Title: Facebook – a false utopia? Authors: Anton Furuland & Dominic Chennaya Principal research question: Is the political polarization increasing on and through Facebook? Theoretical frame: Identification theory, selective exposure theory, spiral of silence Method/Material: Semi-structured interviews which provided our material Main Results: Our research has shown a tendency for increased political polarization on Facebook. Number of pages: 58 Course: Media and communication studies C Department: Department of informatics University: Uppsala University Period: HT 2014 Tutor: Amelie Hössjer Keywords: Political polarization, Facebook, political debate, selective exposure, identification

Syftet med denna uppsats är att utforska hur valadministreringen och tjänstemännens handlande i en tid av politisk polarisering i delstaten Kalifornien, kan tänkas inverka på universitetsstudenters förtroende för valsystemet och valprocessen, och i förlängningen incitamenten att rösta. Studien utförs i den amerikanska delstaten Kalifornien och det har genomförts kvalitativa intervjuer med universitetsstudenter från UCLA. Det teoretiska ramverket som användes var Holmberg och Oscarssons (2004) teori om de tre parametrarna institutionella, kontextuella och individuella, förklaringarna till attityder till röstning. Även Rothstein och Kumlins (2001) teori om socialt kapital & förtroende används i uppsatsen för att förståelse för sambanden mellan korruption, tillit för samhället och de politiska institutionerna. Resultatet i studien visade att respondenterna är positivt inställda till de delar av valprocessen som valadministrationen (de politiskt tillsatta tjänstemännen) inte har ett tydligt inflytande över. I det avseenden där de har ett tydligare inflytande, väcker de misstro och förtroendet för valsystemet och valprocessen är lägre. Resultatet visar att respondenterna har ett mycket lågt förtroende för offentliga tjänstemän generellt. Den politiska polariseringen i USA visar sig påverka valdeltagandet i en positiv riktning, men förvärrar förtroendet för valadministrationen.

Studien undersöker politiska partiers inverkan på miljöförbättringar i USA. Vi undersöker även om ökad polarisering mellan republikaner och demokrater har gett upphov till större skillnader i miljöinvesteringar över tid. Med hjälp av paneldata och fixa effekter för amerikanska delstater mellan åren 2009 - 2022 analyserar vi de genomsnittliga miljöinvesteringarna per invånare beroende på det styrande partiet i den lagstiftande församlingen. Resultatet påvisar inga signifikanta effekter om att storleken på miljöinvesteringar skiljer sig mellan partierna vilket ger stöd åt förväntningarna om medianväljarteoremet. När vi undersöker skillnaderna i miljöinvesteringar mellan partierna över två perioder observeras signifikanta effekter. Resultatet tyder på att delstater med demokratiskt styre i den lagstiftande församlingen investerar 9 $ mer per invånare på miljöförbättringar under den andra perioden än delstater med republikanskt eller delat styre. Det är däremot inte möjligt att fastställa om den ökade skillnaden i miljöinvesteringarna mellan partierna över tid är till följd av en ökad polarisering. / This study investigates the impact of political parties on environmental improvements in the United States. We also investigate whether increased polarization between Republicans and Democrats has led to greater differences in environmental investments over time. Using panel data on US states for the period 2009 - 2022 and including fixed effects, we analyze the average per capita environmental investments based on the ruling party in the legislature. The findings indicate no significant effect that the size of environmental investments differ between the political parties  which supports the expectations of the median voter theorem. When examining the differences in environmental investments between the parties across two periods significant effects are observed. The result suggests that states with Democratic rule in the legislature invest $ 9 more per capita on environmental improvements in the second period than Republican or divided states. However, it is not possible to determine whether the increased difference in environmental investments between the parties over time is the result of increased polarization.

En undersökning av samband mellan flitigare användning av sociala medier och starkare åsikter i främst invandrings- och intergrationsfrågor. Resultatet tyder på att ett samband är möjligt men att det krävs mer forskning för att säkerställa det. I diskussionsdelen diskuteras eventuella orsakssamband som algoritmstyrd informationssållning och politiskt homogena vänkretser på sociala nätverk. De årliga SOM-undersökningarna från Göteborgs universitet utgör det statistiska underlaget.