Denna studie har undersökt om retoriken kring asyl- och flyktingfrågan ändrades bland riksdagsledamöter under hösten 2015 utifrån Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteori. Detta har möjliggjorts genom processpårning som metodologiskt tillvägagångssätt där riksdags- och regeringsdokument analyserats genom säkerhetiseringsteorin. Studiens analys visar att flyktingar och asylsökande framställdes som ett existentiellt hot gentemot det svenska samhällets funktionalitet i slutet av hösten 2015 och de sedvanliga politiska rutinerna frångicks i hanteringen av frågan. En fullständig säkerhetisering skedde således i december 2015 i samband med proposition 2015/16:67 ”Särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet”. Dock visar studiens resultat att det finns en otydlighet i säkerhetiseringsteorins definitioner av nyckelbegreppet säkerhetiseringsaktör.

No description available.

Kulmination är ett väletablerat teoretiskt begrepp inom högintensiv krigföring som förklarar hur relativ styrka förändras mellan motståndare. Kulmination är dock relativt oprövat i lågintensiva konflikter och särskilt inom gerillakrigföring. Forskningsläget kring kulmination identifierar att betydelsen av omslag i relativ styrka för en gerillaaktör behöver ytterligare förklaras. Utifrån ett grundläggande antagande att en gerillaaktörs kan nå kulmination i sin krigföring öppnar undersökningen upp den kausala processen mellan upprorsbekämpning och en motgång i gerillaaktörens krigföring genom att pröva en deduktivt framtagen kulminationsmodell. Undersökningen processpårar en kulminationsmekanism vid två typiska fall av gerillakrigföring: al-Qaeda i Irak (AQI) 2003-2009 och Islamiska staten (IS) 2010-2016. Resultatet visar att denformulerade kulminationsmodellen får i huvudsak stöd och kulminationsmekanismen existerar i undersökningens fall. Viss generalisering kan göras till andra liknande fall men slutsatserna är inledningsvis preliminära. Undersökningens resultat vidgar kulminationsbegreppets teoretiska generaliserbarhet och praktiska användbarhet och kompletterar även Galulas teoribildning om upprorsbekämpning.

EU formas av sina kriser och utgör summan av de lösningar man funnit för kriserna. Så skrev en av EU:s pionjärer, fransmannen Jean Monnet, i sina memoarer. Historien har givit honom rätt. Den ekonomiska krisen i spåren av coronapandemin är den senaste i raden av kriser som historiskt har avlöst varandra. Hur den europeiska integrationen fördjupas i framtiden återstår att se, men vad som är uppenbart är att EU:s återhämtningsfond Next Generation EU markerar ett skifte i EU:s ekonomiska styrning. Men hur kan det gå till när den europeiska ekonomiska integrationen fördjupas?  Genom en utfallsförklarande processpårning söker studien svar på hur nyinstitutionella teorier kan förklara varför Sverige röstade för Next Generation EU i juli 2020, trots tidigare motstånd mot avgörande delar av stödpaketet. Aspekter av förhandlingarna har tidigare undersökts, men forskning saknas kring Sveriges agerande som medlemsland, och inom ramen för den frugala fyran bestående av Österrike, Nederländerna, Sverige och Danmark. Studien prövar historisk institutionalism, rational choice institutionalism och sociologisk institutionalism för sig. Resultatet visar Sveriges spårberoende och att coronapandemin som ett potentiellt kritiskt moment påkallade förändring. Sverige agerande genom preferensmaximering för att tillgodose sina behov, men lämplighetslogiken påverkade vissa avgörande preferensförändringar. De nyinstitutionella teorierna förklarade förtjänstfullt olika aspekter av utfallet, men ingen enskild teori kunde ensamt förklara utfallet. Därför kombinerades teorierna och de luckor som uppstått kunde täppas till.

The global climate threat has intensified Sweden’s ambitions to build wind power stations. This thesis explores the planning of, and opposition to, wind power in the inland rural and forest regions of Sweden. It is in these autonomous communities that the plans are implemented and the aim of the thesis was to, from a local perspective, understand and analyse the planning and acceptance challenges that large-scale wind power development faces in places that are both sparsely populated and have good wind conditions. This thesis is based on qualitative methods and was conducted as two studies. The case study area comprises four municipalities in Dalarna County. The first study analyses the planning and establishment process in three municipalities using interviews and an analysis method called process tracing. The second study analyses one wind power establishment, in which the interviews form the basis for a discourse analytical approach. One striking finding highlights the relationship between the global and the local. Global environment and energy aspects are absent in the local process, and wind power becomes a technical land issue that clashes with other local land interests. Another finding of the study reveals that planning for wind power establishment follows a rational planning tradition. The feelings and memories of the individual – different views regarding the landscape – play a background role in the formal permit process, while measurable observable conditions have a more prominent role. Wind power developers thereby acquire a more significant position than what they probably would have had if the planning had included local residents’ views on wind power in the landscape at an early stage.

The global climate threat has intensified Sweden’s ambitions to build wind power stations. This thesis explores the planning of, and opposition to, wind power in the inland rural and forest regions of Sweden. It is in these autonomous communities that the plans are implemented and the aim of the thesis was to, from a local perspective, understand and analyse the planning and acceptance challenges that large-scale wind power development faces in places that are both sparsely populated and have good wind conditions. This thesis is based on qualitative methods and was conducted as two studies. The case study area comprises four municipalities in Dalarna County. The first study analyses the planning and establishment process in three municipalities using interviews and an analysis method called process tracing. The second study analyses one wind power establishment, in which the interviews form the basis for a discourse analytical approach. One striking finding highlights the relationship between the global and the local. Global environment and energy aspects are absent in the local process, and wind power becomes a technical land issue that clashes with other local land interests. Another finding of the study reveals that planning for wind power establishment follows a rational planning tradition. The feelings and memories of the individual – different views regarding the landscape – play a background role in the formal permit process, while measurable observable conditions have a more prominent role. Wind power developers thereby acquire a more significant position than what they probably would have had if the planning had included local residents’ views on wind power in the landscape at an early stage.

No description available.

No description available.

The Swedish death rate related to narcotics is amongst the highest within the EU. The purpose of this study is to use process tracing while investigating and understanding the high death rate among people who use narcotics in Sweden. The focus is on whether the Swedish drug policy is driven by morals instead of scientific proof and asks whether morals are the main cause of the high death rate in Sweden. The study utilizes the “threshold theory” and the theory of “symbolic politics.” To do this the following questions are being answered: “How has the Swedish zero tolerance towards narcotics looked like since the 1970s until present day?” and “are there any signs to proof that the Swedish drug policy is driven more by morals than by scientific evidence, and if so, what are they?” The study also tests the hypothesis that the high death rate is related to the restrictive drug policy in Sweden. In order to answer this the study collects data and regulations from different time periods in Sweden thru a qualitative method. The study confirms that the Swedish drug policy is driven by moral while overlooking scientific proof and it is also likely that the hypothesis of the study is true.

Studien utgår från två fall av gruvetablering, Rönnbäcken och Kallak, vilka har liknande utgångspunkter men resulterat i olika utfall. Respektive länsstyrelse har i de två fallen yttrat sig jakande respektive nekande. Studien är ett fall av myndighetsutövning i två fall av bearbetningskoncession och syftar till att förklara varför olika beslut fattats i fallen Rönnbäcken och Kallak. Det teoretiska ramverket utgår från Punctuated Equilibrium theory vilket belyser fyra faktorer av vikt för beslut, yttranden och processen i sig i de två fallen. Utgångspunkten är teoriprövande där det teoretiska ramverket används förklarande i och med de olika utfallen. Studien använder sig av processpårning och analyserar därigenom kvantitet såväl som innehåll och tendenser i bland annat artiklar, protokoll, lagar och yttranden.   Studien utgör ett bidrag till existerande forskningslitteratur inom området gruvnäring och stärker i och med slutsatser, förklaringspotentialen hos Punctuated equilibrium theory. Ytterligare slutsatser innefattar att det avstyrkande yttrandet och beslutet i fallet Kallak tyder på policyförändringar där fallet Kallak mycket väl kan påverka utkomsten i fallet Rönnbäcken. Attention och New participants ses som de viktigaste faktorerna i initiering av policyförändring.