Syftet med den här studien var att undersöka på vilket sätt vården i Västerbottens läns landsting nyttjar den kompetens som vårdadministratörer besitter efter att ha blivit examinerad från det Vårdadministrativa programmet vid Umeå universitet. Den syftade även till att studera hur vårdadministratörer bedömer förändringsmöjligheter som kan tänkas finnas för deras yrkesgrupp idag. Studien baserades på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med till antalet åtta anställda inom Västerbottens läns landsting som alla gått det vårdadministrativa programmet på Umeå universitet. Undersökningen resulterade i en sammanställning av arbetsuppgifter som förkom i varierad frekvens i informanternas arbete, samt tre innehavda befattningar där läkarsekreterare är den klart vanligast förekommande bland informanterna. Studien visade också att den studerade yrkesgruppen bedömde personliga egenskaper snarare än utbildning som avgörande i att utveckla och förändra yrkesgruppens förutsättningar, arbetsuppgifter och titulatur. Det framkom också att det är svårt att utveckla vården i sig och att maximera användandet av intern kompetens då tidpress, brist på personal och hög arbetsbelastning försvårar nya kreativa lösningar och idéer från medarbetarna.

Hierarkier inom vården är ett abstrakt begrepp som kan studeras ur flera olika vinklar. Det kan ses som en nödvändighet för en fungerande vård där olika yrkesgrupper är över- och underordnade varandra men det kan också ses som ett hinder för en jämlik och välfungerande arbetsmiljö. Eftersom hierarkier kan studeras på så olika sätt så är den ena studien inte den andra lik vilket har sina svårigheter, därför har fokusområdet i denna uppsats varit att studera de olika metoder som använts inom olika typer av studier. För att kunna studera vilken roll vårdadministratören har i den hierarkiska rangordningen krävs nytt material och olika metoder bidrar med olika material. Vårdadministratörerna är en yrkesgrupp som är outforskad, speciellt i relation till hierarkin. Metoden i denna studie har varit att genom en kvalitativ metod välja ut ett antal olika typer av studier och litteratur för att sedan jämföra och studera vilken typ av resultat användningen av olika metoder har gett. Beroende på vilken typ av studie kring hierarki man väljer att göra så ger olika metoder olika information, exempelvis om forskaren vill komma åt djupare, personligare kunskap är intervjuer och observationer bra metoder. Enkäter ger ett större resultat men endast enkla svar och ingen personlig kontakt med undersökningsgruppen. En studie med kombinerade metoder tros få den mest breda kunskapen men mycket material att hantera.

Under år 2024 kommer en stor del av Sveriges regioner att byta journalsystem till Cambio Cosmic. Detta journalsystem används redan av region Östergötland och denna studien syftar till att undersöka vilken roll vårdadministratörerna hade vid implementeringen av det digitala journalsystemet Cosmic. I denna studie undersöks också hur en implementeringsprocess går till och vad som är viktiga delar i en sådan. Förstå-vilja-kunna är en treenighet som spelar en betydande roll vid en implementeringsprocess och är en grundsten i denna studie. I en implementeringsprocess så gör man utvärderingar och uppföljningar för att säkerställa att det inte uppkommit några implementeringsproblem samt hur vårdadministratören tänker kring detta. I denna studie så används metoderna kvalitativ textanalys och kvalitativ frågeundersökning. En enkät skickades till vårdadministratörer som jobbat med implementeringen av journalsystemet Cosmic och som fick frågor som skulle svaras med öppna svar. Studien försöker belysa vårdadministratörens roll vid implementeringen av Cosmic och hur deras yrkesroll påverkats av att implementera ett nytt journalsystem. Slutsatser som framkommit är att en implementering kan vara problemfylld och svår att genomföra. Medarbetarna behöver få stöd från ledning och chef för att det ska bli en lyckad implementering. De implementeringsproblem som framkommer i studien kan alla kopplas till den viktiga treenigheten förstå-vilja-kunna.

Sverige har en kompetensbrist inom vården där behovet av vårdpersonal beräknas fortsätta växa inom det närmsta decenniet. En lösning är att omplacera de administrativa arbetsuppgifterna till vårdadministratörer och på så sätt nå en mer högkvalitativ vård i Sverige. Region Jönköpings län beskriver en problematik med kompetensförsörjningen av vårdadministratörer. Forskning menar att värdefaktorer kan användas i en process för att attrahera och behålla arbetstagare. Genom Herzbergs teori adderas dimensionen viktigt eller avgörande. Syftet med studien är att förklara vilka värdefaktorer som nuvarande och blivande vårdadministratörer anser viktigteller avgörande i valet av arbetsplats. Studien antar en abduktiv roll av teori och kommer basera datainsamlingen på en mindre referensram för att sedan återkoppla empirin till teori senare i studien. Metoden för att besvara syftet är en kvantitativ enkät med kvalitativa inslag som stöd till både deduktiva och induktiva aspekter av studien. Kvantitativ empiri analyserades genom SPSS medan kvalitativ empiri analyserades genom att koda svarsdata enligt värdefaktorerna och välja ut citat. Vidare förklaras empiri genom en teoretiskt driven diskussion. Maslows behovshierarki visar att värdefaktorerna kan förklaras och kopplas till olika behovsnivåer medan Ryan och Decis självbestämmandeteori förklarar värdefaktorerna genom faktorerna handlingskraft, kompetens och tillhörighet. Slutsatsen för studien är att samtliga värdefaktorer värderas som viktiga. Däremot värderas värdefaktorerna socialtvärde, managementvärde, arbetsmiljö samt ekonomiskt värde som avgörande. Därmed kunde de värdefaktorer som värderats som avgörande förklaras genom tre olika perspektiv: det teoretiskt grundade, empiriskt beskrivande, samt den teoretiskt förankrade sammanställningen av de båda.

<p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Inom hälso- och sjukvården råder en välkänd hierarki. Ju högre utbildningsnivå, desto högre upp befinner sig individen i hierarkin. På så vis bildar yrkeskategorierna grupper med över- och underordnade. Maktdelningen inom hälso- och sjukvården har även visat sig påverka relationer och kommunikationen mellan de medicinvetenskapliga yrkesgrupperna. Det har dock bedrivits lite forskning om den medicinska sekreterarens upplevelse av hierarkin. Syftet med studien är således att undersöka hur den medicinska sekreteraren generellt upplever hierarkin. Fokus kommer även riktas på hierarkins påverkan på relationer, samt kommunikationen med andra yrkeskategorier. Undersökningen genomfördes med hjälp av en webbenkät innehållande 11 frågor. Webbenkäten lades ut i den privata Facebookgruppen ”Medicinska sekreterare” och besvarades av 215 personer totalt. Enkätfrågorna är baserade på den tidigare forskning och de teorier som ligger till grund för uppsatsen. Vidare består enkäten till majoritet av slutna flervalsfrågor, enkätundersökningen avslutas dock med en öppen fråga. Resultatet påvisar hur majoriteten av respondenterna upplever en tydlig hierarki på arbetsplatsen, varav läkaren står högst i rang och därmed besitter störst auktoritet. Sammantaget påvisar resultatet hur hierarkin upplevs påverka relationer till andra yrkeskategorier negativt, framför allt relationen till läkare. Den relationen respondenterna anser sig ha bäst relation till är den egna yrkeskategorin. Vidare upplevs det sammantaget hur kommunikationen mellan yrkeskategorier upplevs relativt god.

Idag är den främsta utbildningsformen för medicinska sekreterare/vårdadministratörer yrkeshögskoleutbildningar (YH-utbildningar) som finns i hela Sverige. Denna uppsats undersöker hur fyra av dessa YH-utbildningar ser ut samt vilka likheter och skillnader som finns mellan dem. YH-utbildningarna jämförs också med dagens enda universitetsutbildningen i vårdadministration som ges vid Umeå Universitet samt de riktlinjer som Läkarsekreterares och Sjukvårdsadministratörers förbund (LSF) utformat och det förslag på nationell kursplan som Myndigheten för yrkeshögskolor (MYH) tagit fram. Denna jämförelse görs först på en översiktlignivå där utbildningarnas och förslagens innehåll sorteras i fyra kategorier: Medicin, IT, Ekonomi och organisation samt Forskning. Detta för att jämföra upplägg och hur stora andelar kategorierna utgör. Därefter jämförs kursmomenten som specificeras i kursplanerna genom poängtabeller indelat i 12 ämneskategorier.Resultatet visar att det finns skillnader mellan YH-utbildningarna på detaljnivå i kursmomenten. Dock är dessa utbildningar i hög grad likvärdiga. I jämförelse med universitetet finns det tydliga skillnader mellan utbildningsformerna, både vad gäller innehåll, upplägg och kursmoment. Det finns också likheter i de kurser och moment som är mer praktiskt lagda och specifika för yrkesgruppen medicinska sekreterare/vårdadministratörer. LSF:s riktlinjer och MYH:s förslag har flest likheter till YH-utbildningarna, vilket inte är förvånande då dessa är utformade för YH-utbildningar. Det finns även skillnader mellan LSF och MYH där den mest självklara och största är att det ena dokumentet ska ses som riktlinjer och det andra som krav, om det införs. Undersökningen har visat att vid ett eventuellt införande av MYH:s nationella kursplan kommer YH-utbildningarna i urvalet att behöva förändras, vissa mer än andra.

I Sverige är stroke och TIA en folksjukdom och ca 35 000 människor insjuknar varje år. Vården i Sverige ska vara jämlika och ges på lika villkor till hela Sveriges befolkning, oavsett var patienten bor eller vilken bakgrund eller personlig preferens den som söker sjukvård har. Trots detta finns de ojämlikheter i den svenska vården och så även inom strokevården. Socialstyrelsen har i de nationella riktlinjerna tryck på vikten av att patienter i akutskedet av misstänkt strokesjukdom eller TIA vårdas på en avdelning där personalen är specialiserad på strokesjukdomar. För att skapa en bättre och mer jämlik strokevård över hela landet har två sammanhållna personcentrerade vårdförlopp tagits fram. Den ena för att hjälpa till i det akuta skedet av strokevården och de andra för att stötta upp i den rehabiliterande delen av vårdförloppet. Syftet i detta arbete är att undersöka hur implementeringen av vårdförloppen har artat sig på ett mindre sjukhus utifrån sjuksköterskor och vårdadministratörer samt medicinska sekreterares perspektiv. Det som framkommit under tiden som studien med detta arbete pågått är att de finns möjlighet för vårdadministratörer och medicinska sekreterarnas kompetens att nyttjas bättre. Att sjuksköterskor upplever att arbetet med vårdförloppen går framåt samt att vilja och teamkänsla finns för att jobba vidare med implementeringen. De huvudsakliga svårigheter som tas upp i det här arbetet är hög personalomsättning och överbeläggningar som tär på tid och motivation.

Artificiell intelligens (AI) har blivit större och större den senaste tiden och vården är inget undantag där det idag implementeras nya lösningar baserat på AI. Med denna utveckling står nu vården inför ett nytt system, taligenkänning (TIK), för att direkt föra in tal till text i journaler, detta utan att behöva först diktera och sedan skickas vidare till en vårdadministratör för transkribering. Detta har dock väckt en stor reaktion från dagens vårdadministratörer och en oro har skapats utifrån vad detta innebär för deras yrke. Denna uppsats ämnar belysa, med hjälp av tematisk innehållsanalys, baserat på Braun och Clarke (2006) beskrivning och tillvägagångssätt, de farhågor som vårdadministratörerna i första hand känner inför införandet av TIK. Men också de möjligheter och utmaningar som medföljer införandet av TIK. Sist undersöker även denna uppsats hur införandet av TIK har fungerat. För att välja ut data att analysera till den tematiska innehållsanalysen har bekvämlighetsprincipen använts för att välja ut artiklar. Efter detta urval och granskning av de artiklar som valts ut, slutade den slutgiltiga analysen på 20 nyhetsartiklar. De slutsatser som framkommit efter den tematiska innehållsanalysen blev att det fanns en del farhågor kring införandet av TIK, främst oroligheter kring yrkets framtid. Införandet av TIK har haft ett mixat mottagande, både att det fungerat bra, men att det finns vissa svårigheter som måste bearbetas. Införandet av TIK har skapat möjligheter, bland annat minskad stress, men även utmaningar har skapats, så som att systemet har en upplärningskurva som kan anses vara trög.

Syftet med uppsatsen är att ta undersöka hur utbildning inom datorämnen kan utformas för att svara upp mot de krav som arbetslivet ställer på yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer. Uppsatsen tar upp vilka kompetenser inom datorämnen som yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer anser man behöver behärska för att klara av de arbetsuppgifter som arbetet kräver. Uppsatsen tar även upp hur yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer anser att en utbildning inom datorämnen ska utformas för att ge kompetens att utföra framtida arbetsuppgifter som hälso- och vårdadministratörer. Metoden som har använts för att komma fram till resultatet har varit åtta stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma läkarsekreterare och hela uppsatsen ger en bra bild av vilken mjukvara och kompetens man måste behärska för att klara av arbetet som hälso- och vårdadministratör.