Under 2023 fördes i Sverige en intensiv debatt kring de pågående protesterna i form av bränningar av koranen. I debatten har flera av partierna lagt fram förslag på möjliga lagändringar i syfte att stoppa bränningarna. I denna studie undersöker jag hur svenska politiker inramat koranbränningarna i den svenska korandebatten, och vilken retorik som använts för att legitimera de åtgärder som presenteras. Utöver att fördjupa förståelsen för hur politiker i Sverige kan legitimera åtgärder för att stoppa protester så är syftet med studien också att fylla den lucka som bristen på tidigare forskning kring säkerhetisering av koranbränningar utgör i forskningsfältet om säkerhetisering av protester. För att utföra studien genomför jag en kvalitativ framinganalys av ett urval av material under perioden 2023, från Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Urvalet av materialet görs utifrån vad som anses representativt för partiernas officiella ståndpunkt i debatten. Materialet, och dess resultat, diskuteras sedan utifrån en idealtypsdesign, där resultatet bedöms utifrån hur väl det stämmer överens med idealtypen av en säkerhetisering av en koranbränning. Resultatet av studien visar att Moderaterna och Socialdemokraterna framställer koranbränningarna som ett säkerhetshot, till skillnad från Sverigedemokraterna. Moderaterna och Socialdemokraterna uppvisar också tecken på säkerhetisering av koranbränningarna, vilket Sverigedemokraterna inte gör. Resultatet visar alltså att det förekommer säkerhetisering i den svenska korandebatten, av vissa partier, och att den säkerhetiseringen i mångt och mycket, men inte alltid, liknar den säkerhetisering som förekommit av tidigare protester. Studien har därmed bidragit till att utöka bredden i empirin för forskningsfältet om säkerhetisering av protester.

In order to understand the sharp turns in Sweden's migration policy during the 2015 migration crisis, it is important to examine how parliamentary parties have treated asylum and immigration policy as a security issue. The essay answers the following research question: How did the investigated parliamentary parties securitized the migration question? The purpose is to clarify to what extent these parties have securitized the migration issue, and whether there are differences or similarities in the parties' securitization of the migration issue. Based on the purpose of the study, I chose a qualitative argumentation analysis as the methodological tool for the essay. I delimited the paper to study three of eight parliamentary parties, the Social Democrats, the Moderates and the Sweden Democrats based on their positions on the migration issue, and that they were the three largest parties in the Swedish parliament 2015. In terms of time, I demarcated the study from September 2015 to June 2016. Based on the time limit, I chose nine official debates in the Swedish parliament, two official texts from the Social Democratically controlled government and two motions from the Sweden Democrats that are close in time and relevant during the refugee crisis. The essay concludes that the Moderates' securitization was to some extent in line with the Social Democrats'; both parties noted that the refugee crisis caused by the EU's non-responsibility allocation put pressure on important social functions. The Social Democrats' immigration policy underwent a total reversal from the historically generous to a more restrictive asylum policy during the migration crisis in 2015. Social Democrats' securitization of migration in autumn 2015 testifies to the fact that the party has started to move towards the Sweden Democrats' policy regarding a more restrictive immigration to Sweden. The Sweden Democrats' securitization of immigration is different from that of the Social Democrats and Moderates. The Sweden Democrats' arguments refer to the pressure on important social functions such as the Social Democrats and the Moderates. Then it connects and argues that such a situation affects Swedish society and Swedes.  Results show how the securitization of the migration crisis in 2015 led to the Social Democrats' changed asylum policy from the historically generous to a restrictive asylum policy that is in line with the Sweden Democrats, despite differences of opinions and arguments.

Denna studie har undersökt om retoriken kring asyl- och flyktingfrågan ändrades bland riksdagsledamöter under hösten 2015 utifrån Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteori. Detta har möjliggjorts genom processpårning som metodologiskt tillvägagångssätt där riksdags- och regeringsdokument analyserats genom säkerhetiseringsteorin. Studiens analys visar att flyktingar och asylsökande framställdes som ett existentiellt hot gentemot det svenska samhällets funktionalitet i slutet av hösten 2015 och de sedvanliga politiska rutinerna frångicks i hanteringen av frågan. En fullständig säkerhetisering skedde således i december 2015 i samband med proposition 2015/16:67 ”Särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet”. Dock visar studiens resultat att det finns en otydlighet i säkerhetiseringsteorins definitioner av nyckelbegreppet säkerhetiseringsaktör.

Denna studie undersöker klimatfrågans utveckling inom svensk politik. Tidigare forskning inom området visar på en internationell trend vad gäller klimatfrågans säkerhetisering där Europeiska unionen anses ledande." Studiens huvudsakliga syfte är därför att visa var klimatfrågan inom svensk politik idag befinner sig i säkerhetiseringsprocessen samt hur frågan utvecklats sedan 1990-talets början till idag och huruvida klimatfrågan i Sverige följer den internationella trend av säkerhetisering. Min studie syftar därför till att bidra med ytterligare forskning inom detta område på det svenska nationella planet, men som samtidigt kan placeras in i ett internationellt sammanhangStudien behandlar endast den politiska diskursen kring frågan som tar sig uttryck i motioner, propositioner samt skrivelser och ämnar inte undersöka allmänhetens uppfattning eller acceptans av denna diskurs. Klimatfrågans utveckling analyseras ur Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteoretiska perspektiv, med hjälp av diskursanalys och diskursteoretiska begrepp, under tre tidsperioder 1990 – 1994, 2000 – 2004 samt 2008 – 2014. Studien undersöker tre dimensioner av klimatfrågan; problemframställningen, det refererade objektet och lösningen.Resultatet visar att det sedan 1990-talet påbörjats en säkerhetiseringsprocess och kommer vidare fram till att klimatfrågan idag delvis befinner sig inom det säkerhetiserade stadiet. Utifrån resultatet dras slutsatsen att Sverige följer den internationella trend som finns. Dock behövs ytterligare forskning, för att fastställa huruvida full säkerhetisering ägt rum på området, studiens resultat kan därför anses utgöra grunden för vidare forskning av säkerhetiseringens institutionalisering och allmänhetens acceptans. / <p>2015-06-03</p>

Denna uppsats har som syfte att analysera säkerhetisering av trygghet med fokus på den diskurs som används av Sverigedemokraterna och partiledare Jimmie Åkesson. Det teoretiska ramverk som används i studien bygger på Laclau och Mouffes diskursteori samt säkerhetiseringsteori, för att dekonstruera diskursen och dra slutsatser kring huruvida det kännetecknar ett säkerhetiserande agerande. Materialet som analyseras är Sverigedemokraternas särskilda principprogram från 2011 samt Jimmie Åkessons bok Det moderna folkhemmet. Genom diskursanalysen framgår en konstruktion av ett existentiellt hot mot det svenska samhället, vilket legitimerar en användning av okonventionella verktyg och akuta åtgärder utanför det normala inom politiska processer. Det argumenteras därmed att alla kännetecken för en säkerhetiserande diskurs framgår i artikulationer av Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna. Denna studie bidrar med vissa nya insikter om säkerhetisering av trygghet i koppling till högerpopulism, som kan utgöra grund för framtida forskning inom ämnet.

Studien syftar till att undersöka forskares upprätthållande av säkerhetiseringen av Irans kärnkraftprogram och hur detta påverkar deras roll som potentiella policyskapare. Studien ämnar vara teoriutvecklande genom att definiera Köpenhamnsskolans aktörsroll inom säkerhetiseringsteorin på ett mer nyanserat och precist sätt. Studien går igenom olika perspektiv inom debatten kring ”bridging the gap” mellan teori och praktik och använder Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteori som analytiskt ramverk vid analysen av det empiriska materialet. Studien analyserar artiklar skrivna av amerikanska forskare i amerikanska tidskrifter och undersöker hur och om dessa upprätthåller säkerhetiseringen av Irans kärnkraftprogram. Studien sätter därmed forskarna i rollen som säkerhetiserande aktörer för att se hur detta kan påverka forskarnas roll i att ”bridge the gap”. Studien menar att forskare genom att ha ”dubbla roller” som både ”forskare” och ”aktörer” kan använda sig av säkerhetisering för att ”bridge the gap” mellan forskning och policyskapande.

KONSTRUKTION AV BEGREPPET HOT I SVENSK SÄKERHETS OCH FÖRSVARSPOLITIK. Sammanfattning: Omvärldsförändringen har medfört stora förändringar inom det säkerhets och försvarspoli-tiska området. Sverige har gått från att tidigare betonat neutralitet och alliansfrihet som grund för säkerhet, till att både ge och ta emot militärt stöd. Förändringen har gett upphov till en debatt där ena sidan uppfattar att transformeringen inte tydliggjorts i förhand och en annan som hävdar motsatsen. Undersökningen utgår från teorier om att språket och de dis-kurser detta skapar har en stor betydelse för hur vi förstår och uppfattar omvärlden. Det är därmed intressant att undersöka hur ledande företrädare för säkerhets och försvars-politik har uttryckt förändringen i text och tal. Folk och Försvars rikskonferens är tongivan-de för den säkerhets och försvarspolitiska debatten och kan därmed beskrivas vara en social handling där språket bidrar till att skapa den säkerhets och försvarspolitiska agendan. Där-med har tal från detta forum undersökts mellan åren 2007-2012 i syfte att blottlägga en del av diskursen runt säkerhet vilket i detta fall är diskursen runt begreppet hot och hur den kan sägas ha förändrats. Undersökningen har visat på att det har skett en förändring i diskursen. Hotdiskursen har utvidgats under undersökt period, både utifrån i vilka kontexter hot förekommer och har samtidigt fått en allt mer global prägel. Hotdiskursen är dock över lag otydlig där olika dis-kurser existerar parallellt och utan inbördes ordning. Enskilda hot uttrycks i vida ordalag vilket inneburit att konstruktionen inte är enhetlig. Nyckelord: Säkerhetspolitik, försvarspolitik, diskurs, säkerhetisering, hot.

The threat from violent extremism has become prioritized in the Swedish political discourse. Right wing extremism is the most common form of extremism. However, Islamist extremism is seen as the most severe threat against the Swedish society. Previous research indicates that there is an institutionalized view that foreigners are seen as more dangerous than home-grown extremists. The overall aim of this study is to examine how identity can contribute to the understanding of violent extremism as a threat. This is done by using a qualitative text analysis guided by framing and securitization theory in order to analyse how Swedish press has framed two extremist crimes. The study concludes that media frames the two threats differently and that the right wing-extremist is perceived as an individual unlike the Islamist perpetrator who is portrayed as a representative for a greater threat.

The purpose of this study is to examine if the european coast guard and border agency named Frontex has an operational strategy that is securitized. This study examines three different discourses in the operational strategy and uses a securitization theory as a model for explanation. The securitization theory presented in this study has three different stages that you can use to explain whether a discourse is securitized or not and if an actor is trying to break free from the normal political channels. The three different stages of securitization are: 1) Politization which means that an actor hasn’t broken free from the normal political rules and that the discourse which the actor is working in isn’t securitized. 2) Securitizing move which means that an actor is trying to affect the discourse in the way so that a threat has been constituted. 3) Successful securitization which means that an actor has managed to securitize a discourse and successfully constitute an existential threat which has been acknowledged by the audience of the actor. This will lead to an increase in resources for the actor so that the constituted threat can be dealt with. What this study concluded was that the operational strategy can be seen as securitized in some regards but also politized in others. The study also acknowledged the existence of some securitization moves which means that the actor in this case Frontex was trying to move the discourse. What this study also concluded was that there is needed more material and time put down to get a more conclusive answer, but this study can although be seen as an introduction into the subject and how securitization theory can be used to analyze different materials.

During a relative short time climate change has started to be regarded as a threat to international security. The question embarks if this international trend of securitization of climate change can be identified in Sweden as well. Sweden joined the EU 1995 and thus began an internationalization of Swedish politics. This thesis examines how the Swedish climate politics has changed in relation to security during the period 1995-2017. The material used in this comparative study consists of six inaugural addresses. The inaugural addresses were chosen since it is the government’s opportunity to outline their strategy for their term in office. By using the securitization theory and framing theory this study aims to outline the changes in Swedens climate politics in relation to security during the chosen period of time. This study uses a qualitative content analysis of the chosen inaugural addresses. The thesis concludes that Sweden has followed the international trend in securitization of climate change, and lately surpassed it.