Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur tre ensamkommande flyktingbarn upplevde det stöd de fick då de vistades på ett HVB-hem placerat i Mellansverige, i väntan på permanent uppehållstillstånd. Vi belyser i uppsatsen huruvida stödet har hjälpt ungdomarna att socialiseras in i det svenska samhället samt om de fick den hjälp de behövde för att uvecklas till självständiga individer.

Syftet med denna uppsats är att, utifrån en debatt som fördes i Sveriges riksdag den 22 juni 2021, undersöka diskursen om språkkrav för permanent uppehållstillstånd. Undersökningen görs utifrån huvudanförandena i debatten med samtliga riksdagspartier representerade. Anförandena analyseras utifrån Michael Foucaults maktbegrepp och kompletteras med en retorisk analys, en analys av uteslutande kategorier, en analys av ords erfarenhetsvärden samt en analys av attributions- och nominaliseringsprocesser. Resultatet visar en diskurs där språkkrav förväntas bidra till integration och tydliggöra förväntningar. Språkkrav ställs upp som en ”treenighet” tillsammans med försörjnings- och vandelskrav där det ena förutsätter det andra och där ett samhälle utan något av dessa krav är ett sådant i förfall. Politikerna uttrycker genom pronomenet man att alla, också de själva, måste förhålla sig till dessa krav. Genom det outsagda uttalas att det att inte vilja leva upp till något av kraven är att vilja bidra ett polariserat samhälle utan integration. Politikerna talar väldigt lite om hur språkkraven ska testas av, vilket gör undersökningen svår att jämföra med tidigare forskning, men något som återkommer i föreliggande undersökning är att ordet integration har fått ersätta ordet assimilation med bibehållen betydelse. Debatten kommer att fortsätta i Sveriges riksdag, och det är värt att också fortsätta följa den i forskningen – eventuellt med fokus på om den omnämnda ”treenigheten” ligger kvar också i framtida debatter. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-05</p>

The purpose of this study was to explore unaccompanied refugee children / young people’s experiences of support from social services in the near term after the decision on permanent residence. Previous research has focused mainly on other aspects of integration. The theoretical approach was based on systems theory and Antonovsky’s theory of SOC (sense of coherence). Four young people were interviewed. The design was qualitative with an inductive approach. The results of the interviews were divided into four themes: experienced support, expected support, participation and required support. A recurring theme in the interviews was that respondents had difficulty understanding the social services role and thus know what support they could expect. They also expressed a need for greater participation in the context of social services different decisions. / Syftet med denna studie var att utforska ensamkommande flyktingbarns/ungdomars upplevelse av stöd från socialtjänsten under den närmaste tiden efter beslut om permanent uppehållstillstånd. Tidigare forskning har framför allt studerat andra aspekter av integrationen. Den teoretiska ansatsen utgick från systemteori samt Antonovskys teori om KASAM (känsla av sammanhang). Fyra ungdomar djupintervjuades. Designen var kvalitativ med en induktiv ansats. Resultaten av intervjuerna indelades i fyra teman: upplevt stöd, förväntat stöd, delaktighet och önskat stöd. Ett genomgående tema i intervjuerna var att respondenterna hade svårt att förstå socialtjänstens roll och därmed veta vilket stöd de kunde förvänta sig. De uttryckte också ett behov av större delaktighet i samband med socialtjänstens olika beslut.

The following study explores the political debate on integration requirements for permanent residence and citizenship in Sweden between the years of 2000 and 2023. Prior research by Christian Joppke shows that Europe is undergoing a policy trend called civic integration, wherein a large number of countries have introduced various types of requirements for permanent residence and citizenship. The trend emphasizes the fulfilment of duties as a precondition for obtaining certain rights, such as the right to stay permanently in the host country.  Sweden has been considered an exception from the policy trend, having not introduced any formal language and civics tests for immigrants. Previous research by Karin Borevi argues that Sweden´s integration politics are rights-based, in contrast to the duty-based approach characterizing civic integration.  However, in 2019 the Swedish government changed its stance on the integration requirements and proposed their introduction. Although these requirements have not yet been voted on in the parliament, recent developments suggest that it is only a matter of time.  By studying the political debate on language and civics requirements among different Swedish governments, findings show that the country has shifted from the rights-based approach to the duty-based approach within integration politics. The findings support previous research by Joppke and show that the country has become more aligned with the policy trend of civic integration.

I föreliggande studie har nio socialsekreterare intervjuats i syfte att undersöka hur de ser på socialtjänstens bemötande av våldsutsatta kvinnor utan permanent uppehållstillstånd (PUT). I studien är det socialsekreterarnas föreställningar om våldsutsatta kvinnor utan PUT och den hjälp de kan få som står i centrum. Intervjumaterialet har analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv. I studien skildras kvinnor utan PUT som särskilt sårbara när de utsätts för våld. Denna sårbarhet kan både förstås som ett uttryck för kvinnornas våldserfarenheter och det faktum att de inte har rätt till samma stöd från socialtjänsten som andra våldsutsatta kvinnor.

Sveriges riksdag har nyligen beslutat om ändringar i utlänningslagen angående utlänningar som vill få permanent uppehållstillstånd. Bland de berörda av denna lagändring är utländska forskare och doktorander som vill forska och studera i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka Sveriges nuvarande öppenhet för migration av högkvalificerade utlänningar, med särskilt fokus på utländska forskare och doktorander. Sveriges nuvarande migrationspolitik har analyserats och jämförts med tidigare år. Dessutom har svenska politiska partiers ideologier angående högkvalificerad arbetskraftsinvandring analyserats för att förstå deras påverkan på migrationspolitiken med särskilt fokus på högkvalificerad arbetskraftsinvandring. HSI-indexet har använts för denna studie för att kunna utvärdera Sveriges migrationspolitik angående högkvalificerade utlänningar. Dessutom har de svenska politiska partiernas hemsidor använts för att samla information om partiernas ideologier och inställning till högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Studiens resultat visar att Sveriges migrationspolitik har genomgått förändringar genom åren, särskilt efter år 2007. Med hjälp av HSI-indexet, har Sveriges nuvarande migrationspolitik angående högkvalificerad invandring utvärderats, och resultaten visar att Sverige har knappt genomgått en policyförändring sedan år 2012. Detta kan bero på att Sveriges politiska partier är ganska eniga om att arbetskraftsinvandringen behövs för Sveriges utveckling. Den andra delen av resultaten visar att partiernas olika ideologier har en betydelsefull påverkan på Sveriges öppenhet för migration av högkvalificerade utlänningar. Studien har i sin helhet bidragit till att förstå utländska forskares- och doktoranders nuvarande situation i Sverige, samt vilka eventuella konsekvenser som kan bemöta Sverige om undantag inte införs för dem.