Some researchers argue that EU affairs are being depoliticized on a national level, while others claim the opposite. If EU affairs are characterized by depoliticization, it is a democratic problem, since voters do not have the possibility to choose between different political options. Therefore, the aim of this study was to test the theory of depoliticization. The study was based on a least likely case where the degree of politicization was examined in the Swedish Committee on European Affairs on the issue of the EU Recovery Fund. A hypothesis that depoliticization would prevail was formulated, and if the hypothesis proved to be supported in this study, the results could be generalized to other EU affairs in the Swedish party system. To answer the question, The EU Recovery Fund was divided into seven different sub-questions, which in turn was divided into two dimensions, economic redistribution on EU level and rule of law. Statements from four different parties, the Left Party, the Social Democratic Party, the Moderates and the Sweden Democrats, were analyzed using two analysis schemes. With the help of the analysis schemes, the disparity of the parties' positions were analyzed using standard deviations. A low standard deviation indicated that the issue was depoliticized, and a high standard deviation implied politicization. The depoliticization hypothesis was found to be supported in both of the dimensions. This study has therefore contributed with some evidence that EU affairs are depoliticized in the Swedish party system.

EU formas av sina kriser och utgör summan av de lösningar man funnit för kriserna. Så skrev en av EU:s pionjärer, fransmannen Jean Monnet, i sina memoarer. Historien har givit honom rätt. Den ekonomiska krisen i spåren av coronapandemin är den senaste i raden av kriser som historiskt har avlöst varandra. Hur den europeiska integrationen fördjupas i framtiden återstår att se, men vad som är uppenbart är att EU:s återhämtningsfond Next Generation EU markerar ett skifte i EU:s ekonomiska styrning. Men hur kan det gå till när den europeiska ekonomiska integrationen fördjupas?  Genom en utfallsförklarande processpårning söker studien svar på hur nyinstitutionella teorier kan förklara varför Sverige röstade för Next Generation EU i juli 2020, trots tidigare motstånd mot avgörande delar av stödpaketet. Aspekter av förhandlingarna har tidigare undersökts, men forskning saknas kring Sveriges agerande som medlemsland, och inom ramen för den frugala fyran bestående av Österrike, Nederländerna, Sverige och Danmark. Studien prövar historisk institutionalism, rational choice institutionalism och sociologisk institutionalism för sig. Resultatet visar Sveriges spårberoende och att coronapandemin som ett potentiellt kritiskt moment påkallade förändring. Sverige agerande genom preferensmaximering för att tillgodose sina behov, men lämplighetslogiken påverkade vissa avgörande preferensförändringar. De nyinstitutionella teorierna förklarade förtjänstfullt olika aspekter av utfallet, men ingen enskild teori kunde ensamt förklara utfallet. Därför kombinerades teorierna och de luckor som uppstått kunde täppas till.