In this paper the use of history in the Swedish immigration debate during the refuge crisis of 2015 is examined with the purpose of determining how the articles express historical consciousness. Furthermore, the potential to use these articles in a school context to develop students’ historical consciousness is discussed. The study was conducted through qualitative text analysis of debate articles from the fall of 2015 in three different Swedish newspapers, using theory of narrative competence as a determiner of the development of historical consciousness. Narrative competence was measured using a model of progression containing four different levels of narrative: Traditional, exemplary, critical and genetic. The results showed that in relation to the present, all four types of narratives could be observed. However, the past was predominantly used exemplary, to guide action in the contemporary situation. In the context of upper secondary school history education, suggestions of how to use the empirical material included problematisation and deconstruction of these historical examples to determine their ability to enhance understanding of present and past situations. Furthermore, articles referring to the same historical phenomenon with different levels of development in historical consciousness could be used to allow the students to observe the contrasts to develop their own historical consciousness.

<p>The purpose of this paper is to examine witch factors lays behind political decisions when reforming upper secondary school. Three major factors are used: political, economical and structural. These factors become visible by comparing the school reforms 1965 and the coming one in 2009. An analytical scheme is used to find the factors in the primary information. The study is based both political inquiries and on debate articles from newspapers and political papers.</p><p>The results show that two factors are more visible than the third, and that is the ideological and structural. The economical factor is visible but hasn’t the same influence in the debate as the two others and it isn’t conclusive for the reforms.</p>

The purpose of this paper is to examine witch factors lays behind political decisions when reforming upper secondary school. Three major factors are used: political, economical and structural. These factors become visible by comparing the school reforms 1965 and the coming one in 2009. An analytical scheme is used to find the factors in the primary information. The study is based both political inquiries and on debate articles from newspapers and political papers. The results show that two factors are more visible than the third, and that is the ideological and structural. The economical factor is visible but hasn’t the same influence in the debate as the two others and it isn’t conclusive for the reforms.

Title: Facebook – a false utopia? Authors: Anton Furuland &amp; Dominic Chennaya Principal research question: Is the political polarization increasing on and through Facebook? Theoretical frame: Identification theory, selective exposure theory, spiral of silence Method/Material: Semi-structured interviews which provided our material Main Results: Our research has shown a tendency for increased political polarization on Facebook. Number of pages: 58 Course: Media and communication studies C Department: Department of informatics University: Uppsala University Period: HT 2014 Tutor: Amelie Hössjer Keywords: Political polarization, Facebook, political debate, selective exposure, identification

<p>Denna studie undersöker hur politiker inom regeringspartierna i den politiska debatten framställer och konstruerar människor utan uppehållstillstånd. Hur talas det kring människor utan uppehållstillstånd? För att få svar på mina frågor analyseras, med diskursteori som både metodologisk och teoretisk utgångspunkt, de politiska debatter som tar plats i riksdagens kammare.</p><p>Uppsatsen redogör för och diskuterar den asyldiskurs som regeringspolitikerna försöker göra gällande i den politiska debatten. Analysen visar på att kriminaliseringen av papperslösa och gömda samt framställningen av Sverige som öppet och generöst utgör en utgångspunkt för diskursen.</p>

Denna studie undersöker hur politiker inom regeringspartierna i den politiska debatten framställer och konstruerar människor utan uppehållstillstånd. Hur talas det kring människor utan uppehållstillstånd? För att få svar på mina frågor analyseras, med diskursteori som både metodologisk och teoretisk utgångspunkt, de politiska debatter som tar plats i riksdagens kammare. Uppsatsen redogör för och diskuterar den asyldiskurs som regeringspolitikerna försöker göra gällande i den politiska debatten. Analysen visar på att kriminaliseringen av papperslösa och gömda samt framställningen av Sverige som öppet och generöst utgör en utgångspunkt för diskursen.

Svenska värderingar har blivit en mycket välanvänd politisk term under de senaste åren, i allt från debatter och uttalanden i media till offentligt tryck. Jag vill med hjälp av Laclau och Mouffes diskursteori analysera hur begreppet svenska värderingar konstrueras i politisk debatt, hur detta påverkar subjekten och hur begreppets aktualitet kan förklaras. De texter jag analyserat är uttalanden från Stefan Löfven, Anna Kinberg Batra och Jimmie Åkesson. Resultatet visar att svenska värderingars aktualitet förklaras med bakgrund i flyktingkrisen, medias bevakning och diskursens påverkan på väljare. Alla partiledare ger uttryck för en övergripande dikotomidiskurs där det "svenska" ställs i motsats till det "icke-svenska". De subjektspositioner som konstrueras i det politiska talet, och tillskrivs de som ses som "icke-svenska", påverkar hur dessa människor förstår sig själv och hur de förstås av andra. I partiledarnas olika diskurser går det att utläsa både skillnader och likheter, vilket konstruerar svenska värderingar på delvis olika sätt. Det uppstår hegemoniska drag i bl.a. hur svenska värderingar konstrueras som under hot, vilket jag tillskriver kulturdiskursens övertag i den diskursiva kampen. Svenska värderingar uttrycks som ett komplext begrepp som artikuleras på flertalet olika sätt.

Denna studie analyserar offentligt utgivna dokument för att identifiera centrala budskap avseende säkerhet samt synliggöra vilka syner på säkerhet som prioriteras på bekostnad av andra syner på säkerhet. Studien syftar till att analysera vilka synsätt på säkerhet som framkommer vid den politiska debatten om uranbrytningen 2018 samt 2022/2023. Detta för att undersöka om synen på säkerhet är en möjlig förklaring till den snabba politiska förändringen som uppkommit i och med att förbud mot nationell uranbrytning infördes i Sverige 2018 och en debatt om att återigen legalisera det uppkommit 2022/2023. Studien antar det vetenskapliga synsättet socialkonstruktivistiska som utgår ifrån att människor skapar konstruktioner av verkligheten genom kommunikation och samspel med varandra (Peoples 2021). Studien har en kontinuerlig utgångspunkt i säkerhetiseringsteorin och analysen genomförs utifrån det breddade säkerhetsbegreppet framfört av Buzan, Waever och de Wilde (1998). Detta innebär att synerna på säkerhet som denna studie analyserar utifrån är den militära sektorn, politiska sektorn, ekonomiska sektorn, miljösektorn och samhällssektorn. Studien inkluderar även energisäkerhet (FOI 2010) för ökad bredd och möjlighet att identifiera vilken syn på säkerhet som framförs i de politiska debatterna. Analysen genomförs utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats (Mayring 2000). Slutsatsen för studien är att det skett ett skifte i synen på säkerhet, vilket innebär att synen på säkerhet är en möjlig förklaring till den snabba politiska förändringen som uppkommit avseende den nationella uranbrytningen.

Uppsatsen behandlar en besvärlig politisk debatt mellan Gudrun Schyman och Jimmie Åkesson som hölls strax innan riksdagsvalet 2014 i SVT:s Aktuellt. De respektive debattörerna uppfattades som mycket hetska i sin argumentation och debatten mottogs som bråkig och präglad av angrepp. Uppsatsen syftar till att ta reda på vad som gick fel i debatten, vad det är som gör att den upplevs som just bråkig. Med hjälp av pragmadialektisk fallasianalys utrönas argumentationens svagheter som i sin tur ger ett svar på frågeställningen. Det tungsta resultatet av undersökningen visar att Åkesson bryter mot relevansregeln och ståndpunktregeln, vilket betyder att han avleder uppmärksamheten från ämnet samt förvränger Schymans ståndpunkt i debatten. Detta ger upphov till en stigande irritation från Schymans sida, som då i sin tur bryter mot frihetsregeln och går till personangrepp mot Åkesson. Schymans argumentation är övervägande mer logiskt giltig än Åkessons, men svagheten i hennes argumentation är lättare för gemene lyssnare att upptäcka: att gå till personangrepp är ett mer explicit brott än att försöka avleda uppmärksamheten från ämnet, vilket gör att Schymans mer logiskt giltiga argumentation hamnar i skuggan av denna irritation. Åkesson provocerar således fram dessa personangrepp från Schymans sida genom sina brott mot idealen i argumentationdekalogen vilket föder bråkigheten mellan dem.

We can see today that young adults use social media for mostly entertainment purposes. Because of this the political subjects gets overshadowed within social media. This is a problem both because young adults hold the majority of the consumption on social media and because young adults can be seen as the future. Therefore, it’s important to get the young adults more active in political subjects on social media. Former studies show that political subjects can be sensitive for young adults to talk about and this shows that this group of people are afraid of being in a minority position if they voice their political opinion. Furthermore, former studies show that young adults do not feel an obligation as a citizen compared to earlier generations. This study is conducted on ten young adults aged between 18-25, using a qualitative method with semi-structured interviews. The results from this study showed us that the young adults have a good attitude towards social media as a tool for political purposes. Even if they had a positive attitude, they also thought that it had to be used in the right way in order to make use of it.