Jag har undersökt vilka åsikter som finns om uranbrytning. För att på bästa sätt ta reda på det har jag intervjuat såväl de som är positivt inställda till industrin, som de som är negativt inställda. Förutom att utreda vilka åsikter som finns om brytningen har jag granskat vilken natursyn mina informanter har för att se om det finns ett samband mellan hur de ser på naturen och deras inställning till uranbrytning. Det framkom att den starkaste anledningen till hur en person ställer sig till uranbrytning är deras inställning till kärnkraft. Hur mina informanter såg på naturen skilde sig åt främst genom att förespråkarna var mer benägna att se naturen som en resurs samt att de hade en större tilltro till tekniken och marknaden som verktyg för att lösa miljöproblem. Motståndarna ansåg generellt att människan behöver förändra sin livsstil och efterstäva ett mer hållbart samhälle. De efterlyste större satsningar på förnyelsebara energikällor och energieffektiviserande teknik. Hur en person ser på naturen inverkar sannolikt på hans eller hennes inställning till uranbrytning. Jag har dock kommit fram till att frågan är så stor och spänner över så många fält, att natursyn i sig självt inte kan förklara en persons ställningstagande. / I have researched the opinions held about uranium mining. To find out, I interviewed both opponents and proponents to the industry. In addition to investigating the opinions held about the mining, I examined the view of nature my interviewees have to see if there is a connection between how they look on nature and their attitude to uranium mining. It was found that the strongest reason for the person's attitude to uranium mining is their attitude to nuclear power. How my interviewees looked at the nature differed principally in that the advocates were more likely to see nature as a resource and that they had a greater faith in technology and the market as a tool for solving environmental problems. Opponents generally believed that humans need to change their lifestyle and strive to establish a more sustainable society. They called for greater investment in renewable energy and energy-saving technology. How a person looks at nature is likely to affect his or her attitude to uranium mining. However, I have come to the conclusion that the issue is so large and spans over so many fields, that the view of nature alone cannot explain a person’s attitude.

<p><strong>ABSTRACT</strong></p><p>D Level Essay in Political Science, Autumn Semester 2008 by Mattias Andersson. Tutor: Alf Sundin. “The Swedish Centre Party and Nuclear Power. A Study of Change in a Political Party”</p><p>The aim of this essay is to examine the policy of the Swedish Centre Party on nuclear power. More exactly the aim is to study if the Centre Party has been going through a change of policy on nuclear power and, if so, how the policy has changed. The essay is about the Centre Party, the Centre Party’s Youth League and the Centre Party’s Women’s Association. The Student Association as well as different special interests in trade and industry with a connection to the Centre Movement have been delimited. The time periods studied are 1979-1988 and 2001-2008. The analysis of the ideology is based on Herbert Tingsten. The various arguments are presented in tables. A couple of concepts from Gunnar Sjöblom have also been used. These are the research questions:</p><p>- Has the Centre Party changed its ideology on nuclear power?</p><p>- Has the Centre Party changed its arguments on nuclear power?</p><p>- Has the Centre Party’s Youth League changed its policy and its arguments on nuclear power?</p><p>- Has the Centre Party’s Women’s Association changed its policy and its arguments on nuclear power?</p><p>- Have the prospects of success for the Centre Party’s policy on nuclear power changed:a, in the electoral arena?b, in the parliamentary arena?c, in the internal arena?</p><p>The research has been made from political and environmental programs as well as some newspaper articles and interviews. Motions on nuclear power to the Centre Party’s assembly have also been studied. The essay makes it plain that the Centre Party has changed its ideology on nuclear power. The fundamental values have changed as well as the recommended action. The main arguments are still the same and have not changed, however a few of the arguments from the earlier time period are no longer used. The Centre Party’s Youth League has been going through the biggest change and is today even in favour of uranium mining in Sweden whereas the Centre Party’s Women’s Association has changed from a strong commitment into a lack of a policy on their own. Earlier there was a strong sense of consensus in the Centre Movement. Today there are all kinds of views on nuclear power within the movement. The policy of today has good prospects of success in the parliament and among voters but is problematic within the party.</p><p>Remaining research fields are to further examine the internal opinions on nuclear power, especially within the Youth League and the Women’s Association. Another field is to study whether the change has been influenced by special interests in trade and industry. A further examination of the concept of change would also be clarifying. </p> / <p><strong>SAMMANDRAG</strong></p><p>D-uppsats av Mattias Andersson, Statsvetenskap IV, ht 2008. Handledare: Alf Sundin ”Centerpartiet och kärnkraften. En studie av förändring i ett parti”</p><p>Syftet är att undersöka om Centerpartiet har förändrat sin politik i kärnkraftsfrågan samt hur politiken i kärnkraftsfrågan i så fall har förändrats. I uppsatsen studeras Centerpartiet, Centerpartiets ungdomsförbund och Centerkvinnorna, medan Centerstudenter eller särintressen med speciell anknytning till Centerrörelsen avgränsats. Två tidsperioder studeras, perioden 1979-1988 samt 2001-2008. I ideologianalysen har Herbert Tingstens syn på ideologibegreppet tillämpats. Argumentationsanalysen redovisas i form av tabeller där de förekommande argumenten för och mot kärnkraft vid de undersökta tidpunkterna redovisas. En analys-modell av Gunnar Sjöblom har också använts. Syftet preciseras till följande forskningsfrågor:</p><p>- Har Centerpartiet förändrat sin ideologi i kärnkraftsfrågan?</p><p>- Har Centerpartiet förändrat sina argument i kärnkraftsfrågan?</p><p>- Har Centerpartiets ungdomsförbund förändrat sin politik respektive sina argument i kärnkraftsfrågan?</p><p>- Har Centerkvinnorna förändrat sin politik respektive sina argument i kärnkraftsfrågan?</p><p>- Har utsikterna till framgång för Centerpartiets politik i kärnkraftsfrågan förändrats:a, på väljararenan?b, på den parlamentariska arenan?c, på den interna arenan?</p><p>I huvudsak har parti- och miljöprogram och motioner till riksstämman studerats, men även några tidningsartiklar och intervjuer har använts. Studien visar att Centerpartiet har förändrat sin ideologi i kärnkraftsfrågan på flera olika sätt. Grundvärderingarna har förändrats, liksom handlingsrekommendationerna. Centerpartiet fortsätter däremot att argumentera mot kärnkraften såsom tidigare; dock har några argument som tidigare användes försvunnit. Centerpartiets ungdomsförbund har gjort den radikalaste omsvängningen i kärnkraftsfrågan och är numera även för uranbrytning i Sverige, medan Centerkvinnorna gått från att vara starkt engagerade till att inte längre föra en egen politik i kärnkraftsfrågan. Tidigare rådde en tydlig konsensus inom centerrörelsen; idag finns olika åsikter om kärnkraft företrädda. Den politik som förts under senare år har goda utsikter till parlamentarisk och väljarmässig framgång men är internt problematisk.</p><p>Kvarvarande frågor är att närmare undersöka den interna situationen i Centerpartiet, inte minst i ungdomsförbundet och kvinnoförbundet. Man skulle också kunna undersöka LRF eller andra näringslivsintressen och studera i vilken mån de har utövat inflytande över den här förändringen. Det kvarstår också att fördjupa litteraturanknytningen kring begreppet förändring.</p>

Denna studie analyserar offentligt utgivna dokument för att identifiera centrala budskap avseende säkerhet samt synliggöra vilka syner på säkerhet som prioriteras på bekostnad av andra syner på säkerhet. Studien syftar till att analysera vilka synsätt på säkerhet som framkommer vid den politiska debatten om uranbrytningen 2018 samt 2022/2023. Detta för att undersöka om synen på säkerhet är en möjlig förklaring till den snabba politiska förändringen som uppkommit i och med att förbud mot nationell uranbrytning infördes i Sverige 2018 och en debatt om att återigen legalisera det uppkommit 2022/2023. Studien antar det vetenskapliga synsättet socialkonstruktivistiska som utgår ifrån att människor skapar konstruktioner av verkligheten genom kommunikation och samspel med varandra (Peoples 2021). Studien har en kontinuerlig utgångspunkt i säkerhetiseringsteorin och analysen genomförs utifrån det breddade säkerhetsbegreppet framfört av Buzan, Waever och de Wilde (1998). Detta innebär att synerna på säkerhet som denna studie analyserar utifrån är den militära sektorn, politiska sektorn, ekonomiska sektorn, miljösektorn och samhällssektorn. Studien inkluderar även energisäkerhet (FOI 2010) för ökad bredd och möjlighet att identifiera vilken syn på säkerhet som framförs i de politiska debatterna. Analysen genomförs utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats (Mayring 2000). Slutsatsen för studien är att det skett ett skifte i synen på säkerhet, vilket innebär att synen på säkerhet är en möjlig förklaring till den snabba politiska förändringen som uppkommit avseende den nationella uranbrytningen.

ABSTRACT D Level Essay in Political Science, Autumn Semester 2008 by Mattias Andersson. Tutor: Alf Sundin. “The Swedish Centre Party and Nuclear Power. A Study of Change in a Political Party” The aim of this essay is to examine the policy of the Swedish Centre Party on nuclear power. More exactly the aim is to study if the Centre Party has been going through a change of policy on nuclear power and, if so, how the policy has changed. The essay is about the Centre Party, the Centre Party’s Youth League and the Centre Party’s Women’s Association. The Student Association as well as different special interests in trade and industry with a connection to the Centre Movement have been delimited. The time periods studied are 1979-1988 and 2001-2008. The analysis of the ideology is based on Herbert Tingsten. The various arguments are presented in tables. A couple of concepts from Gunnar Sjöblom have also been used. These are the research questions: - Has the Centre Party changed its ideology on nuclear power? - Has the Centre Party changed its arguments on nuclear power? - Has the Centre Party’s Youth League changed its policy and its arguments on nuclear power? - Has the Centre Party’s Women’s Association changed its policy and its arguments on nuclear power? - Have the prospects of success for the Centre Party’s policy on nuclear power changed:a, in the electoral arena?b, in the parliamentary arena?c, in the internal arena? The research has been made from political and environmental programs as well as some newspaper articles and interviews. Motions on nuclear power to the Centre Party’s assembly have also been studied. The essay makes it plain that the Centre Party has changed its ideology on nuclear power. The fundamental values have changed as well as the recommended action. The main arguments are still the same and have not changed, however a few of the arguments from the earlier time period are no longer used. The Centre Party’s Youth League has been going through the biggest change and is today even in favour of uranium mining in Sweden whereas the Centre Party’s Women’s Association has changed from a strong commitment into a lack of a policy on their own. Earlier there was a strong sense of consensus in the Centre Movement. Today there are all kinds of views on nuclear power within the movement. The policy of today has good prospects of success in the parliament and among voters but is problematic within the party. Remaining research fields are to further examine the internal opinions on nuclear power, especially within the Youth League and the Women’s Association. Another field is to study whether the change has been influenced by special interests in trade and industry. A further examination of the concept of change would also be clarifying. / SAMMANDRAG D-uppsats av Mattias Andersson, Statsvetenskap IV, ht 2008. Handledare: Alf Sundin ”Centerpartiet och kärnkraften. En studie av förändring i ett parti” Syftet är att undersöka om Centerpartiet har förändrat sin politik i kärnkraftsfrågan samt hur politiken i kärnkraftsfrågan i så fall har förändrats. I uppsatsen studeras Centerpartiet, Centerpartiets ungdomsförbund och Centerkvinnorna, medan Centerstudenter eller särintressen med speciell anknytning till Centerrörelsen avgränsats. Två tidsperioder studeras, perioden 1979-1988 samt 2001-2008. I ideologianalysen har Herbert Tingstens syn på ideologibegreppet tillämpats. Argumentationsanalysen redovisas i form av tabeller där de förekommande argumenten för och mot kärnkraft vid de undersökta tidpunkterna redovisas. En analys-modell av Gunnar Sjöblom har också använts. Syftet preciseras till följande forskningsfrågor: - Har Centerpartiet förändrat sin ideologi i kärnkraftsfrågan? - Har Centerpartiet förändrat sina argument i kärnkraftsfrågan? - Har Centerpartiets ungdomsförbund förändrat sin politik respektive sina argument i kärnkraftsfrågan? - Har Centerkvinnorna förändrat sin politik respektive sina argument i kärnkraftsfrågan? - Har utsikterna till framgång för Centerpartiets politik i kärnkraftsfrågan förändrats:a, på väljararenan?b, på den parlamentariska arenan?c, på den interna arenan? I huvudsak har parti- och miljöprogram och motioner till riksstämman studerats, men även några tidningsartiklar och intervjuer har använts. Studien visar att Centerpartiet har förändrat sin ideologi i kärnkraftsfrågan på flera olika sätt. Grundvärderingarna har förändrats, liksom handlingsrekommendationerna. Centerpartiet fortsätter däremot att argumentera mot kärnkraften såsom tidigare; dock har några argument som tidigare användes försvunnit. Centerpartiets ungdomsförbund har gjort den radikalaste omsvängningen i kärnkraftsfrågan och är numera även för uranbrytning i Sverige, medan Centerkvinnorna gått från att vara starkt engagerade till att inte längre föra en egen politik i kärnkraftsfrågan. Tidigare rådde en tydlig konsensus inom centerrörelsen; idag finns olika åsikter om kärnkraft företrädda. Den politik som förts under senare år har goda utsikter till parlamentarisk och väljarmässig framgång men är internt problematisk. Kvarvarande frågor är att närmare undersöka den interna situationen i Centerpartiet, inte minst i ungdomsförbundet och kvinnoförbundet. Man skulle också kunna undersöka LRF eller andra näringslivsintressen och studera i vilken mån de har utövat inflytande över den här förändringen. Det kvarstår också att fördjupa litteraturanknytningen kring begreppet förändring.

Abstract The studies purpose is to acknowledge if there are some differences between the decision against Ranstadverkets uranium mining depending on event that occur and affect the project. 1959 - 1970 is the years that are examine. The Swedish uranium mining was a hot subject between the political parties. Nearly half a billion Swedish kronor was invested in the project. Nonprofit organizations like environment groups disliked the project and tried to stop it. Events like the when the mine where put in pause in 1969 and how that affected the mine. The study analyzes how the events affected the Swedish governments decisions against the mine and how the Swedish people responded on the decisions. / Den svenska miljöhistorian består mestadels av forskning om kärnkraften och vattenkraften vilket är bara en del av Sverige miljöhistoria. Den svenska uranbrytningen är en del av den svenska miljöhistorian fast det finns knappt någon forskning om ämnet, speciellt inte utifrån riksdagsbesluten. Vilket gör ämnet mer intresserat att studera.     Ranstadverket under åren 1959 - 1970 kan uppfattas som ett hett ämne vilket har blivit påverkat av omvärlden och dess förändring. Vid starten av Ranstadsprojektet var budgeten för verket cirka 115 miljoner och verkets byggnation kostade cirka 140 miljoner. Efter alla kostnader och arbetstimmar blev kostnaden för hela projektet nästan en halv miljard svenska kronor. De två frågor som har diskuterats i riksdagens dokument är ifall det är gynnsamt att utvinna uran vid Ranstad samt kostnaden för projektet. Ranstadsprojektet var ett diskussionsämne för alla svenska partier för att det var väldigt ekonomiskt krävande men också för att det kunde minska importkostnader.