Thesis (Ph. D.)--Columbia University, 1908. / Vita. Prefatory "note" by Richard Gottheil. Contains first part of the text, "submitted in partial fulfilment of the requirements for the degree" ...

Thesis (PH. D.)--Columbia university, 1908. / Vita. Prefatory "note" by Richard Gottheil. Contains first part of the text, "submitted in partial fulfilment of the requirements for the degree" ...

<p>Sedan de borgerliga partierna varit i opposition har man efterlyst förändringar inom den svenska utvecklingspolitiken. Utvecklingspolitiken är samlad i skrivelsen Politik för global utveckling(PGU). Arbetets syfte är att undersöka om det skett några förändringar inom PGU sedan de borgerliga partierna intagit regeringsställning år 2006. Frågorna som är ämnade att besvaras är dels om det går att urskilja några väsentliga skillnader mellan den föregående socialdemokratiska regeringens politik för global utveckling och den nuvarande borgerliga regeringens och dels om den politik för global utveckling som den borgerliga regeringen för, är en del av lösningen på en internationellt ickefungerande utvecklingspolitik. Genom en kvalitativ textanalys är avsikten att utföra en komparation mellan de två regeringarnas PGU för att på så sätt uppvisa eventuella skillnader. Dessutom jämförs den borgerliga regeringens PGU med en utvärdering gjord av OECD:s biståndsorganisation DAC, för att på sätt se om deras PGU kan vara en del av lösningen på den internationellt ickefungerande utvecklingspolitiken. De slutsatser som har dragits är bl.a. att skillnaden mellan de två regeringarna är liten och att detta har sin förklaring i att konsensus inom utrikespolitiken anses fördelaktigt för Sverige. För övrigt anses den borgerliga regeringens PGU vara en del av lösningen på den internationellt ickefungerande utvecklingspolitiken.</p>

Sedan de borgerliga partierna varit i opposition har man efterlyst förändringar inom den svenska utvecklingspolitiken. Utvecklingspolitiken är samlad i skrivelsen Politik för global utveckling(PGU). Arbetets syfte är att undersöka om det skett några förändringar inom PGU sedan de borgerliga partierna intagit regeringsställning år 2006. Frågorna som är ämnade att besvaras är dels om det går att urskilja några väsentliga skillnader mellan den föregående socialdemokratiska regeringens politik för global utveckling och den nuvarande borgerliga regeringens och dels om den politik för global utveckling som den borgerliga regeringen för, är en del av lösningen på en internationellt ickefungerande utvecklingspolitik. Genom en kvalitativ textanalys är avsikten att utföra en komparation mellan de två regeringarnas PGU för att på så sätt uppvisa eventuella skillnader. Dessutom jämförs den borgerliga regeringens PGU med en utvärdering gjord av OECD:s biståndsorganisation DAC, för att på sätt se om deras PGU kan vara en del av lösningen på den internationellt ickefungerande utvecklingspolitiken. De slutsatser som har dragits är bl.a. att skillnaden mellan de två regeringarna är liten och att detta har sin förklaring i att konsensus inom utrikespolitiken anses fördelaktigt för Sverige. För övrigt anses den borgerliga regeringens PGU vara en del av lösningen på den internationellt ickefungerande utvecklingspolitiken.

This study is mainly centered around digitization and its effects on education. Through the use of qualitative discourse analysis based in social constructionism, texts from The European Union, The Swedish Government as well as The Swedish National Agency for Education are analyzed and compared in order to answer the questions regarding the way digitization is displayed in these different levels of society compared against one another in order to reveal differences and similarities. This study suggests that there are many similarities mainly between the texts from The Swedish Government and The European Union with the main focal point being the importance of democracy, digital competence and equivalence when it comes to digitization within education. Though there may be issues unique to digitization and technological tools, the three texts agree that it is necessary to properly educate the students and help them learn how to properly and safely use these tools.

Hållbarhet har blivit en allt viktigare del i samhället vilket lett till en ny lag i Sverige, (2016:947)om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) som innebär att företag i en viss storlek ochmed en viss omsättning ska redovisa sitt hållbarhetsarbete. Redovisningen ska innehållainformation om hur företaget förhåller sig till områden som rör miljö, sociala förhållanden,personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Studien undersöktehur hållbarhetsarbetet i privata företag påverkats av lagen. Dessutom bidrog studien till attskapa en förståelse till varför hållbarhetsarbetet påverkats som det gjort. En multipel fallstudiei en exemplifierande karaktär genomfördes på fem företag som ingick i lagens omfattning.Respondenterna som intervjuades var medarbetare som hade ansvar för företagetshållbarhetsarbete alternativt ansvar för företagets hållbarhetsredovisning. Studien visade attlagen påverkat hållbarhetsarbetet i privata företag i form av att företagen utvecklat dethållbarhetsarbete de tidigare prioriterat mindre. Varför hållbarhetsarbetet i de privata företagenpåverkades som dem gjorde berodde på den faktorn som hade störst inverkan på derashållbarhetsarbete.

This qualitative case study will focus on Sweden’s corona strategy because of the different path the state took. The main question that is to be answered is what kind of factors was the main reason that made the Swedish government let the Swedish public health authority, Folkhälsomyndigheten, get the main reasonability to lead Sweden in this pandemic instead of the government and what types of consequences it gave. This case study will look at aspects such as crisis, handling crisis and the management organization. The four questions that will be answered to get a result are: How is the Swedish organization organized? How shall the management model function in crisis times, in this case a pandemic? What type of roll those the health department have in a pandemic? And lastly, how did Sweden’s crisis plan look like for a world crisis such as Covid-19? The method that has been used for this study is a qualitative case study. The result of this study shows that the factors that made the Swedish public health authority gain much of the responsibility was because of the Swedish management model function in crisis times and the Swedish organization.

The purpose of this study was to highlight educators' view of the Government's reading-promoting efforts to make visible if the efforts facilitate the difficulties that the teachers experience when it comes to reading aloud for children in preschool, and whether educators who work with children in preschool believe that investments should be made in other areas rather than reading aloud to achieve the government's goals with the reading-promoting efforts. The survey was conducted in the form of a websurvey aimed at educators who work with children in preschool. 100 people responded to the questionnaire and thereby participated in the survey. The study uses Bronfenbrenner's developmental ecological system theory to explain and analyse the results that emerged from the study. The result shows that educators who work with children in preschool experience large groups of children and lack of time as the biggest challenges when it comes to reading aloud in preschool. It shows that the majority of respondents believe that the Government's reading-promoting efforts to a certain extent have helped to create better conditions for reading aloud in preschool, but also that a large part of the respondents believe that investments should be made in other areas than just reading to achieve the government's purpose of the current investments. It appears on several occasions that reduced children's groups would facilitate the work with reading aloud at the preschool. The result also shows that the respondents do not feel that they have great potential for influence in political decisions concerning preschool and that almost all participants wish that they had greater influence than what they have today.

Historiskt sett har det funnits mycket diskrimineringen av gruppen HBTQ-personer både inom hälso- och sjukvården, den övriga offentliga sektorn som liksom i resten av samhället. Regeringen påbörjade 2104 en strategi för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.  Min studie syftar till att ta reda på hur språket används runt de olika kategorierna inom gruppen HBTQ-personer och hur de har förändrats mellan 2014 och 2018 då den senaste texten angående strategin i form av en broschyr gav ut av regeringen. Min frågeställning har varit hur frekvent de olika kategorierna förekommer i texter från regeringen. Undersökningen har genomförts som en kvantitativ innehållsanalys där två texter från regeringen har studerats och jämförts med olika pressmeddelanden mellan perioden 2015 till 2018 för att se om det skiljer sig något åt.  Studien visar att det skett en förändring av begreppet HBTQ och att fokus har förflyttats till att i stor utsträckning gälla transpersoner.

<p>Statligt arbetsledarskap och chefskaps skall utövas av individer som är bäst lämpade för uppgifterna. Enligt Regeringsformen skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Med stöd av bestämmelserna i förvaltningslagen är myndigheter inte skyldiga att motivera ett anställningsbeslut. Varje år överklagas drygt hundratalet ärenden av enskilda som är missnöjda med anställningsbeslutet. Syftet med detta arbete är att skildra vad kriterierna saklig grund såsom förtjänst och skicklighet är vid statlig anställning. Ett ytterligare syfte är att visa hur myndigheter, regeringen och domstolen tillämpar de nämnda kriterierna. Dessutom avser uppsatsen att svara på om kriteriet endast sakliga grunder beaktas av det allmänna vid tillsättning av statliga tjänster. Undersökningen kännetecknas av en traditionell rättsvetenskaplig metod. Två regeringsärenden ligger till grund för analys och slutsatser. En slutledning är att myndigheter och regeringen inte antecknar uppgifter enligt kraven i förvaltningslagen. Andra slutsatser är att Arbetsdomstolens meritvärderingsprinciper inte alltid följs i fråga om värdering av utbildning, arbetslivs- och yrkeserfarenhet samt personliga egenskaper. Det torde också kunna dras den slutsatsen att myndigheterna och regeringen inte fäster avseende endast vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet när de fattar beslut om tillsättning av statlig tjänst. Sammanfattningsvis bör det, enligt författarens uppfattning, ställas högre krav på dokumentation och utredning vid myndigheternas handläggning av anställningsärenden. Detta för att arbetsledarskapet och chefskapet inom statliga myndigheter skall utövas av individer som är bäst lämpade för uppgiften och tillsättningen i högre grad skall uppfylla kraven på rättssäkerhet och förutsebarhet.</p>