Abstract This thesis is based on a case study of the drawn out legal process on the question of establish a limestone quarry in Bunge Ducker in north Gotland (Sweden). The current fields are located next to areas that are protected by virtue of being EU-certified Natura 2000-areas. Despite this, the Swedish governments and courts have not agreed in witch national interest that should be prevail when decisions are made on this issue. This phenomenon are reflected in the judicial process and different court have evaluate information differently in the case. A change among governmental actors where priority is given to the importance of national interest have occur in the later part in the process. This bachelor thesis in political science will search for explanation for the policy change in the dispute of establish a limestone in Bunge Ducker with help from the Advocacy Coalition Framework (ACF).  Keywords: Bunge Ducker, policy change, ACF, national interest

No description available.

Sverige har historiskt sett haft en relativt öppen och liberal migrationspolitik som har tillåtit många människor att söka asyl och bosätta sig i Sverige. På senare år har dock detta börjat förändras och flera partier har börjat förespråka en strängare migrationspolitik. Efter valet 2014 bildade Socialdemokraterna och Miljöpartiet regering tillsammans. Både före valet och under mandatperiodens första år stod regeringen och partierna som bildade den för en öppen migrationspolitik. I och med flyktingkrisen 2014 ändrade dock regeringen ståndpunkt och började istället förespråka en strängare migrationspolitik. Denna uppsats syftar till att undersöka hur denna förändring skedde. Detta kommer att undersökas utifrån Gunnar Sjöbloms teori om programrealisering. Uppsatsen studerar detta med en innehållslig textanalys. Uppsatsens resultat visar att förändringen av migrationspolitiken började under hösten 2015 och att den primära anledningen till förändringen är att skaffa inflytande på den parlamentariska arenan.

Denna uppsats har studerat två propositioner kopplade till det svenska försvaret. Syftet med uppsatsen är att studera två stora försvarsbeslut, ett från 1996 och ett från 2020, för att uppnå en fördjupad förståelse för de politiska motiven till att det skedde så stora förändringar inom försvarspolitiken på relativt kort tid. Advocacy Coalition Framework är det teoretiska ramverket som används i denna uppsats, hela ramverket har inte använts utan delar av det, det är främst externa faktorer, aktörer, idéer och secondary beliefs som har använts. Metoden som uppsatsen bygger på är en kvalitativ innehållsanalys och idéanalys. Det uppsatsen kom fram till är att externa faktorer har en stor koppling till varför försvarsbesluten ser ut som de gör, vilket påverkar hur organisationen ser ut.

The 18th of December 2015 the Swedish parliament approved a change in migration policy, allowing for the government to implement ID- controls at the Swedish border. The policy change was put forward in a, for Sweden, unusual way in that, that it happened quickly, deviated from standard procedure and represented a different stance than the one previously held by the government. By applying an evolved version of the multiple streams framework, originally put forth by Kingdon (2003), I seek to find an explanation for why this policy change occured. A description of the different components of the theoretical framework, as they appear in this specific case, is provided through an analysis of different kinds of government publications and documents, along with articles from the press and public opinion polls. The results of the study indicates that a change in the problem stream opened a policy window of oppurtunity for the government, in the form of a policy entrepreneur, to push for their policy solution, in adherence to the change in the national mood. The study further points to a discussion concerning the salience of this kind of theoretical contextualisation in cases like this one.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kriser påverkar policyförändring. För att undersöka detta ska Livsmedelsverkets hantering av ett fall av upprepade livsmedelsfusk på ICA-butiker runt om i Sverige användas. Fallet ska analyseras ur en teori kallad The Multiple Streams Framework utvecklad av Kingdon som förklarar att förändring kräver en rubbning i en av tre strömmar kallade problem-, politik- och policyström. Om en rubbning sker i någon av dessa strömmar kan frågor som kräver förändring bli kända för beslutsfattare som sedan kan genomföra förändringen. Studiens analys visar att hur en händelse eller ett problem tolkas och upplevs har betydelse för hur det sedan hanteras och hur förändringsprocessen ser ut. Livsmedelsverkets tolkning av fallet var sådan att det endast berörde ICA och deras varumärke. Detta ledde till att inga aktioner ut över det vanliga vidtogs och inga förändringar ägde rum. Studiens slutsatser ger ett resultat som tyder på att problemströmmen – huruvida man tolkar en händelse som ett problem som kräver en lösning eller ej – spelar en större roll i förändringsprocessen än de andra strömmarna. Hur man tolkar en händelse har inspelningar på hur man uppfattar samhällets stämning – politikströmmen – och hur den interna debatten förs – policyströmmen. Detta vore intressant och undersöka vidare i fortsatt forskning.

Svensk skogspolitiks övergripande mål är jämnt uppdelat mellan miljömålet och produktionsmålet. Det gäller även den fjällnära skogen vilken besitter hög biologisk mångfald, samt stora arealer produktiv skogsmark vilket enligt skogspolitikens mål ska vara jämnt uppdelade. Skiftningar mellan prioriterat miljömål och produktionsmål har däremot indikerats de senaste 20 åren vilket lyfter upp studiens övrigripande forskningsfrågor angående hur svensk skogspolitik styrs och hur den fjällnära skogens nära framtid kan se ut i samband med nya ekonomiska ersättningar presenterade i proposition 2021/22:207. Denna studie undersöker de svenska riksdagspartierna i frågan om miljömål och produktionsmål i en svensk skogspolitisk policyförändring med hjälp av ACF. Genom att undersöka och förklara riksdagspartiernas övertygelser och koalitioner i samband med kammardebatten om proposition 2021/22:207 angående ersättning där ansökan om avverkning nekats i fjällnära skog ämnar studien undersöka och förklara drivkrafterna bakom ett skogspolitiskt beslut med viljan att skapa ökad förståelse angående hur svensk skogspolitik styrs och hur det kan påverka skogens nära framtid. Genom att bryta ner och analysera partiernas normativa och empiriska ”policy core beliefs” genom en tematisk innehållsanalys identifierar studien motstående koalitioner i fråga om brukandet eller bevarandet av den fjällnära skogen gällande hotbild, förvaltning och styrmedel. Därmed bidrar studien till en ökad förståelse av hur partiernas övertygelser kan spegla policyförändring i en skogspolitisk fråga och hur det i sin tur kan påverka den fjällnära skogens nära framtid.

In 2010 the municipality of Norrköping took a decision to implement a social impact bond. This decision was the starting point for a wave of similar decision around the Swedish municipalities. Södertälje took the decision to implement their social impact bond in early 2013. Even though much of the policy was the same as in Norrköping, it didn’t generate the result expected and already in 2018 it was reconstructed and brought back into the daily business. The purpose of this study is to explain the policy decisions taken, both in connection with the introduction of the policy in 2013 and the transformation done in 2018. The analytic framework used to explain these policy changes is based on the Multiple Streams Theory. The study is based on a qualitative research method with information taken from documents and interviews. These are aimed to help us gathering the empirical material needed, which consist of official control documents from the current municipality and interviews with pertinent people who worked within the policy or who have good knowledge of the phenomenon of social impact bonds. Our main conclusions are that the policy decision to implement the social impact bond, did couple the three streams; problem, political and policy, so this decision was done within an open policy window. However, the decision to reconstruct the social impact bond didn’t couple the streams in the same way and because of that a policy window didn't open.

Sveriges riksdag har nyligen beslutat om ändringar i utlänningslagen angående utlänningar som vill få permanent uppehållstillstånd. Bland de berörda av denna lagändring är utländska forskare och doktorander som vill forska och studera i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka Sveriges nuvarande öppenhet för migration av högkvalificerade utlänningar, med särskilt fokus på utländska forskare och doktorander. Sveriges nuvarande migrationspolitik har analyserats och jämförts med tidigare år. Dessutom har svenska politiska partiers ideologier angående högkvalificerad arbetskraftsinvandring analyserats för att förstå deras påverkan på migrationspolitiken med särskilt fokus på högkvalificerad arbetskraftsinvandring. HSI-indexet har använts för denna studie för att kunna utvärdera Sveriges migrationspolitik angående högkvalificerade utlänningar. Dessutom har de svenska politiska partiernas hemsidor använts för att samla information om partiernas ideologier och inställning till högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Studiens resultat visar att Sveriges migrationspolitik har genomgått förändringar genom åren, särskilt efter år 2007. Med hjälp av HSI-indexet, har Sveriges nuvarande migrationspolitik angående högkvalificerad invandring utvärderats, och resultaten visar att Sverige har knappt genomgått en policyförändring sedan år 2012. Detta kan bero på att Sveriges politiska partier är ganska eniga om att arbetskraftsinvandringen behövs för Sveriges utveckling. Den andra delen av resultaten visar att partiernas olika ideologier har en betydelsefull påverkan på Sveriges öppenhet för migration av högkvalificerade utlänningar. Studien har i sin helhet bidragit till att förstå utländska forskares- och doktoranders nuvarande situation i Sverige, samt vilka eventuella konsekvenser som kan bemöta Sverige om undantag inte införs för dem.

Denna uppsats behandlar frågan om hur ny policy kan genomföras i ett arbetslag och vilka förutsättningar för genomförandet som föreligger på individ-, grupp- och skolnivå. Uppsatsen behandlar även hur skolledare och lärare beskriver förändringen och vilka strategier lärare har för att genomföra policyförändringar. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer av skolledare, arbetslag och individuella lärare. Resultatet visar att de organisatoriska förutsättningarna är avgörande för att individuell lärare ska ha möjlighet till delaktighet i förändringsarbetet.