. A netnographic approach relying on a non-participant observation of 86 posts made on a publicly available incel forum. Personal narratives in the posts are regarded as the cognitive information behavior of the forum members and analyzed to depict the collective identity of incels through social interactions on incels.is from the collective identity theory. By identifying the incel discussion forum as an echo chamber we explore its information practice with the theory of selective exposure. The information practice of the forum accentuates the habitualization and continuity of the values and polarization that shape the collective identity. The empirical findings show that the collective identity is based off of a polarization between in-groups and out-groups which is heavily marked by terminology and selective exclusion. The forum is a social space strictly for heterosexual males that considers their personal state of involuntary celibacy an identity that needs to be enacted socially with likeminded. The empirical findings tell that the incels believe in a societal hierarchy where they are placed at the bottom for not meeting the heteronormative ideal of beauty and therefor lack romantical and intimate experiences. The collective identity of incels on incels.is consists of evaluating common incel traits, comparing the in-group with the out-group and vent their anger towards those responsible for the men’s loneliness.

Filterbubblor är för många fortfarande en relativt okänd process som ändå pågåroavbrutet när vi använder exempelvis sociala medier. Uppsatsen söker att undersökaunga människors vanor på sociala medier, om de känner att de begränsas, deras kunskapi ämnet filterbubblor och dess kopplingar till begränsningar genom personalisering, ochdemokrati. Uppsatsens urvalsgrupp är män och kvinnor mellan 18 och 28 år. Genom 15enskilda intervjuer i kombination med kvalitativ textanalys har vi kommit fram till attanvändarna känner att de begränsas av sociala medier och att det anses vara ett problem.Många användare ansåg också att filterbubblor skulle kunna vara ett hot mot demokrati.Dessutom har vi kommit fram till att kunskapen om filterbubblor bland respondenternaär bristande, om än inte obefintlig. De är däremot överlag mindre intresserade av attändra sina vanor för att motarbeta digital isolering och polarisering, även om deerkänner att förändrade vanor hade gynnat dem. Konsekvenserna av fortsattbegränsning är att vi kommer att glida ifrån varandra än mer. Det kommer att leda tillett mer hätskt politiskt klimat och mer oförståelse för sådant och sådana som ärannorlunda än oss själva. / The making of filter bubbles occurs every time we use social media, although for a lotof people it's still a relatively unknown process. This paper analyzes young people'shabits on social media, if they feel restricted, their knowledge about filter bubbles andtheir connections to restrictions through personalization, and democracy. In this paperwe have sampled men and women between the ages of 18 and 28. After conducting 15individual interviews, we've come to the conclusion that young users feel restricted onsocial media and that they think it could be a problem. Many users considered filterbubbles to be a possible threat to democracy. We've also found that the knowledgeabout filter bubbles among the interviewees is lacking, though not non-existent. Despitethese findings, users are not very interested in changing their habits to combat digitalisolation and polarization, even though many admitted that it would be beneficial tothem. The consequences of continuing restriction is both isolation and polarization. Thiscould lead to a more rancorous political climate and a diminishing tolerance of thingsand people who are different from us.

Digitaliseringen som sker i accelererande hastighet i dagens samhälle har bidragit till en mångfald av nyhetskanaler och informationskällor, vilket ställer krav på att välja ut nyhetsinnehåll för konsumtion i det digitala medielandskapet. I utbildningskontext förväntas elever förvärva skolväsendets demokratiska värden, där främst samhällskunskapsämnet fått axla rollen i att fostra och bilda kompetenta och ansvarskännande medborgare. Implementering av nyhetsinnehåll i samhällskunskapsundervisningen kan främja ungdomars nyhetskonsumtion och politiska intresse, vilket kan fylla en viktig funktion för samhällsengagemang och medborgarskap. Därav är syftet med denna studie att undersöka och synliggöra svenska gymnasieelevers nyhetskonsumtion och upplevelser av denna i förhållande till ett demokratiskt medborgarskap. Studien avser även att belysa dessa gymnasieelevers politiska intresse, engagemang och deltagande, vilket kan avspeglas i deras roll som aktiva samhällsmedborgare. Detta har undersökts genom tio kvalitativa och semistrukturerade forskningsintervjuer med gymnasieelever i årskurs 3 på ett högskoleförberedande program i en medelstor stad i Mellansverige. Det empiriska materialet har analyserats utifrån nationell såväl internationell forskning samt Dahls demokratiteori och Festingers Selective Exposure Theory. Resultatet antyder att gymnasieeleverna har ett utpräglat nyhetsintresse och konsumerar nyheter i relativt stor utsträckning eftersom de betonar vikten av att vara välinformerad om det politiska och omvärlden. De plattformar som primärt selekteras för nyhetskonsumtion och informationssökning är digitala och sociala medier, även om vissa spår av traditionella medier kan skönjas. De slutsatser som dras är att majoriteten av gymnasieeleverna uppvisar tendenser av hög nyhetskonsumtion, utbredd diskussionsbenägenhet och ökad medvetenhet om det demokratiska medborgarskapets rättigheter och skyldigheter samt att digitala och sociala medier är betydelsefulla nyhetsförmedlare. Vidare dras även slutsatsen att samtliga elever ser sitt röstberättigande i fria och frekventa val som fundamentalt för effektivt deltagande och inkludering i den demokratiska processen. Implementering av nyhetsmedia i samhällskunskapsundervisningen kan även stimulera elevers värderingar och kunskaper om det politiska, vilket kan främja deras politiska intresse och nyhetskonsumtion.

Detta kandidatarbete fokuserar på ideologisk polarisering som orsak till den stora mängden falsk information som har spridits den senaste tiden. Jag undersöker hur selektiv exponering och filterbubblor har bidragit till att den ideologiska polariseringen har följt med in på webben, och hur nyhetsfeed har agerat som en grogrund för detta. I ett försök till att minska den ideologiska polariseringen i nyhetsfeed skapade jag en webbapplikation i form av ett nyhetsfeed med nyhetsartiklar som med hjälp av algoritmer låter användaren se utanför sin filterbubbla för att balansera nyhetsfeedet mellan flera olika nyhetskällor. / This bachelor thesis focuses on ideological polarization as cause for the vast amount of false information that have been spread lately. I examine how selective exposure and filter bubbles have contributed to the ideological polarization that followed into the web, and how newsfeed have been acting as a breeding ground for this. In an attempt to reduce the ideological polarization in newsfeed I created a web application in the form of a newsfeed with news articles, that with the help of algorithms let the user see beyond its filter bubble to balance the newsfeed between different news sources.

Den här studien undersöker hur diskussioner på ekokammare ser ut i sociala medier. Mer specifikt undersöks kommentarsfälten i två olika länkar från den sociala länkaggregatorn Reddit och underforumet /r/Politics. Undersökningen görs i syfte att se hur diskussioner tar form på Reddit för att ge en klarare bild av ekokammare som fenomen på internet. Studiens teoretiska grund ligger i teorierna om selektiv exponering och partisk assimilering, samt i en teoretisering av hur grupper formas på de sociala medierna Twitter och Reddit. Studien använder sig av både en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys, vilka främst grundar sig i argumentationsanalysen. Innehållsanalysen används först för att jämföra /r/Politics användares ställningstagande till de länkar som de kommenterar på och sedan för att möjliggöra en korrelationsanalys av arguments styrka och dess användargivna poäng på Reddit. Textanalysen görs med hjälp av begrepp från argumentationsanalysen och används för att sätta in studiens material i fem olika teman. Det mest framträdande temat får namnet Kommentarer av papegojor och beskriver kommentarer som konstrueras likadant som tidigare kommentarer utan försök till att föra något nytt till diskussionen. Överlag visar studiens resultat att responsen ser likadan ut för båda länkarna och att en stor majoritet av kommentarerna är på samma sida i argumentet. Resultatet visar också att argumentens styrka är oberoende av om en kommentar får en positiv respons eller inte. / This study explores how discussions in echo chambers take form on social media. More specifically, the study explores the comment section of two different links on the social news-aggregator website Reddit and the sub-forum /r/Politics. The purpose of the aforementioned exploration is to give a clearer picture of echo chambers as a phenomena on the Internet. The study’s theoretical background is based on selective exposure and biased assimilation theory, as well as a theorization of how groups form on Twitter and Reddit. The study uses a quantitative content analysis and a qualitative text analysis, which are both based on argumentation theory. The content analysis is first used to compare the viewpoint of /r/Politics users with the subject of the links they comment on, and then to make a correlation analysis of the strength of arguments and the arguments’ user-given points on Reddit. Last a qualitative text analysis is done using concepts from argumentation theory, which allows for the observation of five different themes. The most prominent of these themes was given the name Comments by parrots and describes comments that are constructed in a similar fashion to older comments, without an attempt to bring something new to the discussion.  Overall, the study’s result shows that the response to the two links is similar, and that both have an overwhelming majority of comments supporting one side. The result also shows that a strong argument does not necessarily mean that the comment will get a positive response.

På senare år har filterbubblor blivit ett välkänt begrepp som syftar på de bubblor av innehåll som användare slängs in i på sociala medier. I dessa bubblor finns en oro för att inlägg är ensidiga och kan stänga in oss i bland annat politiska åsikter. Filterbubblor anses därför av många bidra till en ökad polarisering, inte bara på grund av de inlägg som faktiskt visas för oss, utan även de inlägg som algoritmen väljer att inte visa på vårt nyhetsflöde. Trots att medvetenheten kring filterbubblor ökat, finns inte många studier på hur vägen mot en filterbubbla ser ut. För det första förser vi i denna rapport genom ett kvantitativt experiment, användare av sociala plattformar med en tydligare bild av hur filterbubblans livscykel ser ut, det vill säga hur lång tid det tar att hamna i en filterbubbla, och hur användare kan ta sig ur den. För det andra testar vi de teorier och de metodologiska svårigheterna i tidigare forskning kring hur användare potentiellt kan ta sig ur, eller byta filterbubbla. Vårt resultat visar att det går snabbt att komma in i en filterbubbla, medans att ta sig ur filterbubblan eller byta filterbubbla visa sig vara svårare än vad vi trodde och därför kräver mer tid. Eftersom det inte finns tidigare forskning på hur en filterbubbla ser ut eller när man kan räkna det som en filterbubbla så har vi  utifrån vårt egna experiments resultat, skapat ett mått för just detta. / In recent years, filter bubbles have become a well-known concept that refers to the bubbles of content that users throw in on social media. In these bubbles there is a concern that posting is one-sided and can shut us down in, among other things, political opinions. Filter bubbles are therefore considered by many to contribute to increased polarization, not only because of the posts that are actually displayed to us, but also the posts that the algorithm chooses not to display on our news feed. Although awareness of filter bubbles has increased, there are not many studies on what the path to a filter bubble looks like. Firstly, in a quantitative experiment, we provide users of social platforms with a clearer picture of what the filter bubble's life cycle looks like, i.e. how long it takes to end up in a filter bubble, and how users can get out of it. Secondly, we test the theories and methodological difficulties in previous research on how users can potentially get out, or change the filter bubble. Our results show that it is easy to get into a filter bubble, but getting out of the filter bubble or changing the filter bubble turns out to be more difficult than we thought and requires more time. Since there is no previous research on what a filter bubble looks like or when you can count it as a filter bubble we have based on the results of our own experiment created a measure for just this.