Antalet utländska doktorander som har sökt sig till Sverige har minskat sedan år 2012. Det är något som utbildningsdepartementet ser negativt på då önskan är att siffrorna i stället ökar på grund av att utländska doktorander är en viktig resurs för samhället då deras forskning bidrar till mångfald och en berikande kulturell blandning på de svenska lärosätena. Tidigare forskning har påvisat upplevda utmaningar från doktorander som väljer att inte studera i sitt hemland. Utmaningarna har berört flera områden, bland annat akademiska, sociala, kulturella, psykologiska och ekonomiska områden. Syftet med vår studie var att genom en fallstudie undersöka hur hög förklaringskraft Gaos områden om utländska doktoranders utmaningar har i svensk kontext. Det bidrog i sin tur till en diskussion om modellens giltighet. Studien utgår från Gaos studie som teoretisk grund och metoden som använts är intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utländska doktorander som studerar vid svenska lärosäten. Resultatet i vår fallstudie pekade på att förklaringskraften och giltigheten bekräftades i en svensk kontext i fyra av fem områden i jämförelse med Gaos studie. Det området där det inte bekräftades var det ekonomiska området. Inom det psykologiska området uppkom ett nytt tema som handlade om stress relaterat till förändringar i utlänningslagen, uppkomsten av detta tema berodde på att studien gjordes i en svensk kontext. Inom det sociala, kulturella och akademiska kunde förklaringskraften bekräftas. Resultaten från studien var relevanta för att lyfta och förebygga utländska doktoranders utmaningar vid forskarutbildningen. / <p>Godkänt i Ladok 2022-06-03.</p>

Sveriges riksdag har nyligen beslutat om ändringar i utlänningslagen angående utlänningar som vill få permanent uppehållstillstånd. Bland de berörda av denna lagändring är utländska forskare och doktorander som vill forska och studera i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka Sveriges nuvarande öppenhet för migration av högkvalificerade utlänningar, med särskilt fokus på utländska forskare och doktorander. Sveriges nuvarande migrationspolitik har analyserats och jämförts med tidigare år. Dessutom har svenska politiska partiers ideologier angående högkvalificerad arbetskraftsinvandring analyserats för att förstå deras påverkan på migrationspolitiken med särskilt fokus på högkvalificerad arbetskraftsinvandring. HSI-indexet har använts för denna studie för att kunna utvärdera Sveriges migrationspolitik angående högkvalificerade utlänningar. Dessutom har de svenska politiska partiernas hemsidor använts för att samla information om partiernas ideologier och inställning till högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Studiens resultat visar att Sveriges migrationspolitik har genomgått förändringar genom åren, särskilt efter år 2007. Med hjälp av HSI-indexet, har Sveriges nuvarande migrationspolitik angående högkvalificerad invandring utvärderats, och resultaten visar att Sverige har knappt genomgått en policyförändring sedan år 2012. Detta kan bero på att Sveriges politiska partier är ganska eniga om att arbetskraftsinvandringen behövs för Sveriges utveckling. Den andra delen av resultaten visar att partiernas olika ideologier har en betydelsefull påverkan på Sveriges öppenhet för migration av högkvalificerade utlänningar. Studien har i sin helhet bidragit till att förstå utländska forskares- och doktoranders nuvarande situation i Sverige, samt vilka eventuella konsekvenser som kan bemöta Sverige om undantag inte införs för dem.