Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i ämnet specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya läroplanen för gymnasiet, kan endast så kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer. John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk. Resultatet i studien visar att eleverna har ett positivt förhållningssätt till elevinflytande och dess demokratiska innebörd. Ämnets praktiska karaktär, lärarens/instruktörens kompetens, delaktigheten i samtal och utvärderingar samt elevernas strävan att utvecklas inom sin idrott uppfattas skapa goda möjligheter till elevinflytande. Eleverna uppfattar att deras bristfälliga kompetens, jämfört med lärarens/instruktörens, kan utgöra förhindrade möjligheter till inflytande. Uppfattningar om att deras åsikter är irrelevanta till ämnets syfte, och att de emellanåt ges inflytande utan ramar, uppfattas vara andra hinder till elevinflytande. Elevinflytande uppfattas som en viktig faktor till lärande, bland annat för att eleverna tillåts göras delaktiga i planering och utformning av lektioner. Genom elevinflytande uppfattar eleverna även att de blir ansvarstagande för deras utveckling, både som idrottsutövare och människor. Ur studien framkommer det även att elevinflytande möjliggör självreflektion och medvetandegör lärandeprocessen i ämnet specialidrott.

This qualitative case study will focus on Sweden’s corona strategy because of the different path the state took. The main question that is to be answered is what kind of factors was the main reason that made the Swedish government let the Swedish public health authority, Folkhälsomyndigheten, get the main reasonability to lead Sweden in this pandemic instead of the government and what types of consequences it gave. This case study will look at aspects such as crisis, handling crisis and the management organization. The four questions that will be answered to get a result are: How is the Swedish organization organized? How shall the management model function in crisis times, in this case a pandemic? What type of roll those the health department have in a pandemic? And lastly, how did Sweden’s crisis plan look like for a world crisis such as Covid-19? The method that has been used for this study is a qualitative case study. The result of this study shows that the factors that made the Swedish public health authority gain much of the responsibility was because of the Swedish management model function in crisis times and the Swedish organization.

Abstracts [Sv] En del av Myndigheten för psykologiskt försvars (MPF) uppdrag är att identifiera otillbörlig informationspåverkan. Begreppet saknar legaldefinition men utvecklas i förarbetet som föranledde upprättandet av myndigheten. Otillbörlig informationspåverkan beskrivs primärt som aktiviteter där främmande makt försöker påverka Sverige eller svenska intressen negativt. Utöver främmande makt kan otillbörlig informationspåverkan också anses spridas av antagonistiska aktörer, men vilka dessa aktörer är klargörs inte till fullo i förarbetet. En fråga som ännu inte är utredd är om, och i så fall på vilket sätt MPF i sitt arbete med att identifiera otillbörlig informationspåverkan har rätt att samla in uppgifter om personer inom Sveriges gränser. Myndighetsuppdrag som innefattar att individers personuppgifter samlas in bör formuleras så precist som möjligt för att leva upp till offentligrättsliga krav på legalitet. I detta arbete konkretiseras begreppet otillbörlig informationspåverkan, varpå begreppsdefinitionen analyseras ur en legalitetsynpunkt, med ett särskilt avsnitt omrättighetsbegränsningar. Myndighetsuppdraget att identifiera otillbörlig informationspåverkan analyseras även med hjälp av en teori om effektiv lagstiftning. Det finns betydande utmaningar i att bedöma om MPF:s uppdrag är effektivt utformat i relation till myndighetens utpekade mål. Vad som går att konstatera är att MPF:s uppdrag är effektivt främst i det avseendet att det utformats för flexibilitet. Ett flexibelt begrepp för vad som ska anses vara otillbörlig informationspåverkan gör att MPF snabbt kan anpassa sitt arbete efterhand som nya typer av påverkanskampanjer riktas mot Sverige. Ett flexibelt uppdrag, som inte lätt låter sig ringas in, skapar goda förutsättningar för att kunna möta oförutsägbara hot och gör det sannolikt svårare för en angripare att planera påverkanskampanjer. Såsom identifieringsuppdraget är utformat av regeringen i dagsläget får tydlighet och konkretion i uppdraget till viss del stå tillbaka till förmån för ett flexibelt, effektivt och för motståndaren oförutsägbart psykologiskt försvar.

In January of 2022 the Swedish Psychological Defence Agency was established with the overarching aim of countering the spread of misinformation as well as strengthening Sweden’s psychological defence. Despite making several media appearances and launching a public awareness campaign ahead of the 2022 general election, the agency has remained relatively unknown amongst the public. Because of its recent beginnings, scientific inquiry into the agency’s operations is at the time of writing also scarce. This study aims to contribute to fill this knowledge gap by exploring the ways of thinking that underlie the agency’s work. Specifically, the study is interested in the agency’s reasoning regarding the problems that it aims to solve. By applying Carol Bacchi’s poststructural ‘What’s the Problem Represented to be?’ (WPR) approach on four of the agency’s publications the study analyses implicit problem representations as well as underlying presuppositions and patterns of logic within the agency’s discourse. The analysis finds four recurring problem representations throughout the publications: a lack of knowledge, lack of effective cooperation, insufficient governmental oversight, and an inadequate will to defend the country. Furthermore, one of the study’s main conclusions is that there is a strong logic of security underlying the agency’s reasoning, in which the spread of misinformation is primarily regarded as a threat to state security. It is through this logic that the agency’s commitments and proposed solutions appear as reasonable and legitimate. The study also highlights several silences within the problem representations and discusses alternative ways of thinking about the issue.

The focus of this study is such that it intends to investigate whether the communication that reached Helahälsingland.se regarding the forest fires in the summer of 2018 came from MSB.se through Krisinformation.se and the government in charge, MSB, and through that fulfilled their duty to the Swedish public. The theoretical framework underlying the study is partly the theory of media logic but also Lasswell's communication model. The method that will be used for the survey is content analysis, with emphasis on quantitative analysis, which is a method of text analysis which is used to answer predetermined research questions by systematically breaking down and categorizing parts of text content (Boréus & Kohl, 2018). Another reason why the content analysis is chosen as a method is because it is suitable for finding patterns in materials and comparing different kinds of texts (Boréus & Kohl, 2018) and is thus relevant to the study. A clear conclusion that could be made early in the survey is that the information on Krisinformation.se, which has come from MSB, has not been the information that formed the basis of three of the five articles in the selection, but that information has come from elsewhere. As it appears in the results section that Helahälsingland.se, most likely, received its information from elsewhere than MSB.se and Krisinformation.se, is followed by a discussion of what responsibility really lies where and how it relates.

<p>Vi har byggt vår studie kring vår egen och tidigare forskning om effekterna av daglig fysisk aktivitet, samt kring olika aspekter av vad fysisk aktivitet kan innebära för vår hälsa. Inledningsvis ger vi även en historisk tillbakablick för att på så sätt informera läsarna om hur idrottsämnet växt fram i Sverige.</p><p>Med grund i att idrottsundervisningen förändrats under de senaste åren, samtidigt som forskningen kring den fysiska aktiviteten ökat, gjordes ett läroplanstillägg 2003. Tillägget innebär att skolan ska erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur läroplanstillägget om daglig fysisk aktivitet implementeras i Stockholm stads grundskolor. Trots omfattande forskning kring den dagliga fysiska aktivitetens positiva effekter, är det inget som tycks prioriteras i dagens skola. Vår undersökning har vi riktat till skolornas rektorer, då de har det pedagogiska ansvaret för att läroplanens mål realiseras.</p><p>Vi har koncentrerat vår studie kring grundskolor upp till år 6 och därför utgått från läroplanstillägget i Lpo 94, som kom 2003. Vi har även nämnt det läroplanstillägg som samtidigt gjordes i Lpf 94 och som riktar sig till gymnasieskolan. Detta har vi valt att göra för att förtydliga regeringens ansatser om att den dagliga fysiska aktiviteten ska gälla alla skolformer.</p>

Vi har byggt vår studie kring vår egen och tidigare forskning om effekterna av daglig fysisk aktivitet, samt kring olika aspekter av vad fysisk aktivitet kan innebära för vår hälsa. Inledningsvis ger vi även en historisk tillbakablick för att på så sätt informera läsarna om hur idrottsämnet växt fram i Sverige. Med grund i att idrottsundervisningen förändrats under de senaste åren, samtidigt som forskningen kring den fysiska aktiviteten ökat, gjordes ett läroplanstillägg 2003. Tillägget innebär att skolan ska erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur läroplanstillägget om daglig fysisk aktivitet implementeras i Stockholm stads grundskolor. Trots omfattande forskning kring den dagliga fysiska aktivitetens positiva effekter, är det inget som tycks prioriteras i dagens skola. Vår undersökning har vi riktat till skolornas rektorer, då de har det pedagogiska ansvaret för att läroplanens mål realiseras. Vi har koncentrerat vår studie kring grundskolor upp till år 6 och därför utgått från läroplanstillägget i Lpo 94, som kom 2003. Vi har även nämnt det läroplanstillägg som samtidigt gjordes i Lpf 94 och som riktar sig till gymnasieskolan. Detta har vi valt att göra för att förtydliga regeringens ansatser om att den dagliga fysiska aktiviteten ska gälla alla skolformer.

Utvecklingen av medborgare samt företags användande av Internet har ökat dramatiskt under de senaste fem åren. Det ökande Internetanvändandet ledde till att statskontoret 1999 fick i uppdrag av regeringen att ta fram olika förslag samt underlag som skulle ligga till grund för begreppet 24-timmars myndigheten. Tjänsten är beräknad att tas tillbruk i Sverige år 2005. 24-timmars myndigheten kommer tillämpa ett antal olika säkerhetslösningar, därav elektronisk signering. Denna utredning skall belysa hur stort inflytande säkerhetslösningen elektronisk signering kommer att ha på användaracceptansen av denna tjänst. Dessa frågor skall besvaras genom att intervjua två IT-företag och intervjufrågorna skall beröra om de överhuvudtaget ser säkerhetslösningarna som ett problem. Frågeställningar: Kommer elektronisk signering att påverka användaracceptansen vid införandet av 24-timmars myndigheten? • Vilken påverkan kommer elektronisk signering att ha på användaracceptansen? • Vilka säkerhetsrisker finns det med elektronisk signering? • Hur stor är medvetenheten till riskerna inom elektronisk singering? Metod: Vi använder intervjuer som underlag för resultatet. Denna metod skall ligga till grund för att kartlägga betydelsen av användaracceptansen inom säkerhetslösningen elektronisk signering. Slutsats: Det framkomna resultatet, inom vår utredning, tyder på att elektroniska signaturer endast kommer att utgöra en liten del av den framtida användaracceptansen inom tjänsten 24-timmars myndigheten.

Den här uppsatsen studerar variation och likhet i och mellan tolv verk för att identifiera vad som är möjligt och omöjligt i texterna. Materialet är tolv nyutgivna verk på tre svåighetsnivåer frå Myndigheten för tillgängliga mediers lättlästförlag. Verken är litterära prosaverk. De analyseras stilistiskt båe kvantitativt och kvalitativt utifrån tre områden: lexikon och syntax, rytm och interpunktion samt färg och illustration. Resultatet visar att förlagets svårighetsnivåer inte återspeglas när det gäller variation och likhet. Verken klustrar ihop sig mot mitten och uppvisar ett normalfördelningsmönster, där vissa verk intar extrempositioner. Förutom extremverken tycks stilen uppvisa stor återhållsamhet, förutom för enstaka analysenheter per verk. Vilken analysenhet det gäller varierar mellan verken. Det beror antagligen på att verken är hårt normerade. En slutsats att vissa språkliga enheter är enkla att normera användning av, medan andra är stilistiska val öppna för författarna. En annan är att lättlästa verk innehåller variation som inte alltid går att förutsäga.

Idag är den främsta utbildningsformen för medicinska sekreterare/vårdadministratörer yrkeshögskoleutbildningar (YH-utbildningar) som finns i hela Sverige. Denna uppsats undersöker hur fyra av dessa YH-utbildningar ser ut samt vilka likheter och skillnader som finns mellan dem. YH-utbildningarna jämförs också med dagens enda universitetsutbildningen i vårdadministration som ges vid Umeå Universitet samt de riktlinjer som Läkarsekreterares och Sjukvårdsadministratörers förbund (LSF) utformat och det förslag på nationell kursplan som Myndigheten för yrkeshögskolor (MYH) tagit fram. Denna jämförelse görs först på en översiktlignivå där utbildningarnas och förslagens innehåll sorteras i fyra kategorier: Medicin, IT, Ekonomi och organisation samt Forskning. Detta för att jämföra upplägg och hur stora andelar kategorierna utgör. Därefter jämförs kursmomenten som specificeras i kursplanerna genom poängtabeller indelat i 12 ämneskategorier.Resultatet visar att det finns skillnader mellan YH-utbildningarna på detaljnivå i kursmomenten. Dock är dessa utbildningar i hög grad likvärdiga. I jämförelse med universitetet finns det tydliga skillnader mellan utbildningsformerna, både vad gäller innehåll, upplägg och kursmoment. Det finns också likheter i de kurser och moment som är mer praktiskt lagda och specifika för yrkesgruppen medicinska sekreterare/vårdadministratörer. LSF:s riktlinjer och MYH:s förslag har flest likheter till YH-utbildningarna, vilket inte är förvånande då dessa är utformade för YH-utbildningar. Det finns även skillnader mellan LSF och MYH där den mest självklara och största är att det ena dokumentet ska ses som riktlinjer och det andra som krav, om det införs. Undersökningen har visat att vid ett eventuellt införande av MYH:s nationella kursplan kommer YH-utbildningarna i urvalet att behöva förändras, vissa mer än andra.