Denna studie undersöker hur Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) använder retorik och humor på ett retoriskt sätt för att övertyga i tre olika krisförberedande informationsvideor från år 2019. Detta görs genom en kvalitativ retorisk analys med stöd av semiotik för att undersöka de tecken som bygger upp det retoriska budskapet genom apellformerna logos, ethos och pathos. Humorteori om identifierande, differentierande, klargörande och påtvingande humor används för att undersöka hur humor används retoriskt. Resultatet visar att pathos bildas genom val av narrativ i fiktiva situationer, logos förtydligas i slutet av alla videor med hjälp av en fråga eller ett påstående, och ethos byggs delvis genom att ta stöd av andra myndigheter med starkare förtroende, exempelvis Polisen. Det primära förtroende MSB som avsändare besitter används också för att skapa förtroende i nya sammanhang. Humor används genomgående men med olika funktioner och påverkar ethos och pathos.

Despite an increase in the number of scientific studies on talking books being done in the Library and Information Science field, there is a lack of research focusing on talking books in Sami, the language of the Swedish indigenous minority. This study aims to increase the knowledge about how access to talking books in the Sami language is being facilitated for pupils in Swedish schools. The Actor-Network Theory is used to describe and analyse how actors interact and connect with each other and how the resulting network affects students’ access to talking books. The ANT-analysis, which is based on data collected in qualitative interviews and from document analysis, showed that pupils’ access to talking books in Sami is not being facilitated by neither school librarians nor mother tongue teachers. The study identified the main challenges to be limited resources, but also steering documents omitting to mention Sami with disabilities and a lack of knowledge about talking books in other languages than Swedish. The study suggests that the Swedish Agency for Accessible Media, MTM, in their education material should encourage librarians and mother tongue teachers to mention talking books in other languages during meetings with pupils.

Title: The Power of Communicative Strategies - A Multimodal Analysis of MSB´s Risk Communication to the Public In an era marked by increasing uncertainties and risks, effective communication from authorities has become crucial. This study examines the risk communication on Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) official website through a multimodal analysis method. By focusing on both textual and visual elements on the website, the study aims to critically examine how risks are constructed, communication is formulated, and recipients are portrayed.  The analysis of the MSB´s website reveals significant use of logically structured communication, appealing to individuals with an avoidant approach to risk communication. However, emotional elements also emerge in the communication to serve those requiring a more reality-based understanding of risks. This balance between logical and emotional communication suggests a presumption by MSB that recipients may be alarmed and thus prone to irrational action. Furthermore, the study shows that MSB assumes a pedagogical role in its communication, indicating an authoritarian relationship between the agency and the public. This authoritarian tone, coupled with a lack of interactivity, implies a transmission view of communication, where the agency is regarded as an expert conveying facts to a passive recipient. Lastly, regarding the construction of risks, the term "risk" is downplayed to avoid alarming, while an emotional message reinforces the sense of reality and possibly fear. This communication strategy challenges the agency's assumptions about recipients and emphasizes the need to adapt communication to appeal to a heterogeneous audience. By clarifying and analyzing these aspects of MSB's risk communication, this study contributes to a deeper understanding of the complex dynamics between authorities and the public in a digital age characterized by ever-increasing uncertainties and risks.

No description available.

Fenomenet med nationella riskbedömningar är relativt nytt i Europa. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap överlämnade den allra första nationella riskbedömningen till regeringen år 2013. Syftet i uppsatsen är att undersöka om man genom ett policy transfer-perspektiv på nationella riskbedömningar kan se några indikatorer som hindrar policy transfer inom riskområdet. En första, översiktlig undersökning görs genom att jämföra de risker man lyfter fram i sju europeiska nationella riskbedömningar för att se om man kan tyda något mönster. Uppsatsen tog avstamp ur antagandet att geografisk närhet och liknande interna förutsättningar kunde tänkas innebära att man även har en liknande syn på risker som länder i ens närområde. Storbritannien var ett av de första länderna att utveckla nationella riskbedömningar. En jämförande fallstudie görs mellan Sverige och Norge som fokuserar på helt olika risker, och för att kunna undersöka faktorer till detta ur ett policy-transfer perspektiv så analyseras om länderna har tagit lärdom och om det finns tecken på policy transfer inom riskområdet från Storbritannien. Resultatet visar att länderna använder sig av olika bedömningsprocesser, och kombinationen av teorin om policy transfer och lärande förklarar att det skett en policy transfer på olika nivåer, dock inte i avseendet vilka risker man har fokuserat på.

Sverige har genom åren ratificierat en mängd internationella traktater inom folkrättens område som gäller vid krig och konflikt. Enligt Totalförsvarets folkrättsförordning ska de bevakningsansvariga myndigheterna ha kunskap om folkrättens regelverk i krig. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har till uppgift att erbjuda utbildning i det folkrättsliga regelverket i krig till dessa myndigheter. Denna uppsats ämnar därför undersöka hur denna folkrättsliga utbildning ser ut och hur väl den implementeras i enlighet med det som står i Totalförsvarets folkrättsförordning.

<p>Vårt syfte är att visa på de normer rörande adoptivföräldraskap som finns i Statens nämnd för internationella adoptionsfrågors (NIAs) handböcker och tidskrift NIA informerar. Utifrån queerteorins principer om exkludering och inkludering och forskarens Michael Lipskys teori om närbyråkrater har vi vaskat fram hur normen för adoptivföräldraskapet konstrueras utifrån det biologiska föräldraskapet som ideal.</p><p>Barnets bästa är den princip som det genomgående hänvisas till i materialet för att motivera kärnfamiljen som norm. Dock är denna princip aldrig definierad men ges innebörd genom NIAs kriterier för adoptivföräldraskapet. Normen för adoptivföräldraskapet är kortfattat den heterosexuella kärnfamiljen.</p>

Vårt syfte är att visa på de normer rörande adoptivföräldraskap som finns i Statens nämnd för internationella adoptionsfrågors (NIAs) handböcker och tidskrift NIA informerar. Utifrån queerteorins principer om exkludering och inkludering och forskarens Michael Lipskys teori om närbyråkrater har vi vaskat fram hur normen för adoptivföräldraskapet konstrueras utifrån det biologiska föräldraskapet som ideal. Barnets bästa är den princip som det genomgående hänvisas till i materialet för att motivera kärnfamiljen som norm. Dock är denna princip aldrig definierad men ges innebörd genom NIAs kriterier för adoptivföräldraskapet. Normen för adoptivföräldraskapet är kortfattat den heterosexuella kärnfamiljen.

Undersökningen som gjorts i denna studie bygger på en analys om hur de mänskliga rättigheterna aktualiseras i samhällsdebatten om trossamfunds statsbidrag. Syftet med uppsatsen har varit att genom ett mänskliga rättigheters perspektiv titta på hur samhällsdebatten ser ut i Sverige om trossamfund och vad för argument författarna lägger fram för deras sak. Trossamfund har under en tid kommit att bli ett aktuellt ämne, på grund att en del trossamfund som använt skattemedel till ändamål som rekrytering till terrororganisationer. Medan andra i stället har blivit kritiserade för att ha tolkat heliga skrifter homofobiskt, hedersförtryckande och icke främjande av barns rättigheter. Med detta sagt har det huvudsakliga syftet varit att undersöka statens inställning gentemot trossamfunden i förhållande till de mänskliga rättigheterna. Detta har kunnat göras genom att titta på om författarna argumenterar för att staten ska respektera en positiv eller negativ skyldighet av religionsfrihet. Tillexempel att staten anser sig ha en skyldighet att respektera religionsfrihet i en positiv mening, genom statligt stöd till trossamfund. Medan om staten i stället anser sig ha en skyldighet att respektera religionsfrihet i en negativ mening, i och med det inte heller skyldighet att stödja religion så får även då staten inte heller hindra religionsutövning. Av materialet som använts i denna uppsats har det framgått tre olika positioner i fråga om statens stöd till trossamfund. Den första är att inte främja trossamfund i form av statsbidrag, samt att staten bör ta bort hela bidraget som går till trossamfund. Detta eftersom trossamfunden inte gör nytta i samhället och staten har inte skyldighet att stödja religion, i och med detta bör staten fortsätta respektera religionsfrihet i en negativ mening. Den andra positionen hävdar att trossamfund bör fortsätta främjas i form av statsbidrag, men med striktare demokratikrav. Denna position påstår också att trossamfund som religiös aktör gör nytta i samhället. Medan den sista positionen i stället tittar på utredningen som gjordes på Myndigheten för stöd till trossamfund, där man år 2018 kom fram till att trossamfund gör nytta och att bidraget kommer fortsätta gå ut till trossamfund. Denna position argumenterar för att trossamfund är en nyttig religiös aktör i samhället som värderar demokratiska principer lika mycket som sekulär verksamhet, samt att staten bör fortsätta ha en positiv skyldighet till religionsfrihet.

During the last 20 years there has been an international shift in contingency crisis politics. Different governments are increasingly emphasizing the importance of household preparedness as a strategy for civil crisis preparedness. Studies on these campaigns have analysed the language used to justify the importance of household preparedness and have revealed an ongoing change in the discourse which affects the power relations between the state and citizens. However, a large amount of research has been centred towards Anglo-Saxon countries leaving a scientific gap in our understanding of other contexts. This thesis aims to contribute to filling that gap by exploring the Swedish discourse on household preparedness, a country which has received less attention despite the unique integration of crisis and conflict management into the same policy. The study also aims to contribute to a wider scientific dialog discussing the views of crisis management strategies aimed at civilians. The analysis is based on poststructuralist theory and specifically Foucault’s tools for qualitative text analysis, here used as both theory and a method. The study concludes that the central concepts for the discourse are “household preparedness”, “resistance power” and “robustness”. The discourse is shaped by ideas based on decentralization, individual responsibility, and securitization as well as recent events such as the covid-19 pandemic and the Russian invasion of Ukraine. The study identifies two main citizen roles; The first is the “ideal citizen” who has prepared their household for one week without additional aid from the government, is generous in helping others, and has an ability to collect and process information with critical reasoning. The other citizen role is the “help needing citizen” who struggles with achieving household preparedness and requires help from others. Lastly, this essay conclude that local civil society plays a traditionally larger role than earlier since it is expected to help citizens in need and share the responsibility for some of the crisis management with the government. Overall, the thesis fulfils its purpose, and acknowledges that future research could benefit from including alternative methods which capture how citizens perceive and justify household preparedness practices.