<p>The purpose of this thesis is to study how femininity and masculinity is portraited in theeditorials of four Swedish lifestyle magazines; Glamour, Cosmopolitan, Moore and Slitz. Themain questions we based our study on are: What kind of relationship does the editor in chiefcreate with the intended reader? What conception of the world does the editor in chief createin the editorials? How does the editor in chief portray masculinity and femininity?In order to answer the questions above we performed a qualitative analysis of the editorials offour lifestyle magazines published during 2007. We used a discourse analysis with emphasison gender and how the editorials constructed masculinity and femininity and its stereotypicaltraits.Furthermore we based our results on a theory of the socially constructed gender. According tothis theory gender is constructed during our childhood and adolescense by the individuals andthe society surrounding us. These individuals and this society teaches us what is expectedfrom men and women in their traditional gender roles. Theories concerning stereotypes insociety and media were also helpful.During our analysis we found that there are several differences between how women portraythemselves in Glamour and Cosmopolitan and how men portray them in Slitz and Moore.There were also differences in how men portraid themselves in Slitz and Moore and howwomen portraid men in Glamour and Cosmopolitan. There were also several similaritiesbetween the different magazines.One of the most important similarities between the editorials was that all of them tended tolean toward the stereotypical description of masculinity and femininity. Also, the role of theopposite sex tended to be small and undetailed.The most important difference, on the other hand, we found was the language. While theeditorials in the lifestyle magazines directed to men used a harsh, sarcastic and humoristiclanguage, the editorials in the lifestyle magazines directed toward women tended to use amore friendly, educational and serious language.</p>

The purpose of this thesis is to study how femininity and masculinity is portraited in theeditorials of four Swedish lifestyle magazines; Glamour, Cosmopolitan, Moore and Slitz. Themain questions we based our study on are: What kind of relationship does the editor in chiefcreate with the intended reader? What conception of the world does the editor in chief createin the editorials? How does the editor in chief portray masculinity and femininity?In order to answer the questions above we performed a qualitative analysis of the editorials offour lifestyle magazines published during 2007. We used a discourse analysis with emphasison gender and how the editorials constructed masculinity and femininity and its stereotypicaltraits.Furthermore we based our results on a theory of the socially constructed gender. According tothis theory gender is constructed during our childhood and adolescense by the individuals andthe society surrounding us. These individuals and this society teaches us what is expectedfrom men and women in their traditional gender roles. Theories concerning stereotypes insociety and media were also helpful.During our analysis we found that there are several differences between how women portraythemselves in Glamour and Cosmopolitan and how men portray them in Slitz and Moore.There were also differences in how men portraid themselves in Slitz and Moore and howwomen portraid men in Glamour and Cosmopolitan. There were also several similaritiesbetween the different magazines.One of the most important similarities between the editorials was that all of them tended tolean toward the stereotypical description of masculinity and femininity. Also, the role of theopposite sex tended to be small and undetailed.The most important difference, on the other hand, we found was the language. While theeditorials in the lifestyle magazines directed to men used a harsh, sarcastic and humoristiclanguage, the editorials in the lifestyle magazines directed toward women tended to use amore friendly, educational and serious language.

Syftet med arbetet var att undersöka hur stor plats kvinnan fått i de vanligaste svenska läroböckerna i historia för gymnasieskolan. Studien var ämnad att visa på hur kvinnans roll beskrevs i olika historieböcker. En viktig utgångspunkt blev då att studera hur hon framställs i historieboken eftersom detta påverkar eleverna, såväl deras verklighetssyn, deras kunskapssyn som deras historiesyn. Genom att göra en innehållsanalys av två läroböcker som flitigt används i den svenska gymnasieskolan lyftes de områden fram i historieböckerna där kvinnan tagit stor respektive liten roll i historieberättelsen. Till hjälp för att förklara skillnaderna könen emellan användes genusteorier där tonvikten låg på det socialt konstruerade planet istället för det biologiskt förklarade könet. Aktör - strukturperspektivet användes också för att förstå och förklara resultatet. Det framgick att det var skillnad på män och kvinnor i historieboken och det visade sig att denna skillnad i böckerna handlade om genus, den sociala konstruktionen av kön och relationen mellan könen. De flesta av kategorierna visade att genusteorier kan förklara skillnaderna mellan könen bättre än biologiska förklaringar. Det framkom även att andra förklaringar såsom klasstillhörighet kom att tydliggöras. / The purpose of this project was to examine the emphasis placed on women in the most commonly used Swedish History textbooks at A-level. The study intended to consider the roles women played in different textbooks in order to highlight how women were described. The roles these books assigned to women would affect the pupils, shaping their sense of reality, as well as their knowledge and interpretation of History. Detailed analysis of the contents of two frequently consulted Swedish A-level textbooks shed light upon key areas where women played a more prominent role. Gender theories were subsequently used in order to understand and explain the differences in the portrayal of men and women. Rather than focusing on a biological distinction of sex, these theories emphasis the social construction of gender. A theory, which considers agent and structure, was similarly used to interpret the results. It became clear that differences between men and women do exist, and that gender is the social construction of these differences. Most of our categories in this paper demonstrated that gender theories, rather than biological explanations, more adequately explained the distinction between the sexes. The study also concluded that other explanations, such as class, could equally be used in order to explain such differences.

Stolen – en designpedagogisk undersökning om det konstruerande sittandet.The Chair - A design pedagogical study on the construction of sittingExamensarbetets frågeställning är: Går det att tänka utanför stolens ramar om man själv får bygga en efter sitt eget sittande? Syftet med studien har varit att genom designpedagogiska metoder undersöka ”sittande” och vilka tankar som finns kring sittande. Samt se till hur stolen är medskapare av genus och normer i samhället.Undersökningen gjordes tillsammans med sex deltagare som alla fick bygga en stol utifrån sin egen kropp. Dessa stolar kom sedan att användas som del i gestaltningen för att påvisa att ingen kropp passar in i normen för hur standardstolar ser ut i dag. I resultat och tolkning diskuteras hur människor är ”intvingade” i strukturer av sittande i olika miljöer trots att människans naturliga plats egentligen inte är sittandes på en stol.Examensarbetets gestaltade del bestod dels av de sex stolarna från undersökningen dels egengjorda stolar av mig. Jag tillförde även andra element under processen av byggandet för att förstärka bilden av en klassrumsmiljö där ingen stol skulle vara den andra lik om eleven själv fick bygga.

Man lär så länge man lever sägs det, och även lärare på utbildningen för teckenspråkstolkar på Stockholms universitet säger att avslutad utbildning inte är likställt med att vara färdiglärd. För att undersöka om det går att se fortsatt utveckling har jag i denna uppsats jämfört tre studenter, från kandidatprogrammet i teckenspråk och tolkning, som går sista terminen och tre erfarna tolkar, som i snitt har en erfarenhet på 12,5 år, i deras produktion av konstruerat agerande (CA) och konstruerad dialog (CD) när de tolkar en barnbok. Resultatet visar att det inte fanns någon större skillnad mellan grupperna när det kommer till produktion av CA och CD, men en generalisering går inte att göra då resultatet inte går att applicera på hela yrkeskåren eftersom deltagargrupperna är så pass små. Det gick därmed inte att med hjälp av mitt resultat att dra några slutsatser kring hur en fortsatt utveckling sker efter att man har avslutat sin utbildning och har erfarenhet av att jobba som tolk. / They say that learning never stops. The teachers at the sign language interpreter program at Stockholm university say that having completed the program is not the same as being fully learned. In this study I have compared three students, from the bachelor’s program in sign language and interpreting, who are attending the last semester, as well as three experienced interpreters, with an average of 12,5 years of experience, in their production of constructed action (CA) and constructed dialogue (CD) when interpreting a children’s book. The results show no difference between the groups when looking at the production of CA and CD. Thus, since the participant groups are small, a generalization that applies to the whole field of interpreters cannot be made. This also resulted in that I could not make any assumptions about how any progress is made after one has finished their education and has some experience working as an interpreter.

<p>Vårt syfte är att visa på de normer rörande adoptivföräldraskap som finns i Statens nämnd för internationella adoptionsfrågors (NIAs) handböcker och tidskrift NIA informerar. Utifrån queerteorins principer om exkludering och inkludering och forskarens Michael Lipskys teori om närbyråkrater har vi vaskat fram hur normen för adoptivföräldraskapet konstrueras utifrån det biologiska föräldraskapet som ideal.</p><p>Barnets bästa är den princip som det genomgående hänvisas till i materialet för att motivera kärnfamiljen som norm. Dock är denna princip aldrig definierad men ges innebörd genom NIAs kriterier för adoptivföräldraskapet. Normen för adoptivföräldraskapet är kortfattat den heterosexuella kärnfamiljen.</p>

Vårt syfte är att visa på de normer rörande adoptivföräldraskap som finns i Statens nämnd för internationella adoptionsfrågors (NIAs) handböcker och tidskrift NIA informerar. Utifrån queerteorins principer om exkludering och inkludering och forskarens Michael Lipskys teori om närbyråkrater har vi vaskat fram hur normen för adoptivföräldraskapet konstrueras utifrån det biologiska föräldraskapet som ideal. Barnets bästa är den princip som det genomgående hänvisas till i materialet för att motivera kärnfamiljen som norm. Dock är denna princip aldrig definierad men ges innebörd genom NIAs kriterier för adoptivföräldraskapet. Normen för adoptivföräldraskapet är kortfattat den heterosexuella kärnfamiljen.

Att undersöka elevlösningar och att ta del av verksamma gymnasielärares erfarenheter rörande elevers användning av modalitetsmarkörer i skrift ger en bild av kvinnliga och manliga gymnasieelevers hållningar gentemot satsers innehåll och eventuella likheter och skillnader skribenterna emellan. Föreliggande studies huvudsyfte är att undersöka frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer i elevlösningar hämtade från 2015 års nationella prov i kursen svenska 3 i gymnasiet. Till syftet hör även att granska eventuella likheter och skillnader i frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer mellan de kvinnliga och de manliga skribenterna. Studiens bisyfte är att undersöka tillfrågade gymnasielärares erfarenheter rörande kvinnliga respektive manliga elevers användning av modalitetsmarkörer i skrift. För att uppnå syftet formulerat för denna studie kombineras och kompletteras en kvantitativ metod med en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgörs av en sammanställning och granskning av frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer i 60 elevlösningar jämnt fördelade mellan könen. Studiens kvalitativa metod omfattas av kvalitativa intervjuer med en hög grad av strukturering i kombination med öppna frågor med tre legitimerade svensklärare. Resultaten visar på en låg frekvens av modalitetsmarkörer i både de kvinnliga och de manliga elevlösningarna. Majoriteten av samtliga modalitetsmarkörer signalerar en låg grad av sannolikhet och har således en trolighetsfunktion i satsen. Frekvensen och funktionen hos modalitetsmarkörerna skiljer sig på så vis marginellt mellan de kvinnliga och de manliga skribenternas texter. Den låga frekvensen och trolighetsfunktionen som den mest framträdande i elevers texter bekräftas ytterligare av studiens informanter, vilka vidare delar erfarenheten att modalitetsmarkörer är en viktig komponent i ett nyanserat förhållningssätt. Fynden från den kvantitativa materialbearbetningen och den kvalitativa materialbearbetningen överensstämmer således. Någon större språklig variation utifrån faktorn socialt konstruerat kön kan inte fastställas utifrån de kvantitativa och kvalitativa resultat som presenteras i denna studie.

Bakgrund: Tiden är en av de äldsta mänskliga konstruktionerna och ett fenomen som människor alltid velat mäta. Detta har människan gjort genom alla tider med hjälp av allt från solur, astronomiska ur till mekaniska ur. I dagens moderna samhälle där människor har en ständig tillgång till displayer som visar hur mycket klockan är, fortsätter den Schweiziska klockindustrin att exportera för miljontals Schweiziska franc och efterfrågan tycks inte påverkas av de elektroniska prylarna och ”smartphones”. När tiden inte är det relevanta längre eller det som konsumenter strävar efter vid köp av en klocka, ställer vi oss frågan om vad det är som driver folk till att vara villiga att lägga ner så mycket pengar på en sådan produkt? Vad är det för värde som huvudsakligen uppfattas och varierar de mellan konsumenterna beroende på klockans syfte? Genom att undersöka faktorer inom de olika värdekategorierna Socialt-, Hedonistiskt- och Funktionellt värde, och med hjälp av två olika konsumenttyper, har författarna som avsikt att slutligen klargöra vilka faktorer som är mer eller mindre värdeskapande. Studien bidrar till en kartläggning och en kunskapsspridning om vilka faktorer som är mest värdeskapande, inte bara gällande klockor, men även för hela premiumindustrin. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som är av vikt och har betydelse för konsumenters uppfattning om värde när det gäller premiumprodukter. För att utreda detta har vi valt att fokusera på klockindustrin där vi avser undersöka och fastställa vilka faktorer som till högre eller lägre grad har betydelse för konsumentens uppfattning om vad som genererar ett värde. Genomförande: Studien har ett interpretativistiskt synsätt och är en deduktiv studie som karaktäriseras av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Empirin har samlats in genom ett bekvämlighetsurval med inslag av målstyrt urval. Sammanlagt har 9 intervjuer med privatpersoner genomförts. Slutsats: Studien visar på att de värdeskapande faktorerna varierar beroende på konsumenttyp samt deras syfte med köpet. Orsakerna till hur konsumenter uppfattar faktorer som värdeskapande beror på vad konsumenten strävar efter, hur insatt konsumenten är i ämnet samt dess bakgrund. De värdeskapande faktorerna går även att väva samman och utgör ofta ett ökat värde tillsammans. / Background: Time is one of the oldest constructions created by humans and a phenomenon that humans always wanted to measure. This has been done by humans throughout all ages, using everything from sundials, astronomical watches to mechanical watches. In today's modern society, where people have constant access to displays showing the time, the Swiss watch industry continues to export for millions of Swiss francs and the demand does not seem to be affected. When time is neither the factor nor the reason why people are buying a watch, what is causing people to spend money on such a product? What types of values are essentially perceived and do they vary between consumers depending on their purpose of the watch? By examining factors within the different categories of value; the Social-, the Hedonistic- and Functional value, and by using two different types of consumers’, the authors have the intention to clarify which factors are of more or less value- creating. The study contributes to a mapping and dissemination of knowledge about which factors are the most value creating ones, not only regarding watches, but for the entire premium industry. Purpose: The purpose of this study is to identify which factors are important and of significance to consumers' perception of value in terms of premium products. As a case for investigating this issue, the authors have chosen the watch industry where they intend to investigate and determine which factors are of higher or lower importance to the consumer's perception of what has generated value-creation. Completion: The study has an interpretative approach and is a deductible study characterized by a qualitative approach. The empirical data has been collected through a convenience sample with elements of a target sample. A total of 9 interviews with private individuals have been conducted. Conclusion: The study shows that the value-creating factors vary depending on the consumer type and their purpose of the purchase. The reasons for how consumers perceive factors as value creating depend on what the consumer strives for, how committed the consumer is to the subject and the consumer’s background. The value-creating factors can also be put together and often constitute an increased value.

Den teknologiska utvecklingen och coronapandemin har varit bidragande faktorer till att dagens arbeten blivit allt mer flexibla och oberoende av den traditionella arbetsplatsen och dess struktur. Den aktuella studien syftar till att undersöka och förstå hur kvinnor som innehar ett gränslöst arbete upplever och balanserar detta med andra komponenter i livet. Att studera ämnet är relevant inom det sociologiska forskningsfältet för att få ökad vetskap kring detta relativt nyuppkomna fenomen. Det inkluderar centrala aspekter gällande mänskliga relationer och samspel på både mikro och makronivå. Att arbetets gränser suddats ut och blivit allt mer obestämd har olika effekter och studeras i denna studie utifrån Work-life-balance-teorin, Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, teorin om det socialt konstruerade könet samt tidigare forskningsbidrag. Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där fyra stycken kvinnor intervjuades mellan åldrarna 43-57 år och där samtliga i dagsläget innehar ett gränslöst arbete. Baserat på det empiriska materialet framkommer i resultatet bland annat att deltagarnas arbetssituation innebär att arbetet och övriga antaganden i livet ingriper på varandra. I detta tar Goffmans teori kring rollkonflikter en central plats eftersom rollen som arbetstagare och rollen i hushållet/som mamma kolliderar när det utförs i samma sfär. Kvinnornas upplevelser och situationen i sin helhet går likaså att koppla till könsspecifika förväntningar och agerande som går i linje med teorin om det socialt konstruerade könet. Utöver detta framhävs även klart positiva aspekter kopplat till deras flexibla arbetsförhållanden. Det möjliggör inte minst för en fungerande balans och frihet mellan arbetet och andra antaganden som berör hushåll och barn. Dessa resonemang går i linje med work-life-balance-teorin vars målsättning är att upprätthålla välbefinnande mellan arbetslivet och andra viktiga komponenter i enskilda arbetstagares liv.