Studien syftar till att undersöka forskares upprätthållande av säkerhetiseringen av Irans kärnkraftprogram och hur detta påverkar deras roll som potentiella policyskapare. Studien ämnar vara teoriutvecklande genom att definiera Köpenhamnsskolans aktörsroll inom säkerhetiseringsteorin på ett mer nyanserat och precist sätt. Studien går igenom olika perspektiv inom debatten kring ”bridging the gap” mellan teori och praktik och använder Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteori som analytiskt ramverk vid analysen av det empiriska materialet. Studien analyserar artiklar skrivna av amerikanska forskare i amerikanska tidskrifter och undersöker hur och om dessa upprätthåller säkerhetiseringen av Irans kärnkraftprogram. Studien sätter därmed forskarna i rollen som säkerhetiserande aktörer för att se hur detta kan påverka forskarnas roll i att ”bridge the gap”. Studien menar att forskare genom att ha ”dubbla roller” som både ”forskare” och ”aktörer” kan använda sig av säkerhetisering för att ”bridge the gap” mellan forskning och policyskapande.